Va fan har JAK-banken på sina kundkonton? del2

Har startat en annan blogg där jag troligen kommer husera mer framöver än här. Lite mer kreativ och förhoppningsvis positiv 🙂

Art, inventions and the stuff in between

——————-

Skrev ett blogginlägg om vad JAK-banken har på sina konton. Jag gick mest igenom hur betalströmmarna går mellan en ”andrahandsbank (tier2) såsom JAK och en ”förstahandsbank” (tier1-bank, t.ex SEB) och hur storbankernas kronkonton används i clearingen. I ord låter det krångligt men jag tror jag lyckades beskriva det maximalt enkelt med bilderna.

Men jag tyckte jag inte riktigt lyckades med att få fram hur totalt absurt banksystemets kontosystem är uppbyggt. Jag tänkte därför konkretisera absurditeten genom att använda borrmaskiner istället för kronor.Försöker använda så mycket bilder som möjligt igen.

Säg att det finns en borrmaskins-bank. Säg att Nisse har en borrmaskin som han knappt använder och han tycker den kan komma till bättre nytta om han lånar ut den. Borrmaskinsbanken åtar sig att förmedla Nisses borrmaskin till någon som behöver den. Borrmaskinsbankens balansräkning blir då som visas nedan

1

Inget konstigt. Men det är nu magin kommer in. Borrmaskins-banken ”lånar ut” en ickeexisterande borrmaskin till Per så att bankens balansräkning ser ut som nedan:

2

Redan här skiter sig logiken för Per skulle aldrig gå med på att ”låna” en ickeexisterande borrmaskin (som banken samtidigt ”lånar” av Per). Men faktum är att tier1 bankerna (storbankerna, t.ex SEB) gör precis ovan – de ”lånar ut” ickeexisterande kronor till kontokunder som kunden aldrig satt in (kolla videon nedan där ekonomiprofessor Richard Werner förklarar detta).

Ovan är givetvis totalt ologiskt men det blir än värre när vi slänger in en tier2-bank, såsom JAK. JAK-banken skulle inte ha rätt hålla borrmaskiner överhuvudtaget – JAK-banken skulle istället ha konton på Borrmaskins-banken. Jag vet inte om jag orkar sätta mer ord på galenskapen nedan:

3

Om man byter ut borrmaskinen ovan mot kronor så är det en bild över relationen mellan en tier1 och tier2-bank (SEB versus JAK – t.ex).

Det säger sig ju själv att all logik byggd på ovan ”logik” måste bli obegripligt svammel. Eller som Bank of England fd chef Mervyn King uttryckte det – det är inte så bra för trovärdigheten att ha ett penningsystem byggt på alkemi. Som jag brukar tjata om har Mervyn King även sagt att av alla sätt att sköta bank och penningsystemet på är detta det absolut sämsta. Det enda som får det att fortfarande hålla ihop är att ”experterna” – ekonomerna – blivit hjärntvättade av inbillningsväsendet kallat skola till att tro att det är logiskt optimalt.

Av ovan följer att JAK-banken aldrig kan låna ut borrmaskiner (kronor) oavsett hur mycket den vill. Givetvis ska ärliga banker, såsom JAK, ges samma rättigheter som svindlarna, storbankerna, vars monopol på att inneha borrmaskiner (kronor på riksbankskontona) bör tas ifrån dem. JAK ska ha kronkonton på Riksbanken de med så att vi kan få ett ärligt bank och penningsystem där bankerna sysslar med vad de låtsas göra – hjälpa till att låna ut borrmaskiner (kronor) som folk kan undvara.

4

Ekonomiprofessor Richard Werner berättar hur bankerna skapar ”fiktiva” (fictitious)  borrmaskiner (kronor) som de ”lånar ut” till konton.

———————

“Banking is not money lending; to lend, a money lender must have money” – ekonomiprofessor Hyman Minsky

11 thoughts on “Va fan har JAK-banken på sina kundkonton? del2

  1. Hej Michael, tack för ännu en gång för din outtröttliga strävan att förklara hur våra banker verkligen fungerar! En annan person som jag snubblade på när jag gick igenom dina äldre bloggar var en kommentar från bloggaren Farfar som hänvisade till The Crash Course av Chris Martenson. Han har producerat 26 avsnitt där han förklarar sin syn på vårt nuvarande ekonomiska system. Har du sett dem och vad är din reflektion på hans videos? Själv tycker jag att de är ganska välgjorda och fångar mycket av det du tar upp i dina blogginlägg dock inte så detaljerat som du gjort förstås.

    • Tack, Erik!
      Jag vet inte om han ändrat sig men förut lärde han ut sagan om fractional reserve banking och multiplikatorteaorin. När verkligheten är mycket enklare – banken hittar helt enkelt bara på insättningar på kronor (eller borrmaskiner? Det spelar ju ingen roll då varken borrmaskinen eller kronorna finns🙂 )- precis som Werner beskriver i videon och jag försöker illustrera med borrmaskiner i inlägget – det är fiktioner i båda fallen. Kanske har han ändrat sig men på hans yotube-sida ligger den sagan kvar i form av kapitel 7 av ”crash Course”:

      Hela den videon är totalt blaj mao som tyvärr gör mer skada än nytta för att skapa förståelse.

      • Vart tog den riktiga borrmaskinen vägen i exemplet? Om banken lånar ut en icke existerande borrmaskin så måste banken fortfarande hålla borrmaskinen i något slags förvar.

      • Nä det är det som är prylen – det finns ingen borrmaskin!

        Banken låtsas att Per kommer in med en borrmaskin till banken som Per kan avstå. Banken skriver upp att den är skyldig Per denna fiktiva borrmaskin på Pers konto. Sedan ”lånar” banken ut den fiktiva ”borrmaskinen” tillbaka till Per så att Per också blir skyldig banken en (fiktiv) borrmaskin.

        Det är även så Werner beskriver det. Därför består penningmängden till 97% av fiktivt insatta kronor om aldrig existerat (bankernas konton) och endast 3% är kronor.

        Det är bara att ändra borrmaskin i ovan till kronor. Då blir det:

        Banken låtsas att Per kommer in med kronor till banken som Per kan avstå. Banken skriver upp att den är skyldig Per dessa fiktiva kronor på Pers konto. Sedan ”lånar” banken ut de fiktiva ”kronorna” tillbaka till Per så att Per också blir skyldig banken dessa fiktiva kronor.

        Jag förstår att du försöker få det logiskt att gå ihop men verkligheten är att det finns ingen som helst djävla logik🙂 eller kanske snarare😦 . Som Bank of Englands fd chef King säger är det grundat på alkemi hela skiten.

        Som ekonomiprofessor Hyman Minsky skrev
        “Banking is not money lending; to lend, a money lender must have money”
        men enligt bankerna går det utmärkt att ”låna ut” en borrmaskin man inte har
        – det finns ingen logik i det hur man än letar.

      • Hej, det stämmer att just detta avsnitt inte tar upp exakt hur det förhåller sig men det visar ändå att något är fel då vi får veta att nuvarande system bygger på förutsättningen att allt kan växa i oändlighet. Vi borde tipsa honom om det du lärt oss, vem ska vi tipsa honom att kontakta för att kunna revidera detta avsnitt? Han tar upp en avgörande faktor på ett förtjänstfullt sätt och det är energin. Såvida vi inte har oändlig tillgång till olja pekar han på ett uppenbart problem som fler skulle behöva se. Om han fixar avsnitt sju blir Crash Course ett perfekt upplysningsmaterial vilket jag hoppas att du håller med om.

      • Var ett tag sedan jag gick igenom resten men det kan nog stämma – har för mig det var bra för övrigt.

        Jag tror han vet attFRBochmultiplikatoteorinärfelaktig.Såg lite kommentarer om det på hans blogg och han har intrevjuat och läst Steve Keen.

        Han gjorde den där filmen 2008 har jag för mig så han borde uppdatera den.

  2. Tittade på avsnitt sju samt åtta igen och insåg att det enda som behöver rättas till är att bankerna gör samma sak som FED vilket han tar upp i avsnitt åtta. Bedrägeriet är mao ännu större än han gör gällande. Ändå anser han att fractional reserve banking är tillräckligt illa och uppsendeväckande.

  3. Fick just besked ifrån JAK, som jag i begynnelsen hade hoppats på som en vit bank bland alla svarta.
    Dom skriver: ”Under 2015 kommer vi att byta kontonummer, ifrån Nordea, som sagt upp vårt avtal för clearingen. Vi har därför beslutat att koppla oss till Svenska Bankföreningens clearingsystem och Riksbankens RIX-system, vilket innebär att våra transaktioner kommer att ske via Riksbanken”
    Lätt euforisk och tvivlande på samma gång!
    Nått fiffel och båg som vanligt, eller en ljusglimt🙂

    • Men Svenska Bankföreningen är inte deltagare i RIX och har inget kontosystem av vad jag kan se. Och i Bankföreningen ingår storbankerna. Så undrar om inte bankföreningens clearing i sin tur är kopplad till en (eller alla?) av storbankerna som är kopplade till betalsystmet? Skulle vara intressesant att se en händelsekedja från ett JAK-konto till säg ett SEB-konto.

      Av vad jag kan se kan JAK i vilket fall inte hålla några kronor på ett Riksbankskonto (inte ens på ett Riksgäldskonto vars kundkonton avecklas i år). Så JAK måste gå genom någon som kan hålla Riksbankskonto på något sätt – och bankrättsföreningen i sig verkar inte ha något.

Kommentarer inaktiverade.