Hur storbankskartellen använder sitt monopol på Riksbanken vid clearingen

Har startat en annan blogg där jag troligen kommer husera mer framöver än här. Lite mer kreativ och förhoppningsvis positiv 🙂

Art, inventions and the stuff in between

——————-

Hur storbankskartellen använder sitt monopol på kronorna på Riksbankskontona är nog bland de få saker jag inte riktigt försökt förklara. Som vanligt försöker jag göra det så enkelt som möjligt med grafik och lite text. Tror att det räcker att kolla in bildserien. Kom gärna med förslag på text som behövs läggas till om det är oklart.

Då jag hoppat av facebook vore jag jättetacksam om någon som är kvar vill lägga upp något där.

1) När vi betalar varandra genom bankernas konton betalar vi med bankernas skulder. Vi får mer eller mindre av vår banks skulder på våra konton (det du har på ditt konto är bankens skuld till dig – banken kan betala sin skuld genom att du t.ex gör bankomatuttag).1

2) För att förstå clearingen måste man kolla in Riksbankens kronkonto-system. Detta är förenklat uppbyggt så här

2

(tillägg – vid bankrusningar kan bankernas konton tömmas men Riksbanken kan fylla på med kronor på bankernas Riksbankskonton efter behov då Riksbanken kan skapa dessa från ingenting. Men inga kronor från storbankernas riksbankskonton kan ”rinna ” över till bankernas kundkonton – dessa kan ju överhuvudtaget inte innehålla kronor ):

3) Flödena mellan bankerna tar ut varandra för det mesta. Blir en bank skyldig en annan bank regleras skulden vid dagens slut vid clearingen på Riksbanken. Banken som är skyldig betalar den andra banken med kronor från Riksbankskontona

4

Som synes skyddar storbankerna varandra inom kartellen då de har monopol på kronorna på Riksbankskontona och dagligen betalar varandra den vägen (den sk clearingen). Nollsummespelet med kronorna på Riksbankskontona utspelar sig varje dag och om en bank hamnar på minus hamnar en annan bank lika mycket på plus. Kartellen som helhet hamnar på plus minus noll.

Så länge bankerna får ha ett kontosystem utanför Riksbankens konton skapar bankerna ”pengar” när de ”lånar ut” sina egna skulder till kundkontona (detta då det enda som kan finnas på bankernas kundkonton är bankernas skuld till kunden – ALDRIG kronor). Storbankerna bör fråntas sitt kartellmonopol på kronorna på Riksbankskontona så att alla kan göra betalningar med kronorna. Riksbanken kan ge alla ett kundkonto direkt på Riksbanken. Se bilden nedan:

6

Som jag skrev i mitt förra inlägg undrar jag om Positive Money inser att bankernas rätt att ha fristående konton utanför Riksbankens kronkontosystem måste tas ifrån dem ifall bankerna inte ska kunna skapa ”pengar” genom att ”låna ut” bankens egna skulder till kundkonton.

18 thoughts on “Hur storbankskartellen använder sitt monopol på Riksbanken vid clearingen

  1. Att kronorna inne på privatbankernas konton hos riksbanken inte kan ”rinna ut” och hamna på ett kundkonto är jag helt med på. Men vad kan dessa pengar användas till? Kan de enbart användas till att cleara med? Kan de köpa saker? Typ aktier eller andra tillgångar som råvaror och driva upp priserna på dessa? Det har ju varit en del tjaffs på vissa ställen om QE kan orsaka inflation eller inte. Det kan ju orsaka inflation om mer kronor hos riksbanken får bankerna att känna sig trygga och därmed våga skapa mer kontopåhitt åt bankkunderna.. men kan det även orsaka en mer direkt inflation genom att bankerna kan köpa saker, som även vanligt folk kan köpa, för dessa riksbankskronor?

    • Bankerna kan hamna på minus när de clearar och lånar då kronor av en annan av storbankerna med riksbankskonton (de sk Interbank lending). För att få låna lämnar banken ifrån sig t.ex en bostadsobligation. Men om det skiter sig såsom 2008 litar inte någon längre på en annan banks bostadsobligationer. I Sverige tvärnitade Interbank Lending totalt 2008 av den anledningen (enligt IMF var betalsystemet en hårsmån från en hjärtattack). Staten köpte då upp nästan hälften av bankernas bostadsobligationer och Riksbanken fyllde på storbankernas riksbankskonton med nästan 500 miljarder kronor. Bankerna kunde då betala varandra utan att behöva låna av varandra. Ingenting av dessa 500 miljarder kronor som sattes in på bankernas Riksbankskonton rann ut från riksbankskontona.

      Det är den sortens QE som EU etc sysslat med.

      Jag har inte riktigt hajat om bankerna kan köpa aktier med kronor från Riksbankskontona. Men det verkar nästan så om man kollar på vilka som är med i RIX (och följaktligen har Riksbankskonton). För Nasdaq finns med där (kolla bilden nedan).

      • Kom på att ordet ”stock” (aktie på engelska”) kommer från att aktierna betalades med ”stock” delen av tally sticks (tally sticks var kontanterna motsvarade kronor i England). Så det kan ju vara att börsen är ett uppsamlingställe för digitala kronor också – för det verkar ju, som sagt som om Nasdag OMX har Riksbankskonton och kan hålla digitala kronor.

        Så det verkar ju som du faktiskt kan ha rätt – kronorna genom QE kan rinna över på börsen och trycka upp priserna där. men, som sagt, jag är på riktigt hal is här. Det skulle ju i så fall vara så att pyramidspelet börsen är en del av det större pyramidspelet kallat penningsystemet.

        Intressant – tack för tankespåret.

      • Det måste innebära att någon bank 2008 då satt som ”vinnare” efter en massa clearingar? Det måste blivit någon obalans.. pga att någon eller några banker skapade väldigt mkt mer skulder än andra banker.. För totalt sett finns det ju alltid reserver.. det är ju ett slutet system som du skriver. Någon bank måste väl ha legat lika mkt bra till som någon annan låg dåligt till?

        Säg att bankerna kan köpa aktier på Nasdaq tex… Banken köper då aktier av privatpersonen Nisse för en massa överflödiga riksbankskronor som de fått via QE säger vi… då går överföringen från denna bank till Nisses bank där Nisse har konto. Nisses bank tar emot själva kronorna in på sitt riksbankskonto.. och sätter istället in motsvarande belopp i bankskulder på Nisses privatkonto. Om det kan gå till så, så skulle man ju kunna säga att QE har kommit ut på det sättet… via en sorts växling från riksbankskronor direkt till en kontoskuld på Nisses privatkonto..
        Eller har jag snurrar bort mig nu?🙂

      • Fan, så långt har inte jag tänkt! Måste smälta det lite men det verkar vettigt!

        Kanske kan man också funka så här med (det utesluter inte din förklaring – bara förklarar en till möjlig väg för att pumpa upp aktierna – din förklaring är lika god den eller t.om en förutsättning för min fortsättningsförklaring) .

        Banken får en massa QE genom centralbanken som den använder för att trycka upp priset på börsernas aktier med. Nisse blir lurad av börsuppgången och istället för att casha ut sina fordringar på banken (genom kontantuttag) luras han till att ”pengarna” kommer ”stiga i värde” om han pular in dom på börsen istället? Det är mao ett sätt att se till att kronor aldrig ”rinner ut” från bankernas monopol på Riksbankskontona

        Jag brukar inte hålla med Johan Ehrenberg i mycket (han är extremt okunnig fastän han skrivit två totalt intetsägande böcker om pengar). Men han har en del poäng i att börsen är totalt onödig för den reella ekonomin i den här artikeln.

        http://www.svt.se/opinion/borsen-fick-150-ar-nu-lagger-vi-ner-den-for-allas-basta

        Tack för nya tankespår! Fan! Nu blev det mer att försöka traggla ut! Som sagt – har fan inte tänkt i de banorna!

  2. Intressant diskussion, jag har en annan fundering, vad kan en ”skuldslav” som tror att han lånar någon annans sparade ”kronor” men som i vekligheten är ett kontopåhitt påvisa att banken begått en olaglig handling? Per Lundgren har i sin trilogi skrivit om Jerome Daly som vann en juridisk tvist angående detta. I detta fall handlade det om att domstolen slog fast att banken skapat pengarna och krediten från tomma intet och att det inte fanns någon laglig rätt att göra detta. Kan alla som har till exempel ett bostadslån hävda att deras bank gjort sig skyldiga till juridiskt kontrakstbrott?

    • Jo, han plockade Daily fallet från Ellen Browns bok. Brown i sin tur har plockat nästan allt i sin bok från Zarlenga.

      Faktiskt är det än värre än att banken ”lånar ut” kontokludd – banken kan bara ”låna ut” bankens egna skuld till konton – inget annat.

      Faktiskt erkänner Ingves det i sitt svar till dig när han skriver:
      ” På frågan om varför vi inte har ensamrätt att ge ut ”digitala kronor”, och jag antar att du här avser tillgodohavande på bankkonton”

      Han skriver att banken skapar tillgodohavanden på bankkonton- men vad är ett tillgodohavande? Om du har ett tillgodohavande-kvitto i en butik så är det en skuld butiken har till dig. Samma sak med banken – ditt konto är ett tillgodohavande-kvitto på hur många kronor banken är skyldig dig. Skillnaden är att du skulle aldrig gå med på att butiken ”lånar ut” tillgodohavande-kvittot till dig – butiken och du kan ju inte vara skyldiga varandra samma vara samtidigt. Men detta är precis vad banken gör – du får ”låna” ett tillgodohavande-kvitto (skrivs på ditt konto) där banken blir skyldig dig lika många kronor som du blir skyldig banken (men som aldrig ens existerat).

      Banken kan inte ”låna ut” tillgodohavanden till konton – banken kan inte ”låna ut” sin egen skuld – precis såsom Bank of England skriver. Men likt förbannat gör banken det – det är det som är bedrägeriets kärna.

  3. Hej,
    Gillar din blogg. Jag köper det där med att bankerna lånar ut sin egen skuld. Har du något bevis för detta som där du hämtat informationen ifrån? Om man tex pratar med någon om detta i verkliga livet kan det vara bra att hänvisa till en officiell hemsida som stryker detta.
    Angående fb lämnande jag pcksp fb med anledning till det nya avtalet som vad jag förstått betyder att fb får tillgång till all information på den enhet du loggar in på. Tex dina kontakter i telefonboken, meddelanden, din position etc.

    • Tack, Johan1
      Jo, lämnade fb av samma skäl samt att jag inte pallar med allt ploppande och plingade överallt. Ett extremt schizofrent ställe för en sån som mig (men det finns säkert de som fixar det bättre än jag så inget ont om dem)

      Ja, dels har du ju Bank of Englands rapport om jag hänvisar till i inkägget. BoE skriver där entydigt att kontot är bankens skuld och inget annt. Om banken nu påstår att den ”lånar ut” till kunden konto kan banken mao inget anat ”låna ut” sin egen skuld då detta är dt enda som kan finnas på kontot.

      Bankens egna balansräkning är ett annat bevis. Kundens konto står alltid på bankens skuldsida. Dvs när banken ”lånar ut” till konton ökar banken sin skuld

      Faktiskt är ju även Ingves svar ovan ett bevis:

      När en butik ger dig ett tillgodo-kvitto ökar ju butiken sin skuld med det som står på tillgodokvittot – butiken blir ju skyldig dig en vara eller motsvarande pengar som du kan köpa för i butiken – detsamma gäller banken om man utgår från Ingves resonemang att banken ”ger ut” tillgodohavanden – när banken ”lånar ut” tillgodohavanden på kundkontot ökar banken sin skuld.

      Ledsen trodde jag svarade i mitt senaste inlägg – blev lite förvirrad (du ser – jag ska inte hålla på med facebook🙂 ) Här är en länk till Ingves-inlägget:

      Riksbankschefen Ingves erkänner att banken ”lånar ut” bankens egna skulder till konton

      • Jag köper hela resonemanget med balansräkningen också.
        Jag anser att inget av detta får spridning på sociala medier ändå, oavsett hur mycket som skrivs på fb. Jag har försökt att ta upp detta med mina kompisar och i några fall tycks det att jag är en jobbig jävel som bara snackar banker.
        Yngves är ju perfekt att hänvisa till, han är känd från media.

      • Samma här! Testa att gå in i en affär och säg att du inte vill betala med bankskulder (kontokort) utan med kronor(kontanter) och kassörkan kommer se på dig som ett djävla UFO🙂

      • Ingves skrev till Erik:
        ” På frågan om varför vi inte har ensamrätt att ge ut ”digitala kronor”, och jag antar att du här avser tillgodohavande på bankkonton”

        Är det detta du menar?

      • Japp, banken ”ger ut” ”tillgodohavanden” till bankkonton – men vad är ett ”tillgodohavande? Har du ett tillgodohavande i en butik är butiken skyldig dig något. Det samma gäller givetvis banken – ditt tillgodohavande på kontot är bankens skuld (på kronor) till dig.

        Banken ”ger” ju inte ut ”tillgodohavanden” – banken påstår sig ju ”låna ut” tillgodohavanden (dvs banken påstår sig kunna ”låna ut” sin egen skuld). Jag menar i en butik skulle det vara absurt om du ”lånar” tillgodohavandet av butiksägaren – tillgodokvittot är ju vad butiksägaren är skyldig dig – butiksägaren kan ju inte ”låna ut” sin egen skuld till dig.

      • Såhär brukar det gå till för mig i affären:
        -vad kostar det?
        -22kr
        -jag har inte 22 kr på mig är det ok om jag betalar med 22 digitala med kort?
        -följt av ett😉 ??;)

        Fast nu för tiden betalar jag nästan alltid med kontanter av förklarliga skäl:)

      • 🙂 Testa och säg att du vill betala med bankens skuld – då blir hen helsnurrig🙂
        (förresten – det här med ”hen” – har inte hajat det riktigt; ska man skriva ”henem” när man buntar ihop ”honom” och ”henne”? Lite hermafrodit-aktigt det där)

Kommentarer inaktiverade.