Vill verkligen ”Positive Money” ta bort bankernas rätt att skapa pengar?

Har startat en annan blogg där jag troligen kommer husera mer framöver än här. Lite mer kreativ och förhoppningsvis positiv 🙂

Art, inventions and the stuff in between

——————-
Positive Money (Positiva Pengar i Sverige) säger att de vill ta bort bankernas rätt att skapa pengar. Men om man t.ex läser Lars Alaeus artikel i SvD så innebär hans förslag att bankerna ska få ha kvar sin rätt att skapa pengar.  Detta då det för närvarande inte finns några konton knutna till betalsystemet som det går att betala med kronor från.  Om staten ska skapa suveräna pengar i form av kronor så måste det existera konton som ingår i det allmänna betalsystemet som kan innehålla kronor som man kan använda som betalmedel..

Jag har försökt få någon företrädare för  Positiva Pengar att svara på detta på Facebook. Fick inget svar och då jag igår avslutade mitt facebook-konto kan jag inte se om jag kommer få något svar heller. Därför drar jag upp frågeställningen här också och illustrerar frågeställningen grafiskt för att göra det så enkelt som möjligt. Mitt syfte är inte att skapa konflikt inom penningreformsrörelsen – bara att försöka skapa klarhet.

Idag ser kontosystemet knutet till betalsystemet ut så här. Bankernas konton ligger utanför Riksbankens kontosystem och kan bara innehålla bankernas skulder på kronor till kontoinnehavarna (banken kan betala sin skuld till dig genom att du t.ex gör bankomatuttag).

1

Som synes är mängden kronor extremt litet i detta system. Av den totala penningmängden är endast 3% kronor medan 97% utgörs av bankernas skulder till kontoinnehavarna (den gröna ringen är i verkligheten mycket mindre än 3% av penningmängden då kronor i fysisk form, sedlar och mynt, ska tas bort från dessa 3% då de ligger utanför kontosystemet)

Bankerna skapar det som står på deras konton genom att ”låna ut” sina egna skulder (detta då, återigen det enda som kan finnas på bankens konto är bankens skuld – dvs om banken påstår sig ”låna ut” något till kontot kan detta inte vara något annat än bankens egna skuld). Vi använder mao idag bankernas skulder som betalmedel då vi betalar varandra genom bankernas fristående kontosystem. Du får mer av din banks skulder på ditt konto och jag får mindre av min banks skulder på mitt konto vid en kontotransaktion.  VI kan ALDRIG betala varandra med kronor så länge bankerna har fristående kontosystem utanför Riksbankens kronkontosystem

11

Om vi ska kunna använda kronor genom kontosystemet måste mao bankernas rätt att ha fristående kontosystem tas ifrån dem såsom bilden nedan visar

2

Jag och du kan ha konton direkt på Riksbanken som innehåller kronor och vi kan betala varandra med kronor helt utan att använda bankerna som mellanhänder, såsom bilden nedan visar .

3

Bankerna skulle då även fungera såsom de ljuger och påstår att de gör idag – ta emot insatta kronor och låna ut dem – banken skulle bli en ren intermediär.

Ovan är det enda sättet som man kan ta ifrån bankerna deras rätt att skapa pengar. Så länge bankerna har fristående kontosystem utanför Riksbankens kronkontosystem kommer bankerna skapa pengar – oavsett hur mycket de håller i reserv kommer vi inte använda kronor – vi kommer fortsätta använda bankernas skulder som ”pengar” och ”betalmedel” (fast egentligen förtjänar bankernas skulder varken statusen ”pengar” eller ”betalmedel”)

———————————————

Tillägg.

Det är svårt att svälja att bankerna inte har kronor på sina konton och att endast Riksbanken kan skapa kronor. Likaså är det svårt att greppa att bankernas konton inte kan innehålla något annat än bankens egna skulder och banken därför inget annat kan ”låna ut” till konton (hur nu banken kan ”låna ut” sina egna skulder)

Nedan bevisar detta jag dels logiskt och dels med citat från Bank of England, Riksbanken samt från bankernas egna balansräkningar. .

Jag tror faktiskt det mest beror på att folk inte vill se slaveriet – inte på att folk är korkade. Folk vill tro att de vill lever i en demokrati och att det är en god värld. Jag skulle själv vilja tro det så jag har all förståelse för att folk blundar och fortsätter sova och ignorerar fakta.

1) Logiskt bevis för att banken bara kan ha bankens skulder på kundens konto:

Tänk att du hittar 10 000 kronor i hundralappar hos din döda moster. Du går till banken och stoppar in dessa. Banken tar de 10 000 och stoppar in dem på sina bankomater samtidigt som banken skriver upp att den är skyldig dig 10 000kr på ditt konto. De 10 000 kronorna ligger nu i bankomaterna – på ditt konto finns bara bankens skuld till dig.

2) Bevis från bankens balansräkning

I ovan exempel skrev banken upp att den var skyldig dig 10 000kronor på ditt konto dvs på bankens skuldsida av bankens balansräkning. Enligt bankens balansräkning är alla kundkonton bankens skulder.

3) Av ovan följer att banken kan inget annat ”låna ut” till kundkonton än bankens egna skuld då detta är det enda som kan finnas på bankens konto – ALDRIG kronor

4) Bank of England beskriver i sin rapport över hur pengar skapas att det enda som kan finna på ett kundkonto hos banken är bankens egna skuld

Bank deposits are simply a record of how
much the bank itself owes its customers. So they are a liability
of the bank, not an asset that could be lent out.”
Översatt blir detta:
Kontoinnehav är helt enkelt en sammanfattning av vad banken är skyldig sina kunder. De är en skuld banken har, inte en tillgång som kan lånas ut.”

(men ändå påstår banken att den kan ”låna ut” till konton – min anmärkning)

(Sid 3)

http://www.bankofengland.co.uk/publications/documents/quarterlybulletin/2014/qb14q1prereleasemoneycreation.pdf

4) Bevis på att endast Riksbanken kan skapa kronor

Mattias Persson, chef för Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet sa:
”Riksbanken kan skapa svenska kronor och det är vi de enda som kan göra”

http://www.svd.se/naringsliv/riksbanken-tjanar-miljoner-pa-krisen_1919803.svd

5) Riksbankschefen Ingves sa de i en intervju (skit i vad fd bankadvokaten Henning Witte säger, han ”tror” att bankerna skapar kronor – antagligen blir han betald för att ”tro” så):

23 thoughts on “Vill verkligen ”Positive Money” ta bort bankernas rätt att skapa pengar?

    • Tack!
      Tyvärr har positiva Pengar lite fel om lite av varje. Kollar man in den här artikeln, skriven av den som myntade ordet QE, Richard Werner, så är den QE som Werner föreslår den samma som Positiva Pengar kallar ”suveräna pengar”

      I båda fallen ska kronor skapas direkt av staten till allmännyttiga projekt. Werner skriver i artikeln
      ”The best use of £50bn QE? Bypass the banks and go direct to green projects”

      T”here needs to be a debate about how QE money is spent. In our view, it should be injected directly into projects that create hundreds of thousands of jobs, and reduce our climate emissions. ”

      Så enligt Werner ska staten skapa kronor direkt som den spenderar ut istället för att som nu på olika sätt fylla på bankernas riksbankskonton (där de aldrig kommer ut då storbankerna har monopol på dessa). För att uttrycka det enklare ska folket ska ges QE i form av kronor istället för bankerna.

      Men för att det ska fungera måste det finnas ett kontosystem där man kan betala med kronor – det finns det inte idag – alla betalningar måste ske genom bankernas kontosystem. Tills 2002 kunde man betala med kronor kontovägen genom Postigirot som hade riksbankskonto (Postgirot skapades 1925 enkom för att man skulle kunna betala med kronor genom kontosystemet) – men Nordea köpte upp Postgirot och stängde den dörren. Det sjuka är att det inte finns något sätt att betala någonting med kronor längre genom Riksbankens kronkontosystem – alla betalningar måste ske genom bankernas kontosystem som inga kronor kan innehålla.

  1. Hej Michael, tack för att du analyserat Positiva pengar! Ursäkta om jag verkar lite trög men menar du att staten ska använda och skapa ”digitala kronor” vilket de idag inte har ensamrätt att skapa? Sedlar och mynt har de ju rätt att trycka. Kan vi lita på att Riksbanken ser vad som är det bästa för oss och hur ser det ut i andra länder där flertalet riksbanker är ägda av privatpersoner? Kan det vara så att vi egentligen behöver diskutera mer om värdegrunder och hur vi vill att vårt samhälle ska se ut? Makt och girighet är inga enkla laster att eliminera från människan. Avslutningsvis är jag mycket nyfiken på om Positive Money menar väl eller om de enbart strävar efter att vidmakthålla ett dysfunktionellt system som hämmar utvecklingen till det bättre för mänskligheten. Mvh Erik.

    • Riksbanken är de ENDA som kan skapa kronor. Bankerna kan inte skapa kronor överhuvudtaget

      Riksbanken kan skapa kronor i två former

      1) Digital form på Riksbankskontona (dessa kommer bara storbankerna åt då de har kartellmonopol på dessa konton kopplade till betalsystem)
      2) Fysiska kronor (sedlar och mynt)

      Bankerna kan, som sagt, inte alls skapa kronor på sina konton. Det enda bankerna kan ha på sina konton är bankens SKULD på kronor till kontoinnehavaren (bankernas skulder på kronor är lika lite kronor som din elräkning är kronor).

      Så när en bank påstår sig ”låna ut” till ett konto kan banken bara ”låna ut” sin egen skuld. Sedan bollar vi bankerna skulder mellan våra konton då vi betalar varandra som jag visade på en av bilderna i inlägget (bankerna använder sitt monopol på kronorna på Riksbanken för att cleara – men det kan vara överkurs nu)

      Jag tror säkert Positiva Pengar menar väl och att dera avsikt är välmenad men att de, liksom du, inte kan se att bankernas konton aldrig kan innehålla kronor. Ändå ingår bankernas konton (dvs bankernas skulder) i penningmängden (de utgör ju 97% av penningmängden) och vi använder dem som betalmedel istället för kronor.

      Om Positiva Pengar menar att bankerna inte ska få skapa pengar så får inga andra pengar än kronor existera som lagligt betalmedel – dvs inga konton ska ligga utanför Riksbankens kronkontosystem. För att alla ska kunna komma åt dessa kronor på Riksbankskontona måste givetsvis storbankernas kartellmonopol på dessa också brytas.

      Jag tror, som sagt, att det är i förståelsen att bankkontona inga kronor kan innehålla som det brister lite i förståelsen hos Positiva Pengar.

  2. Tack för bra blogginlägg!
    Jag har förut tyckt det var lite kul med bankernas egna, olika och helt motsägelsefulla förklaringsmodeller till utlåning och vad pengar är.
    Nu har jag hört en till modell, alltså ”Att pengarna stannar i banken”
    Det som syns på kontot är då bara en hint om hur mycket pengar banken håller för din räkning, betalningar utförs med riktiga pengar men allt ”stannar inom banken”.
    Du ser aldrig några riktiga pengar men dom finns där i banken alltså.
    Ganska kul det också, tycker jag.🙂

    Vill önska en god fortsättning på nya året!!

    • Gott Nytt År på dig med, Mimmi!

      Jo, det är också en variant för att slippa tala sanning🙂

      Vad jag har märkt är att bankramarna gör precis det du beskriver ovan – de vill aldrig skriva ordet kronor för att slippa erkänna att bankernas konton inga kronor kan innehålla. Istället skriver de ”pengar” (ibland kapital, tillgångar, fordringar etc – men ALDRIG ordet kronor).

      Och på det sättet har de ju rätt – bankernas skulder (dvs ditt och mitt kontoinnehav) stannar ju kvar på bankerna när vi betalar varandra och använder dem som ”pengar” istället för kronor – du får mer innehav av bankskulder på ditt konto medan jag får mindre med innehav av bankskulder på mitt konto om jag betalar dig. Om bankernas skulder sedan ska ses som ”pengar” är en annan sak – vad som dock är solklart är at de INTE är kronor – du och jag kan aldrig betala varandra med kronor genom bankernas kontosystem – vi kan bara få mer eller mindre innehav av bankens skulder på våra konton.

      Chomsky skrev i ”Manufacturing consent” att det smartaste sättet bestämma vilka åsikter som får uttryckas är genom att tysta ned vad som inte får sägas och tillåta massiv debatt inom det som får sägas. Det är mao tystnaden man ska lyssna på. Och när man debatterar förklädda bankkramare så icksvarar och ignorerar de alltid allt som har med nedan fakta att göra:
      1) Endast Riksbanken kan skapa kronor
      2) Bankerna kan endast hålla sina skulder på kundkontona – aldrig kronor
      3) Bankerna kan därför aldrig annat ”låna ut” till kontona än bankens egna skuld

      Tystnadens centrala del ligger mao att med alla medel inte särskilja på kronor från bankernas skulder (på kronor till kontoinnehavaren). Därför kan man ha långa ”debatter” med förklädda bankkramare där de aldrig överhuvudtaget nämner att det existerar något som heter kronor som enligt grundlagen ska utgöra pengarna i samhället. Lika tyst är det om det faktum att ett kundkonto alltid är bankens skuld och inget annat.

      Som sagt, det är tystnaden man ska lyssna på så att man inte drunknar i allt svammel om ”pengar”, ”kapital”, ”inlåning”, ”utlåning”, ”fordringar” ”tillgångar”, ”reserver” etc .

      Bedrägeriet är ju så extremt simpelt att det krävs enormt med svammel för att begrava det så ingen ser det.

      Jag tror skälet till att ingen bankkramare vågar sig hit längre är just för att jag konsekvent kräver att det gör åtskillnad på pengar i form av kronor och bankernas skulder (om sedan bankernas skulder förtjänar att kallas pengar är en sidodiskussion som jag oftast försöker undvika då det lätt blir svamliga rundgångar där med).

  3. Hej igen Michael, jag har ställt ett antal konkreta frågor till Stefan Ingves på Riksbanken angående skapandet av pengar och nedan kan du ta del av mina frågor samt Stefans svar till mig. Om du hinner och vill får du gärna kommentera hans svar samt om du anser att jag ställt rätt frågor. Inser att jag kan ha blandat ihop begreppet med digitala kronor i min fråga till Stefan då jag undrade varför endast affärsbankerna tillåts skapa dessa. Om jag förstått dig rätt är det ju inte digitala kronor affärsbankerna skapar utan endast skulder.

    ++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
    Hej Stefan!
    Jag skulle vilja ha ditt svar på ett antal frågor kring Riksbankslagen samt ett antal fundamentala frågor som rör skapandet av pengar som vi använder som betalningsmedel för varor och tjänster.
    Följande text har jag hittat under http://www.riksbank.se/sv/Riksbanken/Lagar-och-regler/Riksbankslagen/:
    5 kap. Sedlar och mynt
    1 § Enligt 9 kap. 14 § regeringsformen har Riksbanken ensam rätt att ge ut sedlar och mynt. Fullmäktige skall bestämma utformningen av de sedlar och mynt som banken ger ut.

    Hur är det med övriga betalningsmedel, varför har ni inte ensam rätt att utge ”digitala kronor” som utgör den större delen av Sveriges ekonomi?

    Varför skapas de ”digitala kronorna” av enbart av våra storbanker genom beviljandet av lån mot ränta?

    Avslutningsvis har jag tre väsentliga frågor som jag skull vilja att du tog upp för diskussion i Riksbanksfullmäktige samt även förklarar mer ingående nästa gång du håller presskonferens.
    Vem eller vilka skall kontrollera de penningtillverkande maskinerna i varje enskilt land?
    Vem eller vilka i världens länder skall äga pengarna som de penningtillverkande maskinerna skapar ur tomma intet?
    Enligt vilka regler skall pengar som skapas ur tomma intet föras ut i samhället i varje enskild nation?

    Mvh Erik Rydström.
    +++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

    Hej Erik,

    Riksbanken har i uppdrag att försörja landet med sedlar och mynt. På frågan om varför vi inte har ensamrätt att ge ut ”digitala kronor”, och jag antar att du här avser tillgodohavande på bankkonton, kan man säga att dessa bankkonton är en central del av ett lands banksystem. Man kan också säga att inlåningskonton i privata banker är en effekt av den västerländska marknadsekonomin som tillåter, och kanske till och med förutsätter, bankverksamhet i privat regi. Lagstiftaren har valt att kontrollera banksystemet, bland annat genom att formulera ett regelverk med kapitalkrav och likviditetskrav, som sätter ramarna för vad bankerna kan göra i termer av utlåning och därmed skapande av pengar. Det går alltså inte att fritt skapa pengar ur tomma intet eftersom regelverket kräver att bankerna håller kapital i en viss relation till storleken på sin balansräkning. De kapitalkrav med mera som införs i Sverige bygger i grund och botten på ett allmänt accepterat internationellt regelverk – de så kallade Baselreglerna som för närvarande omarbetas (Basel III).

    Vänliga hälsningar
    Stefan Ingves

    • Snyggt jobbat Erik!

      Nja, det är ju inte jag som ensam påstår det. Det är så enligt Bank of England men även enligt bankens egna balansräkning att kundkontona inga kronor kan innehålla (de kan bara innehålla en notis på bankens skuld till kontoinnehavaren). Jag la till det som ett tillägg till inlägget efteråt så du kan kolla källan till BoE.

      Ingves gled snyggt ifrån frågan om bankerna kan skapa ”digitala kronor” genom att göra om din fråga till en fråga om ”tillgodohavanden” på kontona (ett ord till de gärna använder som de tystar ned sanningen med som jag glömde i mitt svar till Mimmi).

      Troligen kommer han ducka och komma med mer ickesvar (samt kludda på med mer svammel som i hans svar till dig) om du ställer nedan fråhor till honom. Förslag till frågeställningar:

      1) Enligt Bank of England kan kundens konto enbart innehålla bankens skuld till kontonnehavaren. Mao bankens kundkonton kan inga kronor innehålla då en skuld aldrig kan vara kronor.
      “Bank deposits are simply a record of how
      much the bank itself owes its customers. So they are a liability of the bank, not an asset that could be lent out.”

      (Sid 3)

      http://www.bankofengland.co.uk/publications/documents/quarterlybulletin/2014/qb14q1prereleasemoneycreation.pdf

      2) I siste meningen ovan efter säger Bank of England att banker därför inte kan låna ut till kundkonton. Men om jag går tilll banken och ”lånar” säger banpersonalen att:

      -”Den miljon kronor som du lånat finns nu på ditt konto”

      Vilket ju enligt Bank of England är en omöjlighet då bankens kundkonto inte kan innehålla kronor och kontoinnehållet inte går att ”låna ut”. Om bankerna inte lånar ut kronor så måste de låna ut det enda som finns på kontot (i enlighet med vaf BoE skriver ovan) – dvs bankens egna skulder.

      Du ser ingen logiskt kortslutning i ovan?

      3) Då det enda som kan finnas på ett kundkonto är bankens skuld till kunden så måste det betyda att vi betalar med bankerna skulder vid kontotransaktioner. Du får mer av din banks skulder på ditt konto och jag får mindre innehav av min banks skulder på mitt konto om jag betalar dig. Mao jag kan inte betala dig med kronor genom kontosystemet. Är det inte så att det inte finns något sätt som privatpersoner, företag etc kan betala varandra genom kontosystmetmed kronor? (Vi bortser från kontanterna då de ej är en del av kontosystemet)

      4) Om det kontantlösa samhället skapas – hur ska då bankerna kunna betala sina skulder till kontoinnehavare? Det enda sättet bankerna idag kan betala sina skulder till kontoinnehavare är ju genom att kunderna gör t.ex bankomatuttag på kronor.

      5) Bankerna Riksbankskonton innehåller kronor (centrabankspengar). Idag har bara storbankenrna tillgång till kronorna på Riksbankskontona som är kopplat till betalsystemet. Vad säger du om att öppna upp det monopolet så att allmänheten, företag, stat och kommuner kan hålla kronor på Riksbankskonton? (såsom Postgirot en gång fungerade innan Nordea köpte upp och stängde den dörren 2002)

      6) Enligt BIS skapar bankerna en slags underpengar till kronor på kundkontona (jag har iofs svårt att se hur bankernas skulder kan vara ”pengar” – men det är på det sättet BIS framställer det). . BIS skriver:

      ”The most familiar issuers of money are central banks, which provide central bank money in the form of both banknotes and deposit liabilities, and commercial banks, which generally issue private money (commercial bank money) in the form of deposit liabilities.””

      Enligt BIS är dessa bankpengar växlingsbara genom clearingen i RIX-systemet:
      ”central and commercial bank monies are convertible into each other at par.
      ——
      Conversion between different commercial bank monies takes place through payment systems when a customer of one bank makes a payment to a customer of another bank, using central bank money as the bridge in most cases. ””
      http://www.bis.org/publ/cpss55.pdf

      Om det nu är så att BIS har rätt och bankernas skulder (dvs kunders kontoinnehav) skapas av banken och är ”kommersiella pengar” växlingsbara till kronor (centralbankspengar) genom betalsystemet (RIX) som Riksbanken håller i – hur går det ihop med lagen att ingen annan får skapa pengar mer än Riksbanken?

      7) Säg att det kontantlösa samhället införs – detta innebär att ingen annan än bankerna kan använda kronor (de som finns på bankernas Riksbankskonton kan allmänheten inte komma åt) då kommer alla pengar (i enlighet med BIS) som allmänheten kommer kunna använda vara privata bankpengar och inte kronor.

      Jobbar Riksbanken på något sätt för att pengar även i fortsättningen ska skapas i formen kronor som kan användas av allmänheten eller jobbar Riksbanken för att alla pengar, i enlighet med BIS förklaring, ska vara privat skapade (idag utgörs ju redan 97% av penningmängden av bankerna skulder till kontoinnehavare – och endast 3% är kronor, dvs centralbankspengar som BIS kallar dem).

      Srev snabbt och kluddigt ska se om jag hinner snygga till det – men du få gärna hjälpa till att snygga till det🙂

      • Stort tack för ditt utförliga svar samt tips på lite mer följdfrågor till herr Ingves! Jag hade faktiskt inte förväntat mig ett svar från honom vilket han ska ha beröm för. Tyvärr vill eller får han inte svara på direkta frågor verkar det som, han bör ju rimligtvis ha full förståelse över vårt systems brister.

  4. Hej Michael!

    Jag har hyfsat nyligen fått intresset för hur det här med pengar egentligen fungerar. Jag har tack o lov ingen akademisk ekonomi-”utbildning”🙂
    Tänkte be dig om att förklara ett par grejer som, absolut inte, har fått mig att börja tänka om, utan enbart har satt en käpp i hjulet för mig för att kunna förklara det hela för andra människor.
    Det hela handlar om huruvida det krävs en konstant skuldökning för att täcka räntekostnaderna för tidigare skuldökning. Det som ofta sägs vara anledningen till att t ex bostadspriserna har exploderat uppåt de senaste 30 åren. Som jag ser det nu, så har vi 3% kronor och 97% skuld på kronor, i det svenska ekonomiska systemet. Dessa 97% har dessutom en ränta på sig som inte är allokerad i systemet. Låt säga att denna ränta är på 3% (inget overkligt ju), och ”förhoppningsvis” majoriteten av de 97% är låsta i nån sorts investering, typ bostad, och inte främst lånade till konsumtion😉 Det betyder ju då att ett belopp på 97% x 3% = 2,91% av penningmängden årligen ska betalas med de 3% kronor som finns i penningmängden. Om detta skulle gå, skulle det ju behöva vara en jädrans omsättning på dessa kronor i systemet, för annars skulle ju pengarna ta slut?! Och det är här jag har svårt att argumentera vidare, vissa börjar enligt dessa sidor: https://www.flashback.org/p44124155 http://www.mises.se/2013/01/31/racker-pengarna-till-ranta/ att babbla om det här med ”stock and flow”, att det inte behövs en ökning av skuldmängden för att betala räntan av föregående ökning osv, just för att omsättningen gör att pengar kan användas flera gånger osv. Det enda vidare argument som jag har här är att om man kollar på bankernas vinster som jag antar huvudsakligen utgörs av räntenetton och sen vidare kollar på var aktieutdelningarna (del av vinst alltså) hamnar, så återcirkluerar ju dessa pengar inte direkt till människor som behöver betala bostadslån varje månad, typ Investor, Sampo, Industrivärden osv. och så har det ju varit i decennier, pengar sugs ut från Svensson genom parasitiska räntekrav som sen ackumuleras hos ”the big boys”. Och ju längre detta pågår desto färre kronor finns det ju då till Svensson, dvs brist på riktiga pengar och lån måste då tas för att betala lån (idiotiskt system). Men jag vet inte, vet inte om det är en bra förklaring och omsättningshastigheten av pengar kanske är tillräckligt hög, vad vet jag?!! Dock kan man ju då fråga sig varför vi har haft en sån extrem ökning av bostadpriser (skuldsättning), folk betalar ju inte med pengar, hela skiten är ju upplagd för att låna och dessutom mycket, jag menar kolla räntesubventioner osv.
    Skulle hursomhelst jättegärna få en bra förklaring på detta, gärna ett eget blogginlägg med fina illustrationer🙂

    God fortsättning på det nya året!

    /P

    • Det brukar vara så de vill ha det – att man fastnar i någon evig rundgång med detaljer där modeller spelar mindre roll än verklighet och empiri.

      Sant att ekonomen Steve Keen anser sig ha visat att flödet av bankernas skulder (jag skriver det istället för pengar eller kunders ”tillgodohavanden” på konton) kan flöda i systemet så att de räcker för att betala räntor. Men det finns en rad problem meed hans dynamiska analys (men att han faktiskt använder lite riktig matte ska ha han cred för). Bland annat förutsätter han ett fullständigt återflöde utan hamstringstendenser – det finns ju inte mycket som talar för att det förhåller sig så. Dessutom missar han att bankernas skulder konkurrerar med valutan (kronan i Sverige) som betalmedel. Om inte bankernas pyramidspel växer så är det stor risk att folk startar bankrusningar (dvs bankerna tvinga betala sina skulder) genom uttag (såsom hände på Cypern för inte så länge sedan). Som alla pyramidspel måste bankernas bedrägeri det växa för att inte rasa – detta oavsett ränrta eller ej (men ränta lär ju inte göra pyramidspelet mindre).

      Växer mängden kronor kan dessa dessutom döda bankernas skulder som finns på kundkontona – detta då kronorna är riktiga permanenta oengar och kan fungera som en katalysator och göra det pengar ska göra – döda skulder (dvs motsatsen till bankernas kontopåhittande som föds som skulder och dör när skulden betalas). Det är en till orsak till att pyramidspelet måste växa och hela tiden tränga ut kronorna som betalmedel. Jag gjorde en liten video på skillnaden mellan permanenta kronor och bankernas skuldurrogat.

      Keen har inte heller något empiriskt belägg för att inte räntorna föder än mer skulder. Kollar man in fördelningen av pengar i USA är fördelningen som nedan (jag har skrivit ”krediter” inom citattecken då bankernas skulder lika lite är ”krediter” som lån).

      Och precis som du skriver ansamlas, hamstras ”krediterna” hos de som redan har medan de fattiga får krypa efter att få ”låna”. För att inte penningmängden ska kollapsa får de skuldsatta inte få för mycket ”krediter” i detta sjuka parasitsystem:

      Gott Nytt År på dig med!

  5. Jag skulle vilja höra vad Stefan Ingves har att säga om Richard Werners nya dokumentär som bevisar att världens centralbanker använder sin makt att uppnå egna ändamål, t.ex kan detta göras genom att medvetet skapa skuldbubblor och sedan krascha dem (Japan t.ex). Har även den svenska centralbanken skapat den svenska skuldbubblan i syfte att skapa förändring i den riktning de vill se?

    • Jo, han är ju en höjdare inom BIS av vad jag fattat så han är nog väldigt medveten om vad han centralbankerna gjort. Sedan tror jag samkörningen med Soros etc också är orkestrerad. Han är ju duktig på att bladdra svammel också – han är väl inte lika duktig som Greenspan men nästintill. Greenspan har väl myntat idealet för centralbankscheferna:
      ”“Since becoming a central banker, I have learned to mumble with great incoherence. If I seem unduly clear to you, you must have misunderstood what I said.””

  6. Hej igen, under tiden som jag ställt frågor till Stefan Ingves och vi haft den här intressanta diskussionen på Michaels blogg har jag hunnit med att ställa ytterligare ett par frågor till Stefan Ingves. Jag ställde inte exakt de frågor som du Michael har tipsat mig om men det kan jag ju alltid göra vid ett senare tillfälle. Det viktiga är att vi som sett bakom kulisserna sprider den kunskap och erfarenhet som vi tillsammans tillgodogjort oss.

    Nedan är mina frågor till Stefan:
    +++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
    Hej Stefan, god fortsättning på det nya året!

    Tack för ditt svar,
    Med digitala kronor menade jag den penningmängden som utgör den större delen av Sveriges betalningsmedel utöver sedlar och mynt. Jag är alltså nyfiken på varför Riksbanken inte har ensamrätten att skapa även digitala kronor fria från ränta och distribuera ut dem i samhället precis så som för sedlar och mynt? Om du eller jag går till en av våra affärsbanker för att ta ett bolån antar jag att de endast kontrollerar att vi har ett arbete samt ordnad ekonomi för att bevilja lånet. Pengarna som de lånar ut till mig antar jag vidare endast består av ettor och nollor på deras dator och inte av kronor som någon annan sparare satt in på banken och som jag får låna mot ränta. Att bankerna får låna ut pengar i stor skala har vi ju sett effekterna av i vår omvärld då det pratas väldigt mycket om höga skuldsättningsnivåer. Håller du med om att alla dessa lån med krav på ränta rent mekaniskt oavkortat kräver att det ständigt krävs nya lån för att betala för gamla skulder då räntan har denna inneboende effekt? Slutligen, rent hypotetiskt om alla sparare i Sverige skulle få för sig att ta ut alla sina sparmedel från bankerna på en och samma gång i form av sedlar och mynt och vi samtidigt vet att det inte finns tillräckligt, hur skulle ni agera då på Riksbanken?

    Mvh Erik Rydström.

    ++++++++++++++++++++++++++++

    Här är Stefans svar:

    Hej Erik,

    Riksbankens ensamrätt att ge ut sedlar och mynt tillkom någon gång vid förra sekelskiftet. Anledningen till det var att lagstiftaren ansåg att ensamrätten var nödvändig för att Riksbanken skulle kunna värna penningvärdet, d.v.s. inflationskontroll, och den finansiella stabiliteten. Jag känner inte till att man i lagstiftningssammanhang skulle ha diskuterat en utvidgning av denna ensamrätt till att avse även de pengar som finns på inlåningskonton i affärsbanker. Riksbanken har idag andra verktyg som den använder i penningpolitiskt syfte (inflationskontroll) och för att värna den finansiella stabiliteten.

    Du frågar om lån med krav på ränta kräver att det ständigt krävs nya lån för att betala för gamla skulder. Jag tror snarare att räntan skulle kunna göra att låntagarna får mindre pengar över till konsumtion om bolåneskulderna stiger. Om detta kan du läsa mer om i Riksbankens penningpolitiska rapporter, se t.ex. nedanstående länk (Fördjupningsruta: Hushållens räntekänslighet, s. 47 ff): http://www.riksbank.se/Documents/Rapporter/PPR/2014/141028/rap_ppr_141028_sve.pdf

    Du undrar också hur Riksbanken skulle agera om alla sparare i Sverige skulle få för sig att ta ut alla sina sparmedel från bankerna på en och samma gång. Faran med en uttagsanstormning är ett av grundmotiven för den rigorösa banklagstiftning som vi har idag. En av Riksbankens uppgifter är att se till att betalningar kan ske säkert och effektivt och i den uppgiften ingår att övervaka det finansiella systemet, förbygga kriser och att hantera kriser om sådana skulle uppstå. Bankerna är centrala i betalningssystemet och därför följer Riksbanken noga utvecklingen. Eftersom problem i en bank lätt kan sprida sig till en annan bank skulle Riksbanken, och andra berörda myndigheter, agera tidigt om man såg att spararna började ta ut sina sparmedel.

    Du skickade också ett par tilläggsfrågor tidigare. När det gäller BIS så hittar du den informationen du vill ha på http://www.bis.org/about/index.htm.

    När det gäller penningmängden så har du uppfattat det korrekt att de kan skapa affärsbankspengar genom att ge ett lån. Det uppstår då en fordran och en tillgång på bankens balansräkning. Som jag beskrev i mitt tidigare svar finns det regelverk som styr i vilken utsträckning de kan göra detta.

    Vänliga hälsningar

    Stefan Ingves

    ++++++++++++++++++++++++++++++

    Stefan är ju vänlig nog att svara en vanlig medborgare ännu en gång, han vill dock att jag ska läsa mer på egen hand om hur saker och ting förhåller sig. Vi får se vad hans lästips kan ge för uppenbarelser. Om du hinner får du återigen gärna analysera hans svar till mig. Som sagt jag ska låta Stefan få sköta sitt jobb under en viss tid framöver men därefter ska jag ställa de frågor du tipsat mig om till honom och se vad han har för svar på dem.

    Mvh Erik Rydström

    • Tack för att du delar informationen, Erik!

      Det är alltid lika roligt att skriva om det centralbanksbyråkrater som Ingves skriver/säger till ett mer begrpligt språk🙂

      Ingves skrev:
      ”Faran med en uttagsanstormning är ett av grundmotiven för den rigorösa banklagstiftning som vi har idag.”

      Men vad är en ”uttagsstorming”? Jo, det är när bankerna betalar sina skulder till kontoinnehavarna genom att många kontokunder gör t.ex bankomatuttag samtidigt.
      Så skriver man om Ingves text med hänsyn taget till ovan blir den:
      ”Faran med att bankerna ska behöva betala sina skulder till kontoinnehavarna är ett av grundmotiven för den rigorösa banklagstiftning som vi har idag.”

      Vilket ju är helt sant i all sin tragikomik. Det finns ”rigorös” lagstiftning så att bankerna ska slippa betala sina skulder. Och bankerna har mage att kalla sig ”företag” och påstå att de är en del av en ”marknad” – tyvärr är det betydligt mer tragiskt än komiskt

      • Tack för svaret Michael, Jag kommer att renskriva och putsa på din förslag på motfrågor till honom om ett par veckor så att han inte tröttnar på mig. Kan ju vara bra att få en invigd persons kommentarer även om de är svävande. Mvh Erik.

  7. Hejsan, ursäkta sent svar.

    Jodå, Positiva Pengar vill ta bort bankernas rätt att skapa pengar och ersätta den med att Riksbanken ger ut alla pengar utan skuld och ränta. När detta är komplett genomfört finns det endast en sorts pengar på konton, det vi kallar suveräna pengar. Samma pengar används för alla betalningar även de mellan banker. Så det kommer inte finnas ett speciellt penningsystem för betalningar mellan banker. Allt beskrivs i denna rapport se speciellt sid 22 ‘Only one type of electronic money’.
    http://2joz611prdme3eogq61h5p3gr08.wpengine.netdna-cdn.com/wp-content/uploads/2014/07/Creating_a_Sovereign_Monetary_System_Web20130615.pdf

    Artikeln jag skrivit som du refererar till avser att i stället för QE i Sverige införa det som i rapporten kallas ett ‘partial sovereign money system’ (sid 33). Du har helt rätt i att detta inte gör att det blir ett gemensamt penningsystem för banker och övriga. Men effekten är att en del av de pengar som kommer cirkulera i samhället kommer att vara utgivna av Riksbanken utan skuld och ränta. Så det blir en hel del fördelar jämfört med QE. Men det är också ett antal fördelar som som inte fås förrän den kompletta transformationen har gjorts.

    När suveräna pengar är infört kommer de pengar du har på ditt transaktionskonto hos någon bank att vara dina egna pengar som i grunden finns hos Riksbanken. Din egen bank registrerar dom bara på ditt konto och hjälper dig med betalningar. De ingår inte i bankens balansräkning. Mer om detta på sid 16.

    Så dina bilder gröna bilder är helt OK som en beskrivning av suveräna pengar där det endast finns en sorts pengar där alla är registrerade hos Riksbanken.

    Mvh
    Lars Alaeus

    Positiva Pengar

    • Kollade igenom ditt svar en gång till och hittade några tekniska saker som jag skulle vilja ha klart med. De härör framför allt från att ni inte skiljer på kronor och bankernas konton som endast kan vara bankernas skulder på kronor (som banken har mot kontokunden), När du skriver:

      ”Du har helt rätt i att detta inte gör att det blir ett gemensamt penningsystem för banker och övriga. Men effekten är att en del av de pengar som kommer cirkulera i samhället kommer att vara utgivna av Riksbanken utan skuld och ränta. ”

      Men för att ska ske måste de digitala kronorna (de ”suveräna pengarna”) kunna cirkulera inom betalsystemet – det kan de inte göra idag då bankerna kontrollerar alla konton knutna till betalsystemet – och, som sagt, på dessa konton kan inga kronor finnas. De är helt skilda system och det går inte att få kronorna som Riksbanken skulle skapa in på bankernas konton – de enda stället dessa digitala kronor kan existera på är Riksbankskontona. Idag kan inte ens staten eller kommunen betala med kronor då det inte finns någon mottagare inom betalsystemet som har ett kronkonto på Riksbanken mer än de som är knutna till RIX (dvs staten kan bara i princip betala kronor till storbankerna).

      Av ovan följer att inga av de kronor som Riksbanken ska skapa kan komma ut till allmänheten med ert nuvarande ”hybrid”förslag – de kommer bara, liksom idag, endast cirkulera internt inom Riksbankskontona (som storbankerna har monopol på). Så det är inget ”hybrid” – det är samma system som idag fast bara med högre täckningsgrad (dvs närmare 100% reserve banking). Och då inga av dessa kronor kan rinna ut från Riksbankskontona kan de heller inte användas för att betala av det skuldberg som existerar på bankernas konton och som vi använder som substitut för kronor idag.

      För att stat, kommuner, företag och allmänhet ska kunna betala med kronor måste Riksbankskontona öppnas upp så att konton som innehåller kronor kan användas. 1925 skapades Postgirot enkom för det ändamålet – för att kringgå bankernas skuldkonton och för att man skulle kunna betala direkt genom kontosystemet med kronor (2002 stängde Nordea detta fönster till att betala med kronor genom kontosystemet genom att köpa upp Postgirot). Något liknande måste till om det ska bli en ”hybrid” som ni beskriver – problemet för bankerna med att öppna upp kronkontosystemet på Riksbanken för allmänheten (samt stat och kommun) är att folk kommer säkerligen hellre vilja ha pengar i form av kronor på Riksbankskontona än i formen bankernas skulder (som är den enda tillgängliga kontoformen idag). Risken för bankrusningar från bankernas skuldkonton till Riksbankens kronkontosystem skulle mao vara mycket stor. Men ska det vara ett hybridsystem måste det som sagt finnas kronor i kontoform som går att använda inom betalsystemet – det kan jag inte se att det gör i ert förslag, eller? Om ni avser att öppna upp Riksbankens kronkontosystem och ta ifrån storbankernas monopol på dessa inom betalsystemet så kan jag inte läsa någonstans hur det ska gå till.

      Så för att sammanfatta – det största problemet med Positiva Pengars analys är att ni inte skiljer på kronorna som bara kan finnas på Riksbankskontona från bankernas konton som enbart kan innehålla bankernas skulder på kronor (till kontoinnehavarna). Att klumpa ihop dem i begreppet ”pengar” gör att ni missar att de utgör två helt separata system där inga kronor kan ”rinna över” från kronkontosystemet (Riksbankens kontosystem) till bankernas skuldkontosystem. Faktum är kontokronorna är helt inneslutna och inte kan komma ut från Riksbankens kontosystem – dessa kan bara användas internt av storbankerna i den sk clearingen.

      Så hur ska ni öppna upp kronkontosystemet på Riksbanken och låta folk få använda de skuldfria kronorna där om ni inte avskaffar storbankernas monopol på kronkonton inom betalsystemet? Tyvärr hittar jag inget hur det ska gå till då ni konsekvent vägrar skilja på Riksbankens kronsystem och bankernas skuldkontosystem som inga kronor kan innehålla.

      • Ursäkta sent svar. Såg bara ditt första ultrakorta och insåg först nu att det fanns ett till.

        Svaret på hur suveräna pengar kan slussas ut från RIX till det allmänna betalsystemet är att statens bank, dvs Riksgälden agerar mellanhand. De Suveräna pengarna skapas i på Riksgäldens konto i RIX. Riksgälden skapar då i samma ögonblick exakt samma volym vanliga kontopengar på statens konto hos Riksgälden. Man kan se det som att de suveräna pengarna växlas mot vanliga pengar. Att de fortfarande är suveräna syns på att de redovisas på Riksbankens balansräknings tillgångssida och på Riksgäldens skuldsida som oändliga nollkupongare (perpetual zero coupon bonds). Dvs som något utan ränta som inte behöver betalas tillbaka.

        Kontentan av detta är att även om RIX-pengar endast finns i RIX tillgängliga för banker så kan ändå Riksbanken genom att skapa Rix-pengar påverka volymen vanliga kontopengar. Samma mekanism används för övrigt vid QE men då med en vanlig bank som mellanhand samt att då landar de värdepapper som Riksbanken köper in på dess tillgångssida.

        Detta finns beskrivet i följande skrift från Positive Money. Sovereign Money Creation. Kolla in balansräkningen på sid 25.

        http://2joz611prdme3eogq61h5p3gr08.wpengine.netdna-cdn.com/wp-content/uploads/2013/11/Sovereign-Money-Final-Web.pdf

      • Nu blev det rörigt här. Nu har du tre begrepp för pengar ingen av dem ger du beteckningen kronor

        * Du har ”suveräna pengar” ( Är de kronor?)

        * Du har ”vanliga pengar” (var ligger de? På kundkontona? Är de kronor?)

        * Sedan har du ”kontopengar” hos bankerna (de är bevisligen inte kronor)

        Jo, statens kronor kan ligga på Riksbankskonto (det gör de redan) men de kan inte komma ut till bankernas kundkonton då bankernas kundkonton omöjligt kan innehålla kronor. Det enda ställe som kronorna kan landa på som ingår i betalningssystemet är på ett annat Riksbankskonto. Och de enda som har Riksbankskonton som ingår i betalningssystemet är storbankerna.

        Ert förslag är mao ingen skillnad mot en sk QE där bankernas reserver fylls på.

        Skulle gärna vilja att du berättar vad som är kronor och vad som är bankernas skulder på kronor (dvs kunders kontoinnehav) i din beskrivning och hur du ska få ut kronorna till folk, företag, stat och kommun när bankernas konton inga kronor kan innehålla (om det nu var kronor du avsåg med ”suveräna pengar”)

        Då förlaget inte innehåller ett sätt att öppna upp Riksbankskontona så att folk kan använda kronorna där vid betalningar (såsom Postgirot fungerade när folk kunde ha Riksbankskonto genom Postgirot) kan jag inte se att ert förslag är annat än 100% reserv banking.

        Om det nu kommer finnas kronor i ert förslag, var kommer de finnas?

Kommentarer inaktiverade.