Kapitel 4: Ska vi ha ett skuldmaximerande eller skuldminimerande samhälle?

Kommer inleda varje inlägg med en uppmaning till Riksdagsledamot Jörgen Andersson (M) , suppleant i finansutskottet och näringsutskottet, att bemöta tidigare inlägg då Jörgen lovat att han ska göra detta. Jörgen föredrar tydligen karriären framför demokratin och han har tydligen inga som helst problem med att ljuga eller t.o.m censurera. Han har bl.a censurerat Peter – om detta kan ni läsa på Peters utmärkta blogg:

Riksdagsledamot Jörgen Andersson(M) tystnar i debatten kring Penningsystemet, raderar kommentarer på sin blogg

—————————–

Jag tänkte försöka skapa en bok om hur penningsystemet fungerar på önskemål av läsare. Mina två föregående inlägg blir de första kapitlen, det här det tredje. Lägger upp så långt jag kommit hitintills i en pdf-fil som ni kan ladda ned här. Om någon vill snygga till innehållet så varsågod  (har bara släng in kapitlen har inte ens rättstavat eller kollat grammatikfel – jag skriver, sedan får det bli som det blir – är inget vidare på det där estetiska) . Jag tänkte att jag fyller på vartefter med nya kapitel så länge jag orkar och har lust. En del blir baserat på skåpmat från gamla blogginlägg. Kom gärna med förslag på vad som ska komma härnäst eller egna texter. Tänkte det kunde bli en gemensam framväxande bloggbok.

———————–

Kapitel 4
Ska vi ha ett skuldmaximerande eller skuldminimerande samhälle?

Vi har i de tidigare kapitlen rent mekaniskt gått igenom hur bankerna ”lånar ut” sina skulder till konto och att det finns två olika sorters pengar i penningsystemet.:
1) Kronorna som Riksbanken skapar
2) Bankernas konton som innehåller bankernas skulder till kontoinnehavarna (banken kan betala sina skulder till kontoinnehavarna genom att kunden gör t.ex kontouttag och får kronor i handen)

Vad är det då för skillnad i egenskaper på dessa två olika orters pengar? Jag tycker att det även här bäst att inte börja ha en massa filosofiska diskussioner om vad pengar är. Det riktiga, enligt mig är att man även här utgår från vad pengar är avsedda att göra. Vad gör man då med pengar? Jo, man betalar skulder – man betalar kompisen man är skyldig pengar, man betalar affären för att man handlade mat etc. Så pengars huvudsakliga mekaniska funktion är extremt enkel:

Pengar ska döda skulder och inte föda skulder.

Vad är då skillnaden mellan statens kronor och bankernas sk ”utlåning” till konton och vilka olika konsekvenser har de?
1) Vi börjar med kronorna som staten kan skapa utan att någon sätts i skuld och spendera ut till allmännyttiga ändamål. Säg att staten skapat en 1000-lapp. Då gällde följande:

Du ger Nisse din 1000-lapp och skulden mellan er dödas. Nisse kan sedan använda 1000-lappen för att döda sin skuld till Ulla, osv. 1000-lappen kan sedan fortsätta cirkulera i samhället och döda skulder så att mängden skulder minskar i samhället. 1000-lappen fungerar som en katalysator – den dödar skulder och rensar samhällets sammanlagda skuldbörda – 1000-lappen förtärs inte när den vandrar runt och dödar skulder – den är permanent och förintas inte när den utför sitt reningsarbete mellan människor, i mataffären eller vart den nu reser.

Vi kollar nu in:

2) Bankerna skuldsättande konto”utlåningar” (återigen – det är inga lån).

Som vi sett föder bankerna skulder genom att ”låna ut” sina egna skulder. Någon måste sätta sig i skuld för att dessa pengar ska finnas. Vi kan förvisso betala varandra genom bankernas kontosystem (hur det rent mekaniskt går till ska vi ta i senare kapitel). Men själva skapandet av bankernas pengar i form av kontopåhitt måste ske genom att banken föder skulder. Då bankernas enda vara är just utlåning av sina egna skulder så ligger det i bankens intresse att maximera skuldsättningen i samhället så mycket som möjligt. Till slut är hela samhället så skuldsatt av bankerna att hela systemet inte längre kan bära mer skuld.

Vi har också sett att bankerna pengar dör när de påhittade ”lånen” betalas tillbaka. Så bankerna måste hela tiden jaga nya skuldslavar  för att dessa pengar ska födas som kan ersätta de som dödas. Systemet rasar ihop och det blir depression om inte mängden skuldslavar ökar då penningmängden minskar (i USA minskade penningmängden på 30-talet med en 1/3 efter att bankerna på 20-talet fött massor av sina skuldpengar – depressionen  berodde på detta enligt bl.a Friedman)

Idag består penningmängden till 97% av skulder som bankerna fött och skuldfjättrat samhället med. Endast 3% av penningmängden är kronor.

Valet vi har framför oss är egentligen väldigt enkelt:. Antingen kan vi välja att pengar ska skapas

1) av bankerna där skuldmängden och skuldslaveriet i samhället hela tiden ökar tills dess hela systemet, ja hela världen, går på knä av skuldbördan. All denna skuld har bankerna, som sagt, hittat på från intet genom bankernas kontopåhittande.

eller vi kan välja

2) Ett system där staten skapar skuldfria permanenta pengar, både i fysisk form (sedlar och mynt) och i digital from. Dessa skulle fungera som de katalysatorer jag beskrev ovan. Skulderna i samhället skulle vartefter rensas ut och skuldbördan för hela samhället skulle minska.

Förenklat kan valet också uttryckas så här:

Antingen väljer vi:

1) Ett skuldmaximerat samhälle där bankens fortsätter föda skulder från ingenting genom kontopåhittande

eller

2) Ett skuldminimerade samhälle där statligt utgivna skuldfria pengar gör det pengar är avsedda att göra – betala och döda skulder vartefter de uppkommer.

Det handlar inte om höger eller vänster. Affärsidkare, städare, undersköterskor, jurister, poliser, militärer – ja alla – drabbas av bankernas parasitism genom penningsystemet.

Hur ska vi då kunna bygga om det nuvarande systemet så att pengarna skapas skuldfritt så att vi kan få pengar som fungerar som skuldrensnings-katalysatorer.? Att bankerna ska tas ifrån rätten att låtsas ”låna ut” bankens egna skulder är ju tämligen uppenbart. Men för att förstå hur det rent praktiskt ska gå till måste vi gå djupare ner i mekaniken hur penning och betalsystemet fungerar . Även här tror tror jag det är enklast att bara rent mekaniskt gå igenom systemet – förhoppningsvis maximalt enkelt – för så svårt är det inte. Men mer om det i nästa kapitel.

—————

Slut på kapitlet

————————

Nedan filmer ger en intro till hur penningsystemet ”fungerar”.

Ovan film är nog bäst att kolla in före man kollar in nedan två som mer beskriver hur centralbanken är navet i storbankernas kartellbildning och hur RIX fungerar (det blir lite upprepning)

Andra delen här:

5 thoughts on “Kapitel 4: Ska vi ha ett skuldmaximerande eller skuldminimerande samhälle?

  1. Rätta mig om jag har fel, men iscensattes inte depressionen på 30-talet helt enkelt genom att
    bankerna strypte utlåningen för att framkalla den ekonomiska krisen.

    • Jo, det är en teori. Finns också de som säger att det är en cykel som bankerna skapar där de blåser upp massa skuldpengar som sedan punkteras av att skuldslavarna inte längre kan/vill bära mer skulder. Men det som orsakade depressionen oavsett vilken förlaringar man väljer var att penningmängden punkterades av att bankerna inte födde fler skulder och därmed skuldslavar. Systemet idag är mao helt byggt på att bankerna ska skapa mer skulder annars rasar systmet. När t.o.m LO tigger och ber bankerna om att hitta på mer skulder genom att öka ”utlåningen” för att få igång ekonomin är det illa ställt.

      • Precis,om ingen lånar/kan låna mer från banken eller om banken
        själv slutar låna ut måste ju resultera i samma resultat.

      • Jo, fastän ingen lånar någonting alls . Banken skriver två skulder på samma ickeutlånade kronor på sin balansräkning. Banken kan lika gärna sägas ”låna” de ickeexisterande kronorna av kunden. Kundens konto är ju vad banken ”lånat” av kunden och är bankens skuld till kunden. Som Richard Werner brukar säga är det fråga om ”kreativ bokföring”.

  2. Jag vurmar för att Wi skall ha ett skuldminimerande samhälle – och om hur det ”över en natt” kan ordnas på min blogg här.

    En talande bild på hur ett skuldminimerat samhälles banker kommer att fungera här.

Kommentarer inaktiverade.