Ett ”Mina skulder är också pengar!” – enfrågeparti borde startas

Det känns skönt att allt fler börjar skriva att vi använder bankernas skulder som betalmedel och inte kronor genom kontona. Jag tror jag har varit ganska ensam om att tjata om det sjuka i att använda bankernas skulder som substitut för kronor i betalningssystemet. Det har bitvis känts ganska tröstlöst.

Vi skyfflar bankernas skulder mellan våra konton vid kontobetalningar.  Vi får mer eller mindre av bankens skulder på våra konton när vi betalar varandra genom bankernas kontosystem – vi får INTE mer eller mindre med kronor på kontona då kontona inga kronor kan innehålla. Det enda sättet vi kan betala varandra med kronor är genom kontanter – då och endast då betalar vi varandra med kronor. Det är precis såsom Bank of Englands fd chef, King, sagt det absolut sämsta sättet att sköta bank och penningsystemet på.  Och Bank of England har t.o.m erkänt att bankerna inte ”lånar ut” insatta kronor. Men alla låtsas ändå att detta vansinne är höjden av rationalitet och förnuft. För ett penningsystem bygger på förtroende och om någon ”galning” skriker:

-”Kejsaren har inga kronor, Kejsaren är naken, Kejsaren har inga pengar, Kejsarens skräddare har fått er att tro att kejsarens skulder ÄR pengar”

och folk ser att detta är sanningen är det troliga att de vänder sig mot systemet som håller dem fångna som skuldslavar åt bankerna. Därför fortsätter ekonomer, politiker och hyrda skriftställare (typ Cornu) att ljuga och kalla gaphalsen för en galning. men det är som sagt skönt att fler ser galenskapen ligger i systemet och att allt fler ser att gaphalsen inte var den som var galen.

När bankerna hittar på kontopåhitt hittar de på två skulder på ickeexisterande  kronor samtidigt, dessa är:

1) ”Kundens” (den lurade som tror att han/hon lånar kronor av banken)  skuld till banken – detta är skuldpappret som ”kunden” skriver på. Detta skuldpapper skrivs på bankens tillgångssida på balansräkningen.

2) Den andra skulden på kronor är det som kluddas på kundens konto. Detta är bankens skuld till kontoinnehavaren på kronor (banken kan betala sin skuld genom att kunden gör t.ex bankomatuttag).  Kundens kontoinnehav skrivs på bankens skuldsida på balansräkningen.

Som synes ovan har inga kronor ”lånats ut” av varken banken eller ”kunden” men båda har fått en skuld till varandra på samma belopp ickeexisterande kronor. Skillnaden är att bankens skuld – dvs ”kundens” kontoinnehav kan användas i betalningssystemet som substitut (ersättning) för kronor. Bankerna har varit så lyckosamma med att byta ut kronor med bankernas skulder som betalningsmedel i samhället att idag utgörs 97% av penningmängden av bankernas skulder på kronor – INTE KRONOR!

Av ovan ser vi att när banken skapar nytt betalningsmedel genom att ”låna ut” sina egna skulder till ”kunden” skapas ALLTID två skulder. Och då bankens  skuld till kunden (dvs kontoinnehavet)  räknas in i penningmängden och kan användas som substitut för kronor som betalningsmedel så borde även kundens skuld till banken duga som allmänt betalningsmedel och substitut för kronor som betalningsmedel. Eller för att uttrycka det kortare och bättre såsom Carina Agrell gjorde:

”I konsekvensens namn så borde ju mina skulder också vara pengar om bankens skulder är det”

Vilket är helt sant! Jag tycker Carinas mycket enkla uttryck konkretiserar det måtto som borde kunna utgöra grunden för ett enfråge-parti kallat:

”Mina skulder är också pengar!” 

Partiet skulle ha som uppgift att se till att skuldslavarnas skulder till bankerna ska ha samma status som bankernas skulder till kontoinnehavarna och vara ett fullgott betalmedel. Carina Agrell och andra som lurats in i skuldslaveri till bankerna i tron att de lånat kronor av banken kan betala tillbaka det de i verkligheten ”lånat” av banken – en skuld.

Om man tänker efter är det så sjukt det kan bli – bankerna har satt hela samhället i skuld genom att ”låna ut” sin egen skuld. Kan det bli mer skruvat?

Det är som sagt skönt att det är fler som tjatar om det här – det har känts ensamt att älta det om och om igen. Positiva Pengar har börjat ta upp vi använder bankernas skulder som pengar och att bankerna skuldsätter allt genom att ”låna ut” sina egna skulder. I det här blogginlägget skriver Positiva pengar citerandes en dansk artikel  bl.a helt riktigt:

”Kontoinnehav är helt enkelt en sammanfattning av vad banken är skyldig sina kunder. De är en skuld banken har, inte en tillgång som kan lånas ut.”

Helt rätt men likt förbannat är det just detta bankerna gör – ”lånar ut” sina skulder.  Vi behöver bli fler som påpekar det perversa i detta system. Vi behöver inte längre vara rädda för att bli förnedrade av svammelpellar som klär bankernas verksamhet  med en språkdräkt av förljugen legimitet. Vi vet hur det fungerar och de kan inte ljuga och förvränga ord mer för att dölja nakenheten i bank och penningsystemet. Vi behöver bli fler som påpekar att skulderna till bankerna är rena påhitt. Det känns som sagt skönt att fler gapar om detta än jag – ett tag misströstade jag faktiskt en hel del och höll på att ge upp tjatandet. Låt oss bli en stor djävla kör tjatare om tränger igenom massmedias sömntäcke av nonsens genom att bilda ett ”Mina skulder är också pengar”-parti! Tänk vilken väljarbas detta parti skulle kunna få när bostadsbubblan spricker och alla skuldslavar inser hur totalt lurade de blivit av banksystemet!

Slut på inlägget

————————-

Nedan filmer ger en intro till hur penningsystemet ”fungerar”.

Ovan filmer är nog bäst att kolla in före man kollar in nedan två som mer beskriver hur centralbanken är navet i storbankernas kartellbildning och hur RIX fungerar  (det blir lite upprepning)

Andra delen här:

16 thoughts on “Ett ”Mina skulder är också pengar!” – enfrågeparti borde startas

  1. Snyggt Lincoln! Du ska faktiskt ha all heder för att du orkat så djävla länge och dessutom orkat gå emot alla som högljutt påpekat hur fel du har. Det börjar faktiskt nå critical mass, det som måste till är att illusionen om att vanliga människor har något att vinna på detta system genom ”bostadskarriär” måste spräckas, men det börjar komma närmare det också. Det är svårt för att inte säga omöjligt att få de som tror sig blivit rika på systemet att engagera sig eller att ens lyssna tyvärr, så det är nog bara avvakta det oundvikliga ögonblick när sanningen sjunker in. Om alla de känslor som kommer att uppstå då kan riktas åt rätt håll istället för mot varandra så kommer nog vissa få det hett om öronen.

    Som du säger, Carina är nog lite före sin tid, men jag är förbannat imponerad över att hon vågar slå tillbaka. Heja Carina!

    • Tack, NIK! Uppskattas.
      Jag tror också drömmen om ”bostadskarriär” behöver spräckas för att folk ska folk ska se hur totalt blåsta de blivit av banksystemet. Men tidpunkten för att bobubblan spricker är nära och det kommer bli ett fruktansvärt uppvaknande för boskuldslavarna. Om de då förstår att deras egna skulder har samma moraliska legitimitet att ses som betalningsmedel som bankernas skulder så kan de kräva att de ska betala sin ”skuld” till banken med sin egen ”boskuld” till banken.. Det här är egentligen inte så svårt – det är bara så perverst att man har svårt att svälja det – särskilt när det pågått så länge. För hur länge har inte bankerna ”lånat ut” sina egna skulder och inbillat skuldslaven att han/hon lånat kronor av banken?

      Jag håller med dig! Carinas civilkurage är avundsvärt!

  2. Då kanske statsskulden kan betalas med… statsskulden?
    Har du sett Dokument inifrån? 20 min in i filmen kommer sanningen fram!
    http://www.svt.se/dokument-inifran/se-program/del-1-1918?autostart=true
    Har också sett en film som visats på russia today om hur pengar skapas i banksystemet.
    Så nog har det börjat bli offentlig kunskap, men när kommer reaktionen?
    Även om info finns lite överallt så hörs det inte tillräckligt, tydligen.
    Bra att du fortsätter skriva och förklara!

    • Tack, Mimmi!

      Vilka djävla svin! Ska se om jag kan plocka ned det och lägga upp om jag hinner.

      Visst, helt riktigt! . En del som jag ”diskuterat ” det här med brukar hävda att skillnaden mellan att bankerna ”lånar ut” sina egna skulder (sk IOU:s) mot att en privatperson gör samma sak är att bankerna har större reserv (”kapital”) för att täcka bedrägeriet, såsom vid bankrusningar. Vilket kanske har en viss sanning i sig (men det gör ju inte bedrägeriet mindre för det).

      Men det du påpekar är ju faktiskt ytterligare ett bevis på att ovan argument är ett fullständigt blaj-argument. För nationella banker kan omöjligt ha större reserver än hela nationen sammantaget har i form av staten. Mao borde statens skulder ha större legitimitet att utgöra betalmedel än de enskilda nationella bankernas skulder (dvs kontopåhitt). Dvs det du hävdar – att statens skuld måste duga som betalmedel för att betala av ”skulden” till bankerna är t.o.m rätt enligt bankkramarnas egen ”logik”!🙂 .

      Tack för att du gav mig det tankespåret, Mimmi!

    • Tack för länken – mycket intressant! Hoppas Lincoln, som är händig med det digitala kan klippa ut det centrala avsnittet, så att vi kan sprida det med större framgång…

  3. Bra inlägg, och tack för supporten igen!🙂

    Dina önskningar har gått i uppfyllelse – jag startade en FB-grupp för några månader sedan som ett försök att samla alla småpartier under ett gemensamt paraply. De var dock inte så sugna på det, och därför har gruppen legat lite i träda. Nu har jag bytt namn på den och skrivit ett nytt fast inlägg, och har kallat den just ”Mina skulder är också pengar!” Carl Norberg accepterade att bli co-administratör, och jag har lagt till dig i gruppen och som administratör.

    Så ge dig in där och tjata där för fulla muggar – du som kan i princip allt om penningsystemet!
    Kanske kan vi vi ihop folk till att seriöst starta partiet lagom före valet 2018. Då har det gamla eländet kraschat i vilket fall som helst!🙂

    Välkomna till FB-gruppen alla läsare som är intresserade av ett sådant projekt!

    • Tack, Carina!
      Jag och Carl är väldigt olika på många sätt men vi kan nog komplettera varandra. Jag beundrar Carl för att han varit så öppen med vem han är. Kanske dags att komma ur garderoben för min del?🙂

      • Det är nog en process att våga stå upp med sitt namn – när du är klar med den så kommer det att kännas naturligt att sticka ut näsan ur garderoben🙂

  4. Helt off topic men kanske ändå inte!

    ETC är en vänstertidning (inget fel i det – jag är politiskt ateist så mig skiter det det samma). Men de har lagt upp en artikel citerandes en engelsk journalist som verkligen visar att ETC har absoult ingen aning om hur penningsystemet fungerar.
    ETC framför den engelske journalistens ”idéer” som ”genialiska” och skriver bland annat:
    ”Palleys geniala idé är att centralbankerna ska ha olika reservkrav på olika slags tillgångar. Till exempel skulle bostadslån ha andra reservkrav än aktier som skulle ha andra reservkrav än inlåningar och så vidare. ”

    Äh? Vad är det för genialiskt i att låta bankerna få ”låna ut” sina skulder med olika krav på påhittrisker? Det är ju för fan så det fungerar redan! För att hitta på skulder till stater och kommuner behöver bankerna enligt Basel2 (och även enligt kommande Basel3) ha noll kronor för att hitta på obegränsat med kontopåhitt som de ”lånar ut” . Till bostads”lån” är påhittkvoten satt till att banken måste hålla 2800kr i kapital (vilket inte ens behöver vara kronor) för att ”låna ut” 1 miljon av sina egna skulder som de inbillar kontoinnehavaren är kronor.
    Det ETC beskriver är mao varken nytt eller ”genialiskt”. Det är bara en annan förpackning av samma skit.

    Sant att staten kan styra hur mycket kontopåhitt som bankerna kan hitta på mer effektivt. Ekonomiprofessor Richard Werner berättar t.ex i boken ”Mammons Furstar” hur detta kan ske mycket mer effektivt såsom skedde med de Asiatiska tigrarna och Japan. Det kallas fönsterstyrning. Heller inget nytt eller ”genialiskt”. Werner tycker dock som jag att bankerna ska tas ifrån sin rätt att låna ut sina skulder och att banker ska syssla med det folk tror banker sysslar – att bankerna lånar ut existerande kronor. Werner är grundare av Positive Money (en rörelse ETC är knäpptyst om).

    Johan Ehrenberhg har skrivit två böcker om pengar som bevisar att han absolut inget fattar om hur pengar skapas eller hur penningsystemet fungerar (men han är djävligt bra på att svamla – det ska jag inte ta ifrån honom)

    Man skulle ju kunna tro att en vänstertidning skulle vilja ta ifrån bankerna rätten att hitta på penningsurrogat till kronor från luften. Man skulle kunna tänka sig att en vänstertidning skulle ha uppfattningen att staten ska skapa penningmängden i samhället. Men ack nej! ETC marknadsför istället ”genialisk” skåpmat som om den vore ny och vill på så sätt behålla bankernas rätt att inhäkta skuldslavar.

    Johan Ehrenberg och ETC är ett sorgligt exempel på i bästa fall intellektuell kortslutning – i värsta fall rent hyckleri.

    • Det är klart att alla kollektivistiska politiska ideologier vill ha makten centrerad – alla viss styra över folket, skillnaden i resultat är försumbar. Vänster/högerpolariseringen är bara en dimridå – precis som kön, sexualitet, klass, etnicitet, religion, ålder. Om vi luras att slåss om dessa petitesser så dimmas möjligheten till insikt om vilka som är de väsentliga frågorna, d v s slaveriet ur både bankbedrägeriperspektivet och det juridiska manipulationsperspektivet (personnummerslaveriet). Tillsammans bildar dessa perspektiv varsin sida av centralbanksmyntet, vilka därefter genomsyrar politiken och hela statsapparaten, och det är inte helt lätt att syna den bluffen. När det gäller penningsystemet så är det uppenbart att du inte har några som helst problem med att skilja gammal omförpackad skåpmat från övergripande och genuina idéer om hur ett samhälle bör vara konstruerat för folkets bästa.

      Men folk börjar vakna till nu och börjar förstå hur prickarna ska bindas samman. Det borde innebära att den intellektuella kortslutningen och hyckleriet minskar i takt med en omfattande revidering av värderingsramen, och den kommer oundvikligen genom ökade kunskaper och medvetenhet om att mänskligheten på det nedrigaste sätt är förd bakom ljuset.

      Centralbanksystemets förtryck illustreras bäst som drivhjul för iscensatt svält och krig, vilka i en evighetsmaskinsliknande funktion backar upp varandra. Med ett nytt penningsystem skulle bristsamhället dra sitt sista andetag, och fred därefter råda.

  5. Hej Lincoln

    Du är enastående på att beskriva hur penningsystemet tekniskt fungerar idag. En stor eloge för din mycket viktiga insats för upplysningen!
    Jag söker nu mer information kring hur det tekniskt fungerar med t.ex. kontantskapandet (är de verkligen skuldfria, kommer ju från Riksbanken?)
    Just också Riksbankens roll i det hela skulle vara intressant att veta mer om – hur mycket av en Rikets bank är det egentligen (vem äger och styr) när de sanktionerar detta mardrömslika system (svårt att tänka mig att det skulle kunna förklaras med okunskap)?
    Samt ett historiskt perspektiv på det hela – hur länge har bankerna åtnjutit detta kriminella privilegie av att kunna skapa egna ”pengar”?
    Idag har de ju digitaltekniken tillhjälp. Förr var det checkar. Lite mer osminkad penningsystemhistoria skulle vara intressant helt enkelt.

    Jag begär absolut inte att du ska besvara dessa frågor. Men kanske vet du (eller någon av dina kunniga läsare) var svaren står att finna?

    • Tack!
      Det finns två olika sorters kontanter, dvs kronor i systemet:

      1) de fysiska, dvs sedlar och mynt. För en massa år sedan var Rikabanken skyldig dig guld och var tvungna att ge dig guld för din sedel om du så krävde. Idag får du ingenting av Riksbanken om du går upp till Riksbanken och kräver att Riksbanken ska betala sin ”skuld”. Att Riksbanken skriver sedeln på sin skuldsida är bara ett arv från tiden när Riksbanken var skyldig guld – men, som sagt, idag är inte Riksbanken någonting.

      2) Den andra sortens kontanter är digitala kronor som storbankerna håller på Riksbankens konton. Dessa är bankens- Riksbanken kan dock låna ut kronor till konto genom sk repor. Riksbanken kan fylla på med kronor på storbankernas Riksbankskonton genom att Riksbanken köper upp ”värdepapper” (t.ex bostadsobligationer som består av en hopklumpad mängd boskuldslavar). Riksbanken och Riksgälden gjorde detta t.ex 2008 när de köpte upp nästan hälften av storbankernas bostadsobligationer och fyllde på med 500 miljarder kronor på storbankernas Riksbankskonton, annars hade hela betalsystemet (eller som jag brukar skriva bankskuldbollnings-systemet) – brakat samman.

      Allmänheten kan bara komma åt kronor (kontanter) i fysisk form, storbankerna har kartellmonopol på de digitala kronorna (kontanterna) på Riksbankskontona.

      Av hela penningmängden består bara runt 3% av kronor – resten, dvs runt 97% består av bankernas skulder till kontoinnehavare på kronor (detta då bankernas konton bara kan innehålla bankens skuld på kronor till kunden som banken kan betala genom att kontokunden gör uttag från t.ex bankomaten. Dvs banken kan bara betala sina skulder till kontoinnehavarna om inte många uttag samtidigt – som t.ex vid bankrusningar)

    • Intressant är att dessa ihopklumpade bostadsobligationer som Lincoln nämner, vilka fyllde på storbankernas kassor 2008, nu biter bankerna själva i svansen:

      En företagare i Johannesburg vann i dagarna över sin bank som hade använt sig av det exekutiva verktyget: http://news.acts.co.za/blog/2014/05/johannesburg-businessman-defends-himself-in-court-against-the-bank-and-wins

      Han använde sig av argumentet att inte banken kunde kräva in panten eftersom de sålt vidare säkerheten för lånet. Detta faktum (av flera argument) har också Ingunn Sigursdatter noterat i det dokument som hon skickat till banken och andra som är ute efter hennes egendom: http://www.sigurdsdatter.com/juridisk-hoveddokument-edssvoren-erklaeligring.html

      Argumentet håller eftersom säkerheterna klumpats ihop och sålts vidare, styckats upp och klumpats ihop igen och sålts – till den grad att ingen längre kan veta vilket dokument som är säkerhet för vilken egendom. Här är en pedagogisk länk som förklarar hur det funkar genom ett ishockeylag: http://sundapengar.bloggagratis.se/2008/12/05/1167779-derivatmarknaden-och-finanskrisen-forklarat-med-ishockey/

      När det gäller Riksbankens ägande, så ligger den under The World Bank Group. Riksbanken finns på plats 808, och ovanför finns de andra bankerna: http://www.scribd.com/doc/127762249/The-World-Bank-Group-USA-2012-Final-Audited-Statements
      I praktiken innebär det att t ex Sverige inte längre består av människor som tillsammans utgör ett folk, vilket tillsammans har bildat ett samhällskontrakt där det i Regeringsformen står att all offentlig makt ska utgår från folket: http://www.riksdagen.se/sv/Sa-funkar-riksdagen/Demokrati/Grundlagarna/Regeringsformen/

      Istället är vi slavar åt en global elit, och det trick som gjort detta möjligt är bankbedrägeriet och våra personnummer som egentligen är bolagsnummer på Skatteverket. Många har lessnat och skrivit ut sig, men efter att Skv har uppmärksammat detta påstår de att man inte kan skriva ut sig. Men det är klart att man kan – så länge personer kan gå i personlig konkurs så kan man förstås också skriva ut sin person. De mänskliga rättigheterna reglerar också detta – ingen kan tvingas att vara aktör i ett bolag, och alla våra s k myndigheter är bolag.

      Det blev ett vidare svar än du tänkt dig Veritas, men allt hänger ihop med vartannat. Jag skrev om det i ett blogginlägg nyligen: http://www.autentopia.se/blogg/?p=5051

      • Tack för alla bra länkarna, ska när läsa vädret blir sämre🙂

        Jag tycker man kan angripa systemet på ett mer basalt plan än att gå in på komplexa derivat (som är komplexa just för att snurra till det maximalt). För det resonemang du åberopar innebär ett erkännade av att det överhuvudtaget finns en skuld och att bankerna har lånat ut något. Diskussionen om att derivat söndederhackats till den grad att man inte vet vem som är skyldig banken förutsätter ett erkännande av att banken har lånat ut något. Men prylen är ju att den att banken överhuvudtaget aldrig har lånats ut något alls (mer än möjligtvis sin egen skuld).

        Bevisföringen skulle enkelt kunna vara:
        1) Bankerna har ljugit genom att de påstått att de ”lånat ut” kronor till kontot
        2) Detta är bevisligen en lögn då bankernas konton inte kan innehålla något annat än bankens skuld på kronor (det är även så det skrivs på bankens balansräkning – kundens konto är alltid bankens skuld)
        3) Av ovan följer att det enda banken ”lånat ut” till skuldslaven genom att kludda på kundens konto är bankens egna skuld
        4) Då banken gjorts sig skyldig till att ersätta kronor mot bankens egna skuld kan skuldslaven åperopa att få göra samma sak.Dvs
        5) skuldslaven kan betala av sin ”skuld” till banken genom att ge banken tillbaka skuldslavens skuld på kronorna som banken aldrig lånade ut

        Skuldslaven skuld på kronor till bankens ska mao ses som ett lika fullgott betalmedel och substitut för kronor som bankernas skulder till kontokunderna. Då banken inga kronor ”lånat ut” kan banken inte kräva att få ”tillbaka” några kronor. Och äger banken rätt att lura i skuldslaven att bankens skulder ÄR kronor som skuldslavens lånat ska givetvis den omvända rätten givetvis också gälla – banken måste acceptera kundens skuld till banken som ett giltigt betalmedel.

        Om jag ”lånar ut” min elräkning till dig så är det svårt att hävda att jag lånat ut kronor till dig – det enda du kan vara ”skyldig” mig är att lämna tillbaka elräkningen till mig – det samma måste gälla bankerna.

        Jo, hela planen kan ju enkelt beskrivas som Clintons mentor Professor Carroll Quigley beskrev det i boken Tragedy and Hope:

        ”The powers of financial capitalism had another far-reaching aim, nothing less than to create a world system of financial control in private hands able to dominate the political system of each country and the economy of the world as a whole. This system was to be controlled in a feudalist fashion by the central banks of the world acting in concert, by secret agreements arrived at in frequent private meetings and conferences. The apex of the system was to be the Bank for International Settlements in Basel, Switzerland, a private bank owned and controlled by the world’s central banks which were themselves private corporations.

        Each central bank… sought to dominate its government by its ability to control Treasury loans, to manipulate foreign exchanges, to influence the level of economic activity in the country, and to influence cooperative politicians by subsequent economic rewards in the business world.”

        @Veritas:
        Hur bankerna skapar påhittade skuldlappar brukar historiskt beskrivas med guldsmeds-historien. Men även den är kraftigt förljugen. T.ex så tror jag inte Wallenberg köpte upp stora delar av Sverige genom att ”låna ut” förfalskade skuldlappar – det skulle ha varit ett för uppenbart bedrägeri. Wallenberg förklädde säkert istället bedrägeriet som jag beskrev här:
        Hur Wallenbergarna köpte upp Sverige med sina egna skulder
        och här:
        Hur Wallenberg köpte upp Sverige med sina egna skulder del2

        En annan lögns som Guldbaggar brukar sprida är att guld är det enda sättet att undvika användandet av skuldsedlar. Men i verkligheten är det precis tvärtom, ett penningsystem med guld som bas måste använda skuldsedlar för att fungera. En guldmyntfot måste baseras på samma system av clearinghus (cenralbanker) som växlar olika bankers skuldsedlar och bygga på exakt samma grund som dagens (där bankerna skapar skuldlappar på kronor som de ”lånar ut” – men i verkligheten lånar bankerna varken ut kronor eller guld – bara skuldlappar på kronor eller guld). Beskrev det ingående grafiskt här:
        Guld är inte pengar

  6. Tack Lincoln och Carina för bra svar. Pusslet läggs bit för bit vartefter verkligheten klarnar, och er insats är mycket betydelsefull i detta, mitt eget arbete.

Kommentarer inaktiverade.