Banken kan bara ”låna ut” sina egna skulder till konton – punkt 12

Kommer inleda varje inlägg med en uppmaning till Riksdagsledamot Jörgen Andersson (M), , suppleant i finansutskottet och näringsutskottet, att bemöta tidigare inlägg då Jörgen lovat att han ska göra detta. Jörgen föredrar tydligen karriären framför demokratin och han har tydligen inga som helst problem med att ljuga eller t.o.m censurera. Han har bl.a censurerat Peter – om detta kan ni läsa på Peters utmärkta blogg:

Riksdagsledamot Jörgen Andersson(M) tystnar i debatten kring Penningsystemet, raderar kommentarer på sin blogg

————–

Jag la till punkt 12) Banker ser inte ens själva bankens skulder (dvs kunders kontoinnehav) såsom om de vore pengar

Det givna axiomet är:

Bankernas konton kan PER DEFINITION bara innehålla bankernas skulder till kontoinnehavaren (som banken kan betala kontoinnehavaren genom att kontoinnehavaren gör uttag från t.ex bankomaten). Detta axiom är även fastställt på bankens balansräkning där kundernas kontoinnehav alltid är bankens skuld.

Av ovan axiom följer att:

1) Banken kan bara ”låna ut” bankens egna skulder till konton – aldrig kronor

Detta då, som sagt, bankernas konton bara kan innehålla bankens skuld i enlighet med axiomet ovan.

2) Bankerna kan betala sina skulder med sina skulder

Bevis:

Nisse jobbar på banken och banken ska betala lön till Nisses konto. Men det enda som kan finnas på Nisses konto PER DEFINITION är ju bankens skuld. Jag har därmed visat att banken endast kan betala till Nisses konto med bankens egna skuld.

3) Bankerna kan bli betalda med bankens egna skuld

Bevis:

Säg att Nisse ska ta 10 000 av sitt bankkontoinnehav och betala i ränta till banken. Men det Nisse har på sitt konto är ju PER DEFINITION bankens skuld. Jag har därmed bevisat att Nisse endast kan betala banken med bankens egna skuld genom kontot.

4) Bankerna ser sina egna skulder som ”intäkter”

Bevis:

När Nisse ovan betalar ränta till banken från kontot betalar Nisse banken med bankens egna skulder. Banken bokför denna ”betalning” som en intäkt.
(för att se det absurda i detta – säg att Nisse betalar dig med DIN elräkning och du bokför din egen elräkning som en intäkt)

5) Det kontantlösa samhället innebär en total skuldavskrivning för bankerna

Bevis:

Bankerna kan endast betala sina skulder till kontoinnehavarna genom att dessa gör uttag i form av kontanter (från t.ex bankomater). Om det kontantlösa samhället införs kommer det innebära att bankerna slipper betala sina skulder till kontoinnehavarna. Bankerna har mao gradvis blivit skuldbefriade i takt med att användandet av kontanter minskat (och iom att Postgirot avskaffades).

Det finns givetvis ingen anledning till att bankerna ska få en total skuldbefrielse medan de skuldslavar bankerna häktat in genom att ”låna ut” bankens egna skulder ska sitta i evigt skuldslaveri till banken.

6) Bankernas skulder används som allmänt betalmedel och surrogat för kronor

Finns inga företag eller privatpersoner som kan ersätta kronor med sina egna skulder som allmänna betalmedel. Vi tar ett exempel där ett företag skulle försöka sig på det som bankerna gör :

Företag kan iofs skriva ut egna skuldlappar motsvarande bankernas konton men det finns inget kontosystem som dessa kan användas inom. Visst, Nisse på Tvärtomta snickeri kan få en ”växel”, dvs skuldlapp, av företaget där det står:

”Tvärtomta Snickeri är skyldig Nisse 20 000 kronor och denna lapp är att betrakta som allmänt betalmedel. Tvärtonmta Snickeri kommer betala 20 000 kronor för denna skuldlapp om ni kommer till snickeriet och fordrar detta”

men det finns ingen som skulle acceptera den lappen som allmänt betalmedel. Nisse skulle inte kunna använda företagets skuldlapp och handla för den på ICA. Nisse kan däremot använda bankernas skuld (Nisse kontoinnehav på banken) som betalmedel på ICA  Tvärtomta snickeris skuldlapp skulle med största sannolikhet ses som försök till penningförfalskning om snickeriet hävdade att skuldlappen var ett allmänt betalmedel som enligt lag måste tas emot vid betalningar på t.ex ICA.

Om Tvärtomta Snickeri byggde ett eget kontosystem, utanför banksystemets kontosystem, med digitala skuldlappar gäller samma sak som ovan – Nisse kan bara handla med bankernas skuldlappar (kontosystem) på ICA – aldrig med Tvärtomta Snickeris hemsnickrade kontosystem med Snickeriets skuldlappar.

7) Banken skattar samhället genom att ”låna ut” bankens egna skulder

Finns ingen annan grupp i samhället som kan göra detta mer än bankerna. Bankernas skatteuttag tas ut på flera olika sätt. Tar några (kanske finns fler som jag missat)

a)
Staten är enligt Maastricht artikel 104(1) tvungen att ”låna” bankernas skulder på kronor (dvs kontopåhitt) och får enligt denna lag inte finansiera staten med kronor som Riksbanken skapar. Vi betalar mao skatt till staten och kommunerna helt i onödan på räntor och ”avbetalningar” på bankernas ”utlånade” skulder till stat och kommun..

b) Räntan. T.ex. boskuldslavar skattas då de betalar räntor för att de ”lånat” bankens skulder. Enligt Margit Kennedy består generellt en varas pris till 50% av räntebetalningar till bankerna (banken har skuldsatt bonden som lägger det på priset på mjölken, åkeriet som kör mjölken till mejeriet är också skuldsatt av banken,  mejeriet likaså, mathandlaren likaså – och alla dessa led höjer priset så att ungefär 50% består av skatt till bankerna för  ”lån” av bankernas skulder)

c) Vi betalar skatt för att få använda bankernas skulder som betalmedel. Avgifter vid transaktioner där bankerna lagts sig som en binnikemask i betalströmmarna och kan suga näring från den reella ekonomin. Jag beskrev hur lång binnikemasken kan bli i detta inlägg.

Läsarfråga – vad är mest effektivt?

Den kanske mest absurda avgiften är vid uttag från t.ex bankomaten. Vi betalar då banken en avgift för att banken ska betala sin skuld till oss. Kan du tänka dig att Nisse säger till dig:
”Om jag ska betala tillbaka de 100 kr jag är skyldig dig får du betala mig 10 kr”

Det här systemet bör ryckas upp med rötterna och erkännas vara det bedrägeri det är. Skuldavskrivningarna bör tillfalla skuldslavarna och inte bankparasiterna.

8) Bankerna får skapa en kartell som har monopol på landets valuta med statens hjälp

Staten har en uppgift att se till att karteller och monopol inte skapas. I fallet med valutan gör staten precis tvärtom. De fyra storbankerna har ett praktiskt monopol på centralbankskontona där de digitala kronorna finns. Staten stöder denna kartellbildning och monopol genom Riksbanken och RIX (kolla videorna i slutet av nlägget om du inte har klart för dig hur RIX och clearingsystemet fungerar).
Vidare hjälper staten storbankskartellen med att avliva de fysiska kronorna (sedlar och mynt) genom att verka för det kontantlösa samhället. När det kontantlösa samhället är infört har storbankskartellen ett totalt monopol då endast de sitter på de digitala kronorna på centralbankskontona. Vi kommer då vara helt tvungna att använda bankernas skulder (dvs bankernas konton ) som betalmedel och kommer inte kunna använda kronor överhuvudtaget mellan varandra (vi kommer få mer eller mindre av bankens skulder på våra konton – vi kommer aldrig kunna ha kronor  – varken i fysisk eller digital form).

Att öppna upp centralbankskontona så att alla kan betala varandra med kronor igen borde vara statens roll (såsom man kunde med Postgirot som Nordea köpte upp 2002 och stängde den möjligheten). Men som sagt, storbankerna spelar med helt andra regler än riktiga företag. Man kan nog med fog säga att storbankernas monopol styr staten och inte tvärtom. Att storbankerna därmed också står över demokratin är också givet.

9) Bankerna kan godtyckligt ljuga om sina ”produkter”

Det konsumentskydd  som kunder har som gäller riktiga företag gäller inte alls bankerna. Om en restaurang serverar köttfärs men påstår att det är oxfilé gör restaurangen sig skyldig till bedrägeri.

Bankernas hela ”affärsidé” är att ”låna ut” sina egna skulder men lura i kunderna att banken lånar ut kronor – återigen; detta då bankernas ”produkt” är bankens egna skuld, och då detta är det enda som banken bevisligen kan ”låna ut” till konton, (se punk 1). Nästintill alla i samhället går på det – faktiskt är det så illa att t.om nästintill alla ekonomer tror på lögnen (t..o.m ”nobel”pristagaren Krugman). För att utföra detta bedrägeri använder sig bankerna av ett bokföringstrick som ekonomiprofessor Richard Werner beskriver så här:

“It is basically an accounting trick … Banks create money. They don’t lend it … When a bank gives out what is called a loan, it basically pretends that you have deposited the money… it has to invent the liability … This is how the money supply is created.”

Så enligt Werner låtsas bankerna att ”låntagaren” kommer in med en kasse med 1 miljon kronor till banken och gör en ”insättning”. Banken tar emot den icke-existerande kassen av ”låntagaren” varvid banken blir skyldig ”låntagaren” 1 miljon kronor som skrivs som bankens skuld till ”låntagaren” på ”låntagarens” konto. Banken ”lånar” sedan ut sin skuld till ”låntagaren” tillbaka till ”låntagaren” så att både banken och ”låntagaren”blir satta i skuld av den miljon kronor som aldrig existerade.

Av ovan följer att varken banken eller ”låntagaren” lånat några kronor alls. Banken har bara skapat två skulder på 1 miljon kronor som aldrig existerat. Skillnaden är att bankens skuld (kundens kontoinnehav) används som surrogat för kronor i samhället genom att storbankerna kontrollerar betalsystemet genom sitt monopol på kontosystemet (se punkt  8)

Så sammanfattningsvis kan bankerna ljuga hej vilt om sina ”produkter” och ”låna ut” sina skulder istället för kronor. Staten underhåller det här bedrägeriet genom att storbankerna har monopol på det digitala betalsystemet (kontosystemet)  inom RIX på Riksbanken så att folk inte kan se skillnaden på om de använder kronor eller bankernas skulder (bankernas konton) som betalmedel.

10) Banker får skapa pyramidspel
Att skapa pyramidspel är olagligt – för alla utom bankerna. Bankerna kan bygga pyramidspel på allt möjligt – aktier, bostäder, etc etc. Alla av bankernas pyramidspel är uppbyggda på samma grundregler:

1) Illusionen att bankernas skulder (dvs kundernas kontoinnehav) är valuta (t.ex kronor)
2) Bankerna ”lånar ut” bankens egna skulder på kronor till konton i form av kontopåhitt men låtsas att banken lånar ut insatta kronor (se punkt 9 hur det går till)
3) Priserna stiger på t.ex ”bostadsmarknaden” av att bankerna ”lånar ut” alltmer av sina skulder (dvs kontopåhitt)
4) Till slut kan bubblan inte innehålla mer skulder varvid pyramidspelet faller

Drivande i detta är bankens ”produkt” dvs bankens egna skulder som den ”lånar ut” och skuldsätter samhället med så att både banken och samhället blir så maximalt skuldsatta som möjligt. Ju mer skuldsatt samhället är desto mer ”pengar” tjänar bankerna då bankernas skulder är pengarna. Till det absurda hör också att när ett pyramidspel faller, t.ex pyramidspelet kring bostäder, så måste staten rädda bankerna för att rädda penningsystemet. För att inte penningmängden ska punkteras måste bankerna sedan hitta på ett nytt pyramidspel med ”värdeökningar” som bankerna blåser upp genom att ”låna ut” bankens skulder (kontopåhitt).

Vansinnigt? Jo, visst är det vansinne i kvadrat precis såsom Bank of Englands fd chef Mervyn King påpekade är det det värsta sättet man kan bygga bank och penningväsendet på.

11) Banker får obegränsad amorteringsfrihet

Egentligen är det bara en omskrivning av punkt 5 – men ett litet annat perspektiv kanske

Politiker är blocköverskridande eniga om att boskuldslavarna ska börja amortera av sina ”skulder” till bankerna. Men när ska bankerna börja amortera av sina skulder till kontoinnehavarna? Aldrig, för då rasar penning och betalsystemet då vi nu för tiden inte längre använder kronor när vi ska betala varandra – vi använder bankernas skulder vid kontobetalningar – du får mer av bankens skulder på ditt konto medan jag får mindre med bankskulder på mitt konto om jag betalar dig genom kontosystemet.

Vad är en bankrusning? Jo, det är när kunderna kräver att banken ska amortera sina skulder genom att kunden gör uttag (från bankomaten t.ex). Så hela systemet är uppbyggt på att bankerna ska få maximal  amorteringsfrihet. Införandet av det kontantlösa samhället skulle innebära att bankerna blir totalt befriade från att betala sina skulder till kontoinnehavarna.

Det riktiga vore att  förstatliga bankerna under en övergångstid (minst) och göra om systemet så att även bankerna kan avkrävas göra amorteringar. Detta kan göras genom att alla digitala konton måste vara kronor (centralbankspengar) precis såsom fysiska sedlar och mynt är kronor. Om bankerna sedan privatiseras igen kan de göra det de låtsas göra nu – låna ut insatta kronor.

Samtidigt bör även skuldavskrivningar ske och de som tjänat på att finansparasitera kan skattas hårt så att fördelningen i samhället kan bli mer rättvis.

Men, som sagt, ingen politiker kommer kräva att systemet ska byggas om så att bankerna kan amortera bort sina skulder. Lika lite kommer du hitta en politiker som kan ange ett skäl till varför vi ska betala med bankernas skulder (dvs våra kontoinnehav) och inte med kronor. Inte heller kommer politikern kunna svara på varför inte folk (inte ens staten själv) kan få ha konton som innehåller kronor som de kan betala varandra med (såsom Postgirot fungerade)

12) Banker ser inte ens själva bankens skulder (dvs kunders kontoinnehav) såsom om de vore pengar

Vid en kontoöverföring från en bank till en annan bank överförs kontoskulden. Den mottagande banken kräver kompensation genom RIX för att ta över skulden. Mao den mottagande banken accepterar inte den andra bankens skulder till kunder (dvs kundens kontoinnehav) såsom giltigt betalmedel – den mottagande banken kräver att bli betald med digitala kontanter, dvs kronor, genom RIX-systemet  .

Det absurda är mao att bankerna internt inte ser kontoinnehav hos banken såsom pengar – de ser dem för vad de är – bankens skuld till kontoinnehavaren. Men ändå ”lånar” bankerna ”ut” sina skulder till konton och får oss andra att tro att de är fullgoda betalmedel.

En ”crash course”  i hur clearingsystemet på RIX fungerar kan ni kolla in det här inlägget (om ni inte orkar kolla in videorna nedan).

Bevis på att bankernas skulder inte är giltigt betalningsmedel

Peters kommentarer där är också väldigt informativa – läs gärna dom med.

Tillägg och överkurs:

Ovan gäller bara storbankerna, de sk tier1 bankerna. Småbankerna, tier2 bankerna, kan bara ”låna ut” storbankernas skulder. Tier2 bankerna är mao ett slags andrahandsuthyrare av storbankernas skulder.

————————-

Nedan filmer ger en intro till hur penningsystemet ”fungerar”.

————————-

Nedan filmer ger en intro till hur penningsystemet ”fungerar”.

Ovan film är nog bäst att kolla in före man kollar in nedan två som mer beskriver hur centralbanken är navet i storbankernas kartellbildning och hur RIX fungerar (det blir lite upprepning)

Andra delen här: