Enligt Bank of England heter det inte ”insättningsgarantin” – det heter ”påhittsgarantin”

Vad sa Bank of England (och även Riksbanken har sagt samma sak) egentligen härom veckan? Jo, att bankerna inte lånar ut kundernas insättningar. Bankerna hittar på nytt kontokludd när banken ”lånar ut” sin egen skuld (detta då det enda som kan finnas på en banks kundkonto är bankens skuld på kronor till kunden – banken kan betala skulden genom att kunden gör t.ex bankomatuttag).

Men vad påstår ”insättningsgarantin”?  Jo att den skyddar ”insättningar” till konton. Men kontona består ju, som sagt,  inte av insättningar enligt Bank of England. .  Så enligt Bank of England och Riksbanken finns ingen ”insättningsgaranti” – det som finns är en ”påhittsgaranti” som skyddar bankerna så att ingen synar bluffen (som t.ex  vid bankrusningar) så att bedrägeriet som bankerna håller i kan fortgå.

Slut på inlägget

————————-

Nedan filmer ger en intro till hur penningsystemet ”fungerar”.

Ovan filmer är nog bäst att kolla in före man kollar in nedan två som mer beskriver hur centralbanken är navet i storbankernas kartellbildning och hur RIX fungerar  (det blir lite upprepning)

Andra delen här:

 

 

4 thoughts on “Enligt Bank of England heter det inte ”insättningsgarantin” – det heter ”påhittsgarantin”

  1. Håller inte riktig med dig där Lincoln. Tycker det verkar vara olika saker. Som du brukar säga så accepterar bankerna bara riktiga kronor i form av kontanter eller RIX-pengar vid insättningar från kunder eller andra banker. Det är väl de insättningarna som garantin är tänkt att skydda? Den garanterar att kunden kan få ut motsvarande de kontanter man lämnat till banken eller de RIX-kronor som kommit in på kundens konto från andra banker. Som jag ser det har garantin ingenting att göra med bokföringstrixet vid skapandet av nya pengar genom inhäktandet av skuldslavar. Den faller väl bort med automatik genom att banken och skuldslaven har lika stora skulder till varandra. Om banken tar holiday efter att kontokluddet är klart men innan skuldslaven flyttat innehavet till annan bank eller tagit ut pengarna i bankomaten kommer väl slavens skuld till banken att clearas mot kontokluddet som då nollställs och ingen garanti betalas ut?
    Om däremot slaven hunnit flytta kluddet till annan bank eller tagit ut cash har väl bokföringstrixet monetariserats (hemskt ord för övrigt…) och då är det en helt annan logik som gäller. Eller tänker jag fel?

    • Men ditt uttryck:
      ”Den garanterar att kunden kan få ut motsvarande de kontanter man lämnat till banken eller de RIX-kronor som kommit in på kundens konto från andra banker. ”
      är en direkt omöjlighet då bankernas kundkonton inte kan innehålla kronor överhuvudtaget. Bankens kundkonton kan bara innehålla bankens skuld på kronor – en skuld på kronor kan aldrig per definition vara kronor (lika lite som din elräkning kan vara kronor). Bankernas kundkonton är inga depositionskonton där kronor kan förvaras. Så Bank of England har helt rätt i att bankerna inte ”lånar ut” insättningar av kronor till konton eller att bankernas kundkonton ens kan innehålla insatta kronor. De konstiga är att de hjälpt till att hålla liv i lögnen så länge (sedan 1600-talet).

      Du blandar mao ord ihop enheterna ”bankens skuld på kronor” (vilket, återigen är det enda som ett kundkonto kan innehålla) med grundenheten ”kronor” – det är just i denna hopblandning som bankernas bedrägeri ligger i – att folk inte kan skilja ”bankernas skulder” (dvs kontopåhitt) från ”kronor”. Bedrägeriet ligger i att göra just det du beskriver ovan – att få folk att tro att bankens skulder till kontokunderna ÄR kronor.

      Jo, bankerna kan bolla sina skulder (dvs kundkontonas innehåll) mellan varandra vid kontoöverföringar men för att en bank ska acceptera att ta emot en annan banks skuld måste den andra banken ersätta mottagande banken. Och då bollningen sker åt båda hållen mellan två bankerna tar dessa strömmar oftast ut varandra så det krävs bara en liten mängd kronor på bankernas centralbankskonton för att kompensera en banks skuldövertagnning från en annan bank efter en dag bollande fram och tillbaka. Men det ändrar inget då kundernas konton i vilket fall inte kan, per definition innehålla – såsom du beskriver – ” RIX-kronor som kommit in på kundens konto” för, återigen, kronor kan inte existera på bankernas kundkonton överhuvudtaget.

  2. Läst och förstått. Erkänner att det var slarvigt formulerat. Och insättningsgarantin, var kommer den in i resonemanget? Jag var inte riktigt med där.

    • Inga insättningar på kronor kan göras till kundernas kundkonton då kontot inte kan innehålla annat än bankernas skulder. Och då bankernas kundkonton omöjligt kan innehålla insatta kronor kan det omöjligt vara fråga om en ”insättningsgaranti” då kronor kan inte förvaras där. Och då penningmängden till 97% består av bankernas skulder, dvs kontopåhitt, så måste det i alla fall till 97% vara rätt att kalla det för en ”påhittningsgaranti”. Alternativt kanske man kan kallade det för ”Bankernas-låtsas-kundkontona-innehåller-kronor garanti”?🙂 Kanske är än mer rätt?🙂

Kommentarer inaktiverade.