Bankernas pengar dör då de inte är kronor del 2

Kommer inleda varje inlägg med en uppmaning till Riksdagsledamot Jörgen Andersson (M) , suppleant i finansutskottet och näringsutskottet, att bemöta tidigare inlägg då Jörgen lovat att han ska göra detta. Jörgen föredrar tydligen karriären framför demokratin och han har tydligen inga som helst problem med att ljuga eller t.o.m censurera. Han har bl.a censurerat Peter – om detta kan ni läsa på Peters utmärkta blogg:

Riksdagsledamot Jörgen Andersson(M) tystnar i debatten kring Penningsystemet, raderar kommentarer på sin blogg

—————————–

I föregående inlägg beskrev jag hur bankernas pengar dör. Kanske kan det vara bra att läsa den innan man läser den här då detta inlägg bygger på att man förstår att bankernas pengar är skuldsedlar på kronor och INTE kronor.

 

Guldsmedens skuldsedlar på guld var ju inte guld i sig själv  – skuldsedeln var av papper och var guldsmedens skuld till innehavaren på guld. I bästa fall kunde innehavaren av skuldsedeln få ut sitt guld och skuldsedeln rivas (under förutsättning att guldsmeden inte skrivit fler skuldsedlar än det fanns guld). Observera att när guldsmeden betalade sin skuld revs skuldsedeln sönder och dödades och existerade inte längre som betalmedel – dvs en del av penningmängden dödades av att guldsmeden betalade sin skuld.

I ovan fall fanns bara en skuld – den skuld som guldsmeden fick när skuldsedeln skrevs. Den som lämnade in guldet till guldsmeden hade ingen skuld till guldsmeden.

Guldsmeden fick sedan för sig att ”låna ut” skuldsedlar på påhittat guld som inte existerade. Både guldsmeden och den som ”lånade” skuldsedeln blev då i skuld på samma mängd guld som aldrig existerat, Men endast guldsmedens skuldsedel accepterades som pengar i samhället – kundens påhittade ”skuld” på det ickeexisterande guldet räknades inte in i penningmängden. Jag försöker vis det med bilden nedan.

1

Man kan ju ha åsikten att Nisse måste varit riktigt korkad som skrev på ett skuldavtal på att han ”lånat” 100 gram guld när han i verkligheten aldrig lånat  något alls av guldsmeden Lurifax. Och troligen skulle aldrig upplägget ovan fungerat då Nisse med största sannolikhet skulle kollat på guldsmedens skuldsedel och sagt:

-”Men det här är ju inget guld! Det här är ju bara en grön papperslapp som jag ”lånat”!”

Om guldsmeden ”lånade ut” sina påhittade skuldsedlar skedde det troligen genom bulvaner för att bedrägeriet inte skulle bli för uppenbart.

Som sagt, hade Nisse gått med på ovan upplägg hade folk i nutid troligen sett honom som extremt naiv och godtrogen. Men faktum är att det är just detta upplägg som dagens banker har när de ”lånar ut” kronor de inte har. Det är bara att byta ut guld i bilden ovan mot kronor för att visa att bankerna de facto sysslar just med samma bedrägeri som guldsmeden Lurifax försökte sig på. Hoppas det framgår av bilden nedan.

2
Av bilden framgår också att endast bankens skuld (Nisses kontoinnehav) kan användas som pengar. Skuldpappret Nisse skrev på kan inte användas som allmänt betalmedel.

Säg nu att Nisse hittar en plastkasse med 1 miljon kronor i tusenlappar hos sin döda moster Hilda precis samtidigt som han skrev på ”låneavtalet” till banken Lurifax. Nisse tar med sig kassen till banken och betalar av sin påhittade skuld på 1 miljon kronor till banken. Nisses skuld till banken stryks då som bilden visar nedan.

3

Men Nisse har fortfarande kvar sitt kontoinnehav hos banken, dvs bankens skuld till Nisse kvarstår och kan fortfarande användas som pengar i samhället. Dvs penningmängden minskar bara när banken betalar av sin skuld till Nisse. Om Nisse bara hittar tillräckligt med kronor kan Nisse döda sin påhittade skuld till banken utan att bankens skuld till Nisse påverkas.

Om Nisse däremot betalar banken med sitt kontoinnehåll dödas både bankens och Nisses påhittade skulder på den miljon kronor som aldrig fanns. Hoppas det framgår av bilden nedan.

4

Så sammanfattningsvis. Pengar i form av bankernas digitala skuldsedlar (kundens kontoinnehav) försvinner endast om banken betalar sin skuld då kontot alltid är bankens skuld och inte kan dödas annat än genom att banken betalar sin påhittade skuld till kontoinnehavaren. Detta är analogt med guldsmeden som skrev skuldsedlar på guld som sedan cirkulerade i samhället som pengar – när skuldsedeln  revs sönder av guldsmeden fanns den inte längre.

“Banking is not money lending; to lend, a money lender must have money”

– Hyman Minsky

————————

Nedan filmer ger en intro till hur penningsystemet ”fungerar”.

Ovan film är nog bäst att kolla in före man kollar in nedan två som mer beskriver hur centralbanken är navet i storbankernas kartellbildning och hur RIX fungerar (det blir lite upprepning)

Andra delen här:

4 thoughts on “Bankernas pengar dör då de inte är kronor del 2

  1. Käftar med några Mises-anhängare. Slänger in min kommenatr här då de helt klart inte kan skilja på kronor och vad som finns på ett bankkonto.:
    http://www.mises.se/2014/09/21/030-osterrikisk-konjunkturcykelteori-del-1/#comment-104988

    Som bland annat ekonomiprofessor Richard Werner (bankexpert och bland annat myntare av begreppet QE) brukar framhålla är det inte en fråga om lån då banken inget avvarar. Ordet ”kredit” är därmed också felaktigt använt då det krävs att något lånas ut.. Bristen på stringent användning av ord är överhuvudtaget något som kännetecknar nästan all ekonomisk diskussion.

    Banken lånar inte ut och avvarar befintliga pengar – banken skapar pengar genom att expandera balansräkningen och bankens skuld räknas in i penningmängden (det då ett bankkonto alltid är bankens skuld till kontoinnehavaren – det är, som sagt, så det skrivs på balansräkningen – banken kan betala sin skuld till kontoinnehavaren genom att innehavaren gör t.ex bankomatuttag på kronor. Banken expanderar balansräkningen genom att hitta på fiktiva insättningar. Richard Werner beskriver bokföringstricket (hans ord) så här:

    “It is basically an accounting trick … Banks create money. They don’t lend it … When a bank gives out what is called a loan, it basically pretends that you have deposited the money… it has to invent the liability … This is how the money supply is created.”

    Ekonomiprofessor Hyman Minsky var kortare:
    “Banking is not money lending; to lend, a money lender must have money”

    Att banken tar pant för att för att sedan ljuga om att de ”lånar ut” kronor till konton gör inte att banken ”lånat” ut något alls. Bankens konton kan som sagt inte innehålla kronor överhuvudtaget då det är bankens skuld till kunden (på just kronor). Återigen är det inte jag som hävdar detta utan t.ex Bank of England:

    “Bank deposits are simply a record of how
    much the bank itself owes its customers. So they are a liability
    of the bank, not an asset that could be lent out.”

    Översatt:

    “Kontoinnehav är helt enkelt en sammanfattning av vad banken är skyldig sina kunder. De är en skuld banken har, inte en tillgång som kan lånas ut.”

    (Sid 3)

    http://www.bankofengland.co.uk/publications/documents/quarterlybulletin/2014/qb14q1prereleasemoneycreation.pdf

    Mao. då det enda ett konto kan innehålla, enligt BoE, är bankens egna skuld är detta det enda banken kan ljuga och påstå sig ”låna ut” till konton. Detta är analogt med guldsmeden som skrev skuldsedlar på guld som sedan cirkulerade i samhället som pengar – skuldsedeln var guldsmedens skuld på guld och inget som guldsmeden kunde ”låna ut”..

Kommentarer inaktiverade.