Dags att spola ut bank-binnikemasken från betalsystemet

Kommer inleda varje inlägg med en uppmaning till Riksdagsledamot Jörgen Andersson (M), , suppleant i finansutskottet och näringsutskottet, att bemöta tidigare inlägg då Jörgen lovat att han ska göra detta. Jörgen föredrar tydligen karriären framför demokratin och han har tydligen inga som helst problem med att ljuga eller t.o.m censurera. Han har bl.a censurerat Peter – om detta kan ni läsa på Peters utmärkta blogg:

Riksdagsledamot Jörgen Andersson(M) tystnar i debatten kring Penningsystemet, raderar kommentarer på sin blogg

————–

Jag var ute på stan igår och handlade i en liten mataffär. Affärsägaren frågade om jag skulle betala med kontanter eller med kort varvid jag svarade att jag inte ville betala med bankskulder (dvs kort). Vi började diskutera och han berättade att han varje månad måste betala runt 5-6 tusen till banken då banken tar betalt varje gång en kund väljer att betala med bankskulder (dvs kort). Därutöver får affärsägaren betala en fast avgift till banken för kortapparaten. Summa summarum betalade han runt 70 000 till banken om året, Om folk konsekvent använde kontanter skulle banken inte kunna lägga sig som en parasitär binnikemask i betalströmmarna och affärsägaren skulle kunna behålla mer själv (alternativt sänka priserna) . När jag gick ut var både jag och affärsägaren överens om att bankerna inget annat är än förvuxna parasiter.

För det går inte att komma ifrån det faktum att bankerna är onödiga parasiter som kan och bör tas bort från betalströmmarna.  Inte nog med att bankerna skuldsätter allt genom att ”låna ut” bankens egna skulder och ersätta kontanter som betalmedel  (kontanter är de enda riktiga kronorna som allmänheten kan komma åt) – bankerna suger dessutom ut näring från näringslivet genom att lägga sig som en binnikemask i betalströmmarna. Jag återpostar ett gammalt inlägg för att visa hur totalt onödiga bankerna är då vi betalar varandra – de kan helt enkelt bara kapas bort.

Jag får tacka Peter (kolla in hans blogg – den är riktigt bra – han är dessutom betydligt mer strukturerad än jag är 🙂 ). Tackar för hans kommentar och att han hittat ett uttalande där fd Riksbankschefen Bengt Dennis verkar tycka att dagens bollande av bankskulder mellan våra konton är mer effektivt än att alla har var sitt konto på Riksbanken och kan betala varandra direkt med digitala kontanter. Citat från Dennis:

“Frågan om vilka som skall delta i ett system av den typ som RIX representerar handlar ytterst om vilken roll den offentliga sektorn bör ha gentemot marknadsaktörerna, en avvägning som också kan uttryckas i termer av ”stabilitet” kontra ”effektivitet”. Rent principiellt kan man tänka sig en lösning där alla hushåll och företag har konto i central- banken och centralbanken därmed sköter all betalningsförmedling i samhället. Detta skulle förvisso bli ”stabilt”, samtidigt som det knappast är troligt att ett sådant statligt de facto monopol på betalningsförmedling skulle vara särskilt effektivt. Man kan, å andra sidan, också tänka sig en lösning där centralbanken inte har någon roll alls. Bankerna håller då konton hos varandra och avvecklar sina mellanhavanden bilateralt, eller upprättar en egen central institution för betalningsavveckling. En sådan modell skulle mycket väl kunna bli effektiv – men knappast stabil i ett läge där någon viktig aktör får problem.”

Jag och Peter skulle vilja veta hur någon kan få alternativ 2) nedan (dvs dagens system) till att vara mer ”effektivt” än att alla har var sitt konto på Riksbanken (eller Riksgälden) från vilket vi kunde betala varandra direkt. – gamla Postirot fungerade på det sättet, ingen parasitär bankmellanhand behövdes om man betalade genom Postgirot.

Vi antar de två olika betalningssätten av 1000 kr från ditt konto till mitt konto:

1) Där jag och du har digitala kontanter direkt på Riksbanken (t.ex genom Riksgälden) som vi kunde betala varandra med utan mellanhänder

och

2) Bankskuldbollningssystemet som existerar idag ( där vi  betalar varandra med bankernas skulder)

Nedan följer de två olika händelsekedjorna av de två olika alternativen där alternativ  2) antar att du har ICA-banken och jag har JAK-banken. Säg att ICA-banken har sina konton på SEB och JAK har sina konton på Handelsbanken (för småbanker har bara konton på storbankerna såsom vanliga kontoinnehavare).

Alternativ 1)
Du skickar 1 000 kr i digitala kontanter från ditt konto på Riksgälden till —-> mitt konto på Riksgälden —-> Du blir 1000kr fattigare och jag blir 1 000 kr rikare.

Enkelt, simpelt, smärtfritt! Precis som när vi använder fysiska kontanter – ingen parasitär mellanhand mellan köpare och säljare. Helt enligt KISS (Keep It Simple Stupid)! Så enkelt skulle det kunna fungera men låt oss nu göra en händelsekedja för hur det MÅSTE gå till i det snurriga system som utgör verkligheten idag (när man läser nedanstående har man svårt att tro att det är verkligt men så sjukt fungerar det – jag har full förståelse om du inte orkar läsa igenom hela händelsekedjan):

Alternativ 2)

Du säger till Riksgälden att flytta dina 1 000 kr digital kontanter till ICA-banken —–> men ICA-banken har inga egna konton på Riksbanken så Riksbanken skickar de digital kontanterna till —> SEB istället som blir skyldig ICA-banken 1 000 kr varvid ICA-banken får 1 000kr i ökat innehav av SEB:s skuld—-> ICA-banken skriver den inkomna SEB:s skulden på ditt konto—->ICA-banken skickar tillbaka SEB:s egna skuld till SEB som—-> frågar Handelsbanken om de vill ta över SEB:s skuld till ICA-banken —-> Handelsbanken accepterar och tar över skulden men kräver att SEB samtidigt ska skicka med 1 000 kr i digitala kontanter som kompensation för att Handelsbanken tagit över skulden—-> SEB skickar över 1 000kr i digitala kontanter till Handelsbanken—-> Handelsbanken är nu skyldig JAK 1 000 som JAK får i ökat innehav av Handelsbanksskulder—–>JAK skriver sitt ökade innehav av Handelsbanksskulder på mitt JAK konto—–> jag ber JAK att skicka 1 000 kr till Riksgälden men—->JAK har inga konton på Riksbanken utan måste—-> be Handelsbanken att göra detta—-> Handelsbanken minskar sin skuld till JAK-banken med 1 000kr —–> JAK banken får därmed mindre med innehav av Handelsbanksskulder dvs JAK:s kontosaldo på Handelsbanken minskar —-> Handelsbanken skickar digitala kontanter till Riksgälden—-> Jag får digitala kontanter på mitt konto på Riksgälden

Om något så är ovan beskrivning troligen en FÖRENKLING! Detta då det troligen sker en massa hopklumpade clearingar mellan bankerna på vägen också.

Finns det någon vänlig bankkramare som kan förklara för två vilsna ”penningsystemshaverister” hur alternativ 2) kan vara mer effektivt? Cornu t.ex? 🙂

Vad tycker du själv? Är alternativ 2) det ”mest effektiva”?

Tillägg

Kanske ter det sig för absurt att smälta att bankerna ”lånar ut” sina egna skulder. Men det är ju de facto det enda de kan ”låna ut” till konton:
Bank of England skrev nyligen (sid 3):
“Bank deposits are simply a record of how
much the bank itself owes its customers. So they are a liability
of the bank, not an asset that could be lent out.”

http://www.bankofengland.co.uk/publications/documents/quarterlybulletin/2014/qb14q1prereleasemoneycreation.pdf
Översatt:
“Kontoinnehav är helt enkelt en sammanfattning av vad banken är skyldig sina kunder. De är en skuld banken har, inte en tillgång som kan lånas ut.”

Men ändå är det just vad bankerna påstår sig göra – “låna ut” till konton.

————

Nedan filmer ger ett intro till hur penningsystemet ”fungerar”.

Ovan film är nog bäst att kolla in före man kollar in nedan två som mer beskriver hur centralbanken är navet i storbankernas kartellbildning och hur RIX fungerar (det blir lite upprepning)

Andra delen här:

 

8 thoughts on “Dags att spola ut bank-binnikemasken från betalsystemet

  1. Kanske ter det sig för absurt att smälta att bankerna ”lånar ut” sina egna skulder. Men det är ju de facto det enda de kan ”låna ut” till konton:
    Bank of England skrev nyligen (sid 3):
    “Bank deposits are simply a record of how
    much the bank itself owes its customers. So they are a liability
    of the bank, not an asset that could be lent out.”

    http://www.bankofengland.co.uk/publications/documents/quarterlybulletin/2014/qb14q1prereleasemoneycreation.pdf
    Översatt:
    “Kontoinnehav är helt enkelt en sammanfattning av vad banken är skyldig sina kunder. De är en skuld banken har, inte en tillgång som kan lånas ut.”

    Men ändå är det just vad bankerna påstår sig göra – “låna ut” sina egna skulder till konton.

  2. Helt vid sidan om. Kunde inte låta bli att garva åt den allvätande Cornu som pissar på ”konspirationsnötter” igen.

    Jag tar inte upp annat än penningsystemet och har ingen åsikt i denna blogg om det finns ”konspirationer” rörande 911 etc. Det är diskussioner som kan föras på andra ställen. Men det var en mening som allvätande Cornu skrev som var riktigt skoj, han skrev:

    ”för att få accellerationen att gå snabbare hela tiden””

    Vilket torde innebära att han tar tredjederivatan av sträckan (hastigheten är första derivatan, accelerationen är andraderivatan av sträckan) . I sammanhanget trams men lite roligt då Cornus idiotförklarar alla samt upphöjer sitt eget tänkande och kunnande samtidigt som han har uppenbara problem med att klara matten på gymnasienivå.

    Fan va trött jag är på arroganta överlägsna skitstövlar som tror att stjärtförning är viktigare än innehållet i vad de uttrycker!

      • Japp, jag har inte följt hans blogg på sistone men du skrev att den var roande då han tappar greppet – så jag har kollat in den och kan konstatera att du har rätt – Cornu börjar bli tragikomisk🙂

  3. Öch hur hade ni tänkt er att nya pengar skulle skapas när ekonomin växer om inte systemet fungerar så här?

    • Såsom de redan skapas av Riksbanken i form av att vara kronor. Riksbanken kan skapa fysiska kronor och digitala kronor (enbart Riksbanken har rätt att skapa kronor). Postgirots kontosystem fungerade på det sättet tills Nordea köpte upp det 2002 och stängde den dörren.

      Kan du ange ett enda skäl till varför vi ska använda bankernas skulder på kronor som betalmedel? Och varför de ska ska ligga som parasitära mellanhänder i betalströmmarna? Om jag betalar dig en 1000-lapp kontant direkt i handen så krävs inga mellanhänder för att fixa den betalningen. Vore det inte mest effektivt att på samma sätt ta bort mellanhandsfunktionen som bankerna har? Varför ska butiksägaren behöva betala 70 000 ”kronor” till banken om året för att bankerna ska ligga som parasitära mellanhänder mellan köpare och butiksägaren?

      Som sagt, ange gärna ett skäl till varför bankernas skulder på kronor (kunders kontoinnehav) överhuvudtaget ska ses som allmänna betalmedel? (observera betoningen på ordet allmänna)Och än mer absurt – varför måste samhället ”låna” bankernas skulder på kronor? Varför ska inte folk kunna låna kronor? (om jag tar en 1000.lapp från plånboken och lånar ut den till dig lånar jag förvisso ut kronor – men det är det enda sättet som allmänheten kan låna kronor på – folk, företag och samhället borde givetvis kunna låna digitala kronor av varandra också – utan att banken ligger som en parasitär mellanhand)

Kommentarer inaktiverade.