Är vi enligt lag tvungna att använda bankernas skulder (ditt kontoinnehav) som betalmedel?

Har startat en annan blogg där jag troligen kommer husera mer framöver än här. Lite mer kreativ och förhoppningsvis positiv🙂

Art, inventions and the stuff in between

——————-

Signaturen Penningsystemet (kolla in hans blogg! Riktigt bra) skrev i en kommentar i mitt föregående inlägg om en hovrättsdom där det tycks slås fast att man måste använda bankernas skulder (dvs ditt kontoinnehav) som betalmedel. Det är en riktigt bra diskussion i det inlägget bland kommentarerna läs gärna .

Jag tänkte om man kunde dra ned det på en konkretare form genom nedan exempel och frågeställningar.

Säg att jag är Pub-ägare och känner Nisse och Per. Säg att Nisse är skyldig Per 50 kronor. Per kommer in på puben och vill köpa en öl och säger att han har en fordran på Nisse och att Nisse kommer in senare och betalar. Jag kan då temporärt acceptera övertagande av fordran som ”betalning” och vänta tills Nisse kommer och kräva honom på pengarna. Men jag kan också neka då jag vet att Nisse är en strulig fan

Jag har alltså ovan rätt att vägra använda Nisses skuld (dvs Pers fordran) som accepterat temporärt betalmedel. Men jag äger inte rätt att neka ta emot betalning om Per ger mig 50 kronor i sedlar.

Det skulle ju vara djävligt skruvat om jag enligt lag var tvungen att ta emot Pers fordran på Nisse som betalning. Lika skruvat skulle det vara om Per enligt lag måste betala med sin fordran på Nisse och Per inte fick använda kronor som betalmedel.

Så över till bankerna:
På Pers konto står bankens skuld till Per – dvs Pers fordran på banken på kronor. Det är mao ingen skillnad mellan denna skuld som banken har till Per och den ovan där Nisse hade en skuld till Per. Om Per går in på min Pub borde väl jag kunna kunna vägra acceptera ta emot bankens skuld (Pers fordran på banken) som betalmedel på samma grund som ovan?

Och vore det inte djävligt konstigt om Per MÅSTE, enligt lag, vara tvungen att använda bankens skuld (=Pers fordran på banken – dvs Pers kontoinnehav) som betalmedel och inte fick betala med kronor (sedlar och mynt)?

Enkelt förklarat hur bankernas skuldsedlar används som pengar i bloggboken

————————

Nedan filmer ger en intro till hur penningsystemet ”fungerar”.

Ovan film är nog bäst att kolla in före man kollar in nedan två som mer beskriver hur centralbanken är navet i storbankernas kartellbildning och hur RIX fungerar (det blir lite upprepning)

Andra delen här:

 

20 thoughts on “Är vi enligt lag tvungna att använda bankernas skulder (ditt kontoinnehav) som betalmedel?

  1. Vi människor är kapabla att hitta på nästan vad som helst för att underlätta, t ex, byten av varor och tjänster och det vi hittar på och accepterar och använder behöver inte nödvändigtvis vara något logiskt försvarbart eller optimalt.

    Dagens ‘svårgenomskådade’ finansiella system skulle kunna fungera väldigt väl under förutsättning att;
    1) en pris- och vinstnedpressande sund (marknadsekonomisk) konkurrens säkerställdes och
    2) att den totala kreditvolymen (finanskapitalet) i ekonomin avspeglade och säkrades av marknadsvärdet/marknadspriset på stocken av realtillgångarna (realkapitalet) i ekonomin och att detta marknadsvärde/marknadspris styrdes och stabiliserades (t ex med hjälp av någon känd, väl beprövad, metod för stabiliserande återkoppling) så att det avspeglade återanskaffningskostnaden (korrigerad för slitage).

    Missförstå mig nu inte. Jag försöker bara nyansera debatten om det finansiella systemet och banksystemet och jag är självklart helt ense med dem som förspråkar ett nytt, sunt och transparent, finansiellt system som INTE gynnar en minoritet av befolkningen på det utstuderat försåtliga sätt som det nuvarande systemet gör.

    • Jag ska försöka nyansera men framför allt använda ett korrekt språkbruk för att bemöta dig (du använder en massa odefinierade termer – vilket enligt mig varken är nyanserat eller stringent).

      Dagens system skulle fungera bättre om bankerna var styrda enligt den fönsterstyrning som t.ex Richard Werner berättar om i framför allt ”Mammons furstar”. Det var den modellen som Tyskland och Japan använde efter andra världskriget där fönstret för att skapa ”krediter” (vilket strikt är ett totalt lögnaktigt språkbruk) till annat än produktiva ändamål var i det närmaste totalstängt. Även de ”Asiatiska tigrarna” använde den modellen. Jag tycker Werner gör ett ganska starkt ”case” för att en politisk styrning av vad nya ”krediter” (bankskulder) ska skapas till är mycket mer effektivt än att man låter ”marknadskrafterna” med egennyttan som ”osynlig hand” få styra. För let’s face it – Wallenbergs ordspråk ”Att verka men inte synas” är den egentliga ”osynliga handen” som styr – inte några magiska odefinierade ”marknadskrafter”.

      Samtidigt är det helt skruvat att använda bankernas skulder (kundens fordran på banken) som mellanled i betalningssystemet längre – detta så till den grad att de nästintill helt ersatt kronor som betalmedel. Det fanns en tid då bankerna skuldsedlar hade en vettig funktion men med dagens teknologi är bollandet med bankernas skulder som mellanled bara parasitärt då bankerna som parasiterande mellanhänder suger ut näringen mellan köpare och säljare vid transaktioner. Vi skulle kunna använda kronor direkt från våra Riksbankskonton (om storbankernas monopol på Riksbankskontona fråntogs dem) utan att ha bankerna liggandes som en binnikemask i alla betalströmmmar. Jag skrev mer konkret om det här (jag tror det är viktigt att man håller det på en konkret nivå och kallar saker för vad de är och slutar använder bankernas låtsasspråk som är skapat enbart med ett syfte – att skapa maximal förvirring):
      Har storbankerna gjort sig själva överflödiga?

      Dagens system fungerar precis tvärtom mot hur det borde fungera (och bankerna vill få oss att tro att det fungerar):
      1) Bankerna i dagens system sysslar INTE med utlåning av insatta kronor
      2) Bankerna är en del av betalningssystemet – de ska vara maximalt bortkopplade från betalsystemet (se länken ovan).

      Faktum är att bankerna INTE kan syssla med utlåning av insatta kronor så länge som deras kontosystem ligger utanför Riksbankskontona (som är de enda konton som kan innehålla kronor). Att lämna dörren öppen för att bankerna ska få fortsätta skapa pseudobetalmedel som konkurrerar ut kronan som betalmedel är att låta räven vakta hönshuset. Som bland annat Michael Kumhof påpekat har alltid banksterna lyckats bända upp den dörren på vid gavel om man lämnar den det minsta öppen.

      Så nä, jag kan inte se att dagens system skulle kunna ” fungera väldigt väl” genom att låta det få helt fria tyglar genom att ha en religiös tro på att ”osynliga händer” och magiska marknadskrafter fixar det där av sig själv bara vi blundar och låter ”marknaden” sköta sin magi. Ett föråldrat, ruttet och parasitärt system bör avskaffas och ett demokratiskt rättvist penning och betalsystem komma i dess ställe

    • Anders, din uttryckta nivå på emotionell självförståelse – a.k.a kollektivistisk materialism – upphör faktiskt inte att förvåna?

      Ditt språkbruk är ju möjligen en intressant dialekt av bankprosa, men knappast någonting som skrämmer bort någon som ser någonting för vad det är.

      Den logiska konsistensen i resonemangen är vidare försiktigt sagt fluffig, eftersom vi antar att prisbildningen bygger på den berömda marknadsmekanismen och att kreditbasen är alltjämt mekaniskt intakt.

      Det finns naturligtvis ingen som helst risk att någon uppfattar ditt ädla syfte😀

  2. Eller omvänt, hur kan någon överhuvudtaget kräva någonting i svenska kronor av någon annan om aldrig svenska kronor har varit förekommande i hanteringen mellan parterna …

  3. Vi bör nog börja köra en reformiströrelse där affärstransaktioner som skall anses juridiskt kravgrundande, måste fastställas till att ha inneburit att motprestationen innehåller svenska kronor på juridiskt saklig grund i enlighet med avtal.

    Som ”tur” är så finns ju sådant i pipen redan, utan Advokatyrisk kapning😉

    • Japp, som det nu är är bankernas skulder (kunders kontoinnehav) ett slags limbobetalningsmedel som egentligen inte innebär en slutgiltig betalning (enligt vissa penningteoretiker är det ett krav att pengar enbart kan definieras som betalmedel om det innebär en slutgiltig betalning)

      För att konkretisera det för övriga läsare:
      Jag i mitt exempel ovan skulle ju bara se Pers ”betalning” med sin fordran på Nisse som en temporär betalning. När Nisse dök upp på puben skulle jag kräva att Nisse betalade ölen som Per druckit och kräva att Nisse hostade upp de 50 kronorna. Jag skulle inte anse mig betald förrän jag fått 50 kronor i handen.

      Bankernas skulder (våra kontoinnehav – vår fordran på banken) ska bara vara temporära övergångar för betalningar i kronor på samma sätt som ovan. Faktum är att vi kan helt kapa bort bankerna som mellanled när vi betalar varandra – vi kan ha konton direkt på Riksbankskontona och betala varandra direkt med kronor (Per betalar mig 50kr direkt för ölen genom sitt Riksbankskonto till mitt Riksbankskonto – ingen bank behöver vara mellanled som parasitär binnikemask).

      Har storbankerna gjort sig själva överflödiga?

  4. Lagen avser bara sedlar och mynt, inte skulder på dessa (t.ex kontosiffror m.m). När det gäller avtal så går det för näringsidkare i Sverige att sätta upp avtal om att ta emot andra BETALNINGSMEDEL än svenska kronor, t.ex pund, euro, dollar m.m, eftersom dessa inte är lagliga betalningsmedel i Sverige kan näringsidkaren också sätta upp krav om hur betalningen ska genomföras (betalningssättet), t.ex med hjälp av ett kort. Näringsidkare kan dock inte sätta upp avtal om BETALNINGSSÄTT i de fall de valt betalningsmedlet SEK eftersom lagen ställer sig i vägen för detta, tar man emot SEK så måsta man också följa lagen. Det går inte att kringgå lagen genom att sätta upp en skylt i kassan ‘vi tar inte emot sedlar & mynt’. Följande situation beskriven i en tråd på flashback sammanfattar situationen ganska väl:

    I kassan:

    – Hej, hur mycket kostar den här varan? (kunden)
    – Den kostar 10 kronor (kassörskan)
    – Ok, här har du tio kronor (kunden erbjuder en tia som betalningsmedel)
    – Vi tar bara betalt i kort här (kassörskan)
    – Ok, men lagen säger ju ”var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning”, jag gav dig tio kronor, exakt det du sa att du tog betalt i (kunden)
    – Oj, ok, men vi tar bara kort här (kassörskan börjar låta efterbliven)
    – Så ni tar alltså inte betalt i kronor? (kunden)
    – Jo, fast bara kort (kassörskan)
    – Kort eller kronor?! (kunden)
    – Öh…. (kassörskan)

    • Helt rätt!
      Bra exempel. Skrev ett blogginlägg med ungefär samma upplägg fast tvärtom🙂

      ”Man får intressanta reaktioner när man måste betala med kort och säger:

      ”Jag skulle vilja betala med bankskulder”

      Jag har gjort detta experiment några gånger när jag varit tvungen att betala med kort. Kassörskor har sett ut som levande frågetecken, Den som såg mest ut som ett frågetecken var faktiskt en bankpersonal när jag sa:’

      ”Jag skulle vilja överflytta lite bankskulder”

      Han såg extremt förvirrad ut. Han förstod först när jag sa att jag ville göra en kontoöverföring. Han sa:

      ”Så du vill flytta 50 000kr från ena kontot till det andra”

      Då vart det kört igen för jag sa:

      ”Nä, jag vill flytta 50 000 av bankens skulder från det ena kontot till det andra, man kan inte flytta kronor mellan bankkonton då bankkonton inte innehåller kronor”

      Jag försökte sedan förklara att bankens skuld till mig på kontot är lika lite svenska kronor som min elräkning är svenska kronor. Men då hade jag redan tappat bort honom totalt. Han kollade på mig som om jag var sinnessjuk och han hajade absolut ingenting.”

      Bra kommentarer i det blogginlägget (inte minst från dig):

      Vad händer om du säger till kassörskan att du vill betala med bankskulder?

  5. Make no mistake about it, bankernas främsta mål just nu är införandet av ett kontantlöst samhälle och denna lilla lagtolkning är vad som kan sätta stopp för hela processen en gång för alla. Råder väl dock ingen tvekan om att människorna som driver detta har makt nog att ändra lagar m.m, korruptionen är extremt utbredd och okunskapen om hur penningsystemet fungerar går högt upp, jurister och domare har ingen aning om hur betalningssystemet fungerar eller vad svenska kronor är. En sak är dock säker, de vill inte att denna debatt sprider sig och i de fall den gör det kommer trollen invadera.

    • Japp, särskilt när de tar troll som Henning Witte som hävdar att bankerna skapar kronor till kundkonton. Witte är tysk bankadvokat (förvisso utslängd av advokatsamfundet) och har får nog betalt för att förvirra inifrån penningreformsrörelsen. Han är satt att förlora rättsfall genom att hävda felaktigheter så att prejudikat kan bildas så liknande rättsfall får det utfall bankerna beställt av Witte (han har ju redan förlorat – helt enligt plan och – hans handhavande av att vara advokat till de anhöriga till Estonia-förlisningen visar ju ganska väl hur planlagt ineffektiv han kan vara).

  6. Har funderat på om det skulle vara möjligt/lagligt att ta betalt i guld eller silver?
    Om jag tex vill ha ett uns guldmynt för en hundvalp?
    Eller om jag kanske har en restaurang och inreder ett fint silver-rum, där alla rätter kostar ett uns silvermynt? Ett risktillägg skulle krävas för den som envisas betala i bankskulder.

    Läser alltid dina blogginlägg även om jag inte kommenterar så ofta.
    Har av någon dum anledning blivit absorberad av hela konflikt-eländet med Ryssland.

    Här beskriver en ryss situationen för världens ekonomiska kollaps:

    • Jo, du kan väl betala med guld om du ni kommer överens om det (om jag fattat det rätt). Problemet är bara att skatten bara kan betalas i formen bankskulder (mer specifikt SEB:s skulder – detta då skattekontona ligger på SEB). Så skattesystemet är inte till för finansiera välfärden (staten skulle kunna finansiera den själv genom att skapa skuldfria kronor som den spenderar ut) – skattesystemet är till för att tvinga in folk i att använda bankernas skulder som betalmedel.

      Tack, för länken. För mig är det snarast tvärtom – jag har snöat in alldeles för mycket på mekaniken i penningsystemet – så det behövs att någon (som du) får mig att lyfta blicken då och då. Fan vilken skillnad på djup när den där ryssen beskriver verkligheten! Borde få alla svenska ekonomijournalister (inklusive Cervenka) att skämmas.

    • Juristen Jakob Heidbrink har visat sig ej vara kunnig nog att förstå skillnaden mellan betalningsmedel (sek, euro, pund) och betalningssätt (kort, sms, swish). Hur ska en sådan person kunna tolka lagen om lagligt betalningsmedel på ett korrekt sätt när grunderna är så fel?

      Om Heidbrinks tolkning är korrekt, dvs att lagen kan kringgås genom ett avtal, så betyder det i sin tur att du och jag kan skriva ett avtal om att det är ok att du mördar mig. Det är absurt, och hela tolkningen som är uppenbart fel bygger på okunskapen om vad pengar är (det som förflyttas från köpare till säljare). Avtalen kan enligt honom skriva över lagar, t.ex att ett avtal om att en person inte längre är skyldig att ta emot sek som betalning trots att personen valt att ta betalt i den valutan.

      I övrigt skulle denna tolkning betyda att lagligt betalningsmedel ej fyller någon funktion överhuvudtaget, hur troligt tror ni det är?

      • Borde det inte vara så att även om man utgår från Heidbrinks vantolkning så måste säljaren gå med på att acceptera kronor som betalmedel då han sat priset i kronor och avtalet därmed är satt att betalas med kronor? Jag menar om du och jag sluter ett avtal om att du ska betala mig med 1000 stycken bananer så kan du ju inte betala med 1000 russin och påstå att du betalat.

        På samma sätt kan priset inte sättas i kronor om säljaren inga kronor accepterar att ta emot. Om bankernas skulder på kronor är det enda som säljaren accepterar ska detta framgå. Så på ABBA-museet ska det t.ex stå:

        ”Vi tar inte emot kronor som betalmedel men vi accepterar att bli betalda med bankers skulder (dvs ditt kontoinnehav)”

      • Bra poäng, det är hela grejen. Alla kontantlösa butiker gör just detta, de säger att de tar betalt i betalningsmedlet SEK, men nekar samtidigt kunder att betala med SEK. De påstår att de tar betalt i kort, men det går inte att ta betalt i plastkort, betalningsmedlet som förflyttas i betalningssystemet när ett plastkort används är SEK. ‘

        Har ABBA-museet frivilligt valt betalningsmedlet SEK så måste de följa lagen, så enkelt är det.

Kommentarer inaktiverade.