Bankerna ljuger om att pengar i sig måste vara skuld (IOU)

Kommer inleda varje inlägg med en uppmaning till Riksdagsledamot Jörgen Andersson (M), , suppleant i finansutskottet och näringsutskottet, att bemöta tidigare inlägg då Jörgen lovat att han ska göra detta. Jörgen föredrar tydligen karriären framför demokratin och han har tydligen inga som helst problem med att ljuga eller t.o.m censurera. Han har bl.a censurerat Peter – om detta kan ni läsa på Peters utmärkta blogg:

Riksdagsledamot Jörgen Andersson(M) tystnar i debatten kring Penningsystemet, raderar kommentarer på sin blogg

————–

La till nedan punkt på listan i inlägget:

Banken kan bara ”låna ut” sina egna skulder till konton

19) Bankerna ljuger om att pengar i sig måste vara skuld (IOU).

Bankerna och dess medlöpare vill gärna få det till att alla pengar är skuldsedlar (sk IOU på engelska). Skälet är att de vill försöka få det till att pengar bara kan skapas genom att någon sätts i skuld såsom bankerna gör genom att ”låna ut” sin egen skuld till konton. Men som punkt 15 visar kan permanenta pengar (t.ex sedlar och mynt) existera utan att någon är satt i skuld. Du kan ha en 1000-lapp i plånboken och det är en tillgång för dig – ingen annan är satt i skuld för att du har 1000-lappen.

Visst, du kan betala en skuld med 1000-lappen.. Bankerna vill dock ha det till att 1000-lappen är en skuldsedel just för att den duger till att betala en skuld med. Det är en medveten lögn för att sudda ut begreppen. För att visa detta kan vi ta ett exempel med en annan tillgång än 1000-lappen.

Säg att du varit i skogen och hittat 20 liter kantareller. Säg att du är skyldig Nisse 1000 kronor och ni kommer överens om att du betalar genom att ge Nisse kantarellerna. Med bankernas logik har kantarellerna då hela tiden varit en skuldsedel då den duger att betala en skuld med. Det är givetvis ett extremt fånigt argument men det är precis det argumentet som bankkramare använder för att ”påvisa” att betalmedel måste vara skulder (IOU). Men i verkligheten är 1000-lappen och kantarellerna  tillgångar för ägaren så länge de ligger i plånboken (eller svampkorgen) – de skuldsätter ingen.

Bankernas kontopåhitt är dock alltid skuldsedlar. Faktiskt kan bankernas kontopåhitt bara existera genom att två skuldsedlar på samma ickeexisterande belopp skapas samtidigt.

1) Den första skuldsedeln skapas genom att banken tar emot den fiktiva insättningen som Werner beskriver ovan – detta blir bankens skuld till kontokunden

2) Den andra skuldsedeln skapas när banken ”lånar ut” den påhittade insättningen till ”låntagaren” – detta blir skuldslavens skuld till banken.

Av ovan framgår det klart varför bankerna vill bladdra ihop begreppen och få det till att alla pengar måste skapas genom att någon skuldsätts. Dessutom har ju skuldfria permanenta pengar (sedlar och mynt) den sidoeffekten att de likt en katalysator dödar skulder utan att själv förtäras (såsom beskrivs i punkt 15). De skuldfria pengarna riskerar mao att smälta bankernas skuldberg av kontopåhitt. Och då bankernas enda ”vara” är skuld så måste alla penningalternativ som inte baserar sig på att maximera skuldsättningen elimineras – det är därför som vi går mot det kontantlösa samhället.

Ett demokratiskt samhälle kan dock aldrig bygga på att bankerna får maximera mängden skuldslavar. Så länge bankerna har den rätten existerar ingen demokrati.

————————-

Nedan filmer ger en intro till hur penningsystemet ”fungerar”.

————————-

Nedan filmer ger en intro till hur penningsystemet ”fungerar”.

Ovan film är nog bäst att kolla in före man kollar in nedan två som mer beskriver hur centralbanken är navet i storbankernas kartellbildning och hur RIX fungerar (det blir lite upprepning)

Andra delen här:

2 thoughts on “Bankerna ljuger om att pengar i sig måste vara skuld (IOU)

  1. 1. Vad är din inställning till följande påstående:
    ”Krediten cirkulerar som pengar och därmed är det pengar. Däremot är det inte svenska kronor, men svenska kronor har ingen ensamrätt på att vara pengar.”
    2. Är bara svenska kronor enligt din definition pengar eller finns det ngt annat
    som är pengar/legitima betalningsmedel enl ditt synsätt?

    Vad pengar är, d är frågan, många bud finns det….

    • 1) Man kan ju börja med att det är lögnaktigt att kalla det kredit då en kredit förutsätter att något lånats ut och avvarats av banken. Den riktiga termen är bankernas skulder (på kronor till kontoinnehavarna). Och japp, vi använder bankernas skulder som betalmedel vid kontoöverföringar. Du får mer innehav av bankskulder på ditt konto, jag får mindre innehav av bankskulder på mitt konto om jag betalar till dig. Så om kriteriet för pengar sätts till att det ska fungera som betalmedel så fungerar bankernas skulder (dvs kontopåhitten) som betalmedel. Som jag skrivit tidigare har bankernas skulder trängt ut användandet av kronor som betalmedel så att penningmängden till 97% består av bankernas skulder (kontopåhitt) och inte kronor.

      2) Varje bank har sina egna skulder (kunders kontoinnehav) som ligger på bankens balansräkning. Enligt BIS ska varje banks skulder ses som en slags egen undervaluta. För att kunna växla dessa undervalutor är kursen satt till 1:1 och kronorna på centralbankskontona används som en ”bridge” enligt BIS (se citatet nedan). Det som händer är att t.ex SEB inte vill ta över Swedbanks skulder till kontoinnehavare vid en kontoöverföring mellan bankerna (varför skulle SEB villa öka sina skulder?) – för att SEB ska gå med på att öka sina skulder kräver SEB att banken kompenseras med motsvarande belopp kronor från centralbankkontona. Det paradoxala här är mao att bankerna internt vägrar se sina egna, än mindre andra bankers, skulder såsom om de vore pengar.

      Så frågan vi borde ställa oss är om vi ska acceptera bankernas skulder som betalmedel och pengar när bankerna själva inte ser dem som betalmedel eller pengar?

      Från BIS-rapporten:

      ”The most familiar issuers of money are central banks, which provide central bank money in the form of both banknotes and deposit liabilities, and commercial banks, which generally issue private money (commercial bank money) in the form of deposit liabilities.”

      ————————
      ”An important feature of this coexistence is that, in a given currency, central and commercial bank monies are convertible into each other at par. Conversion at par removes the very high transaction costs that could arise for users of a currency if there were multiple issuers whose monies were exchanged at different values. Conversion between commercial and central bank monies takes place in a tangible manner when a commercial bank depositor withdraws banknotes from an account.
      Conversion between different commercial bank monies takes place through payment systems when a customer of one bank makes a payment to a customer of another bank, using central bank money as the bridge in most cases. ”
      http://www.bis.org/publ/cpss55.pdf

Kommentarer inaktiverade.