Sveriges Riksbankschef vill inte svara på om ett kundkonto på banken kan innehålla kronor

Har startat en annan blogg där jag troligen kommer husera mer framöver än här. Lite mer kreativ och förhoppningsvis positiv 🙂

Art, inventions and the stuff in between

——————-

 

Erik Rydström har gjort ett hästarbete och ställt en massa välformulerade och bra frågor till Riksbankschefen Ingves. Erik fick inget svar mer än hänvisningar till en rapport som inte besvarar Eriks frågor alls.

Troligen vill inte Ingves svara då frågorna är för detaljerade och de leder till det entydiga svaret att en bank aldrig kan “låna ut” kronor till ett kundkonto – det enda banken kan “låna ut” till kundkontot är bankens egna skuld (då, som Erik anger, t.o.m Bank of England erkänner att ett kundkonto inget annat kan innehålla).

Det låter väl inte trovärdigt från den som är satt att värna just trovärdigheten för detta absurda system att skriva som det är 🙂

Han skulle ju kunna låta någon annan på Riksbanken svara åt honom – för det kan väl inte bara vara han som vet hur det fungerar?

Ingves ickesvarande är ett till bevis på att tystnaden är mest talande. Det är tystnaden man ska lyssna på.

Nedan är Eriks frågor till Ingves. Hatten av, Erik!

************************************************
Hej Stefan, jag hade för en tid sedan ett par frågeställningar till dig angående rätten att ge ut “digitala kronor” samt tre enligt mig avgörande frågor om pengar.
Vad jag egentligen som vanlig arbetare i detta land oroar mig för är hur vårt nuvarande ekonomiska system inte verkar fungera, skuldmättnad hos både privatpersoner och företag är högre än någonsin. Av den anledningen har jag därför funderat en del och har ett antal frågor som jag hoppas att du kan besvara.

1) Enligt Bank of England kan kundens konto enbart innehålla bankens skuld till kontoinnehavaren. Mao kan bankens kundkonton inte innehålla några kronor då en skuld aldrig kan vara kronor.

“Bank deposits are simply a record of how
much the bank itself owes its customers. So they are a liability of the bank, not an asset that could be lent out.”
(Sid 3)
http://www.bankofengland.co.uk/publications/documents/quarterlybulletin/2014/qb14q1prereleasemoneycreation.pdf

2) I sista meningen ovan skriver Bank of England att banker därför inte kan låna ut till kundkonton. Men om jag går till banken och ”lånar” säger bankpersonalen att:
-”Den miljon kronor som du lånat finns nu på ditt konto”
Vilket ju enligt Bank of England är en omöjlighet då bankens kundkonto inte kan innehålla kronor och kontoinnehållet inte går att ”låna ut”. Om bankerna inte lånar ut kronor så måste de låna ut det enda som finns på kontot (i enlighet med vad BoE skriver ovan) – dvs. bankens egna skulder. Du ser ingen logiskt kortslutning i ovan?

3) Då det enda som kan finnas på ett kundkonto är bankens skuld till kunden så måste det betyda att vi betalar med bankernas skulder vid kontotransaktioner. Du får mer av din banks skulder på ditt konto och jag får mindre innehav av min banks skulder på mitt konto om jag betalar dig. Mao kan jag inte betala dig med kronor genom kontosystemet. Är det inte så att det inte finns något sätt som privatpersoner, företag etc kan betala varandra genom kontosystemet kronor? (Vi bortser från kontanterna då de ej är en del av kontosystemet)
4) Om det kontantlösa samhället skapas – hur ska då bankerna kunna betala sina skulder till kontoinnehavare? Det enda sättet bankerna idag kan betala sina skulder till kontoinnehavare är ju genom att kunderna gör t.ex bankomatuttag på kronor.
5) Bankerna Riksbankskonton innehåller kronor (Centrabankspengar). Idag har bara storbankerna tillgång till kronorna på Riksbankskontona som är kopplat till betalsystemet. Vad säger du om att öppna upp det monopolet så att allmänheten, företag, stat och kommuner kan hålla kronor på Riksbankskonton? (såsom Postgirot en gång fungerade innan Nordea köpte upp och stängde den dörren 2002).

6) Enligt BIS skapar bankerna en slags underpengar till kronor på kundkontona (jag har iofs svårt att se hur bankernas skulder kan vara ”pengar” – men det är på det sättet BIS framställer det). BIS skriver:
”The most familiar issuers of money are central banks, which provide central bank money in the form of both banknotes and deposit liabilities, and commercial banks, which generally issue private money (commercial bank money) in the form of deposit liabilities.”
Enligt BIS är dessa bankpengar växlingsbara genom clearingen i RIX-systemet:
”central and commercial bank monies are convertible into each other at par.
——
Conversion between different commercial bank monies takes place through payment systems when a customer of one bank makes a payment to a customer of another bank, using central bank money as the bridge in most cases. ”
http://www.bis.org/publ/cpss55.pdf
Om det nu är så att BIS har rätt och bankernas skulder (dvs kunders kontoinnehav) skapas av banken och är ”kommersiella pengar” växlingsbara till kronor (centralbankspengar) genom betalsystemet (RIX) som Riksbanken håller i – hur går det ihop med lagen att ingen annan får skapa pengar mer än Riksbanken?

7) Säg att det kontantlösa samhället införs – detta innebär att ingen annan än bankerna kan använda kronor (de som finns på bankernas Riksbankskonton kan allmänheten inte komma åt) då kommer alla pengar (i enlighet med BIS) som allmänheten kommer kunna använda vara privata bankpengar och inte kronor.

Jobbar Riksbanken på något sätt för att pengar även i fortsättningen ska skapas i formen kronor som kan användas av allmänheten eller jobbar Riksbanken för att alla pengar, i enlighet med BIS förklaring, ska vara privat skapade (idag utgörs ju redan 97% av penningmängden av bankerna skulder till kontoinnehavare – och endast 3% är kronor, dvs centralbankspengar som BIS kallar dem).

Mvh Erik Rydström.

***********************************

Här är Stefan Ingves svar:

Tack för dina mejl.

Jag får många brev med frågor som jag försöker besvara i så stor utsträckning jag hinner med.
Jag har dock ingen möjlighet att besvara alla (framförallt de mer omfattande breven) men kan ge dig tips på vidare läsning:
• Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik.
• Riksbankens rapport Den svenska finansmarknaden. Se särskilt avsnittet ”Att skapa pengar” i förra årets rapport: http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Publicerat-fran-Riksbanken/Finansiell-stabilitet/Den-svenska-finansmarknaden/

Vänliga hälsningar
Stefan Ingves
*********************************************

Ps

14 thoughts on “Sveriges Riksbankschef vill inte svara på om ett kundkonto på banken kan innehålla kronor

  1. Mycket intressant och mycket talande att Ingves ingenting svarar utan bara hänvisar till etablissemangets standardtexter!

    Jo, till något helt annat, en fråga jag har. Är boken ”Skuld” av David Graeber en bra bok att börja med enligt dig om man som jag inte är superinsatt i dessa frågor?

  2. Jag tänkte skicka detta till SEB:

    Hej!
    Jag några frågor angående ett sk. bolån som ni ger ut till lånetagare.

    Ni skriver följande på er hemsida:
    ”Räntan du betalar för ditt bolån baseras på upplåningsräntan, det vill säga den kostnad vi som bank har för att låna pengar på marknaden, plus en marginal som vi sätter individuellt.”

    Denna mening ger upphov till endel frågor som jag hoppas ni kan svara på:

    *Vilka aktörer är marknaden dvs. vilka lånar ni pengar till upplåningsränta?

    *Vid själva lånetillfället till en bolånekund, kontaktar ni den sk. marknaden och tar ett lån av dem som sedan sätts in på lånetagarens konto?

    *Hur mycket pengar kan ni låna av marknaden som ni sedan lånar som ett bolån? Finns det nåt tak på detta?

    *Är lånet som ni sätter in på låntagarens konto kronor eller skuld på kronor?

    *Hur ser er balansräkning ut vid ett bolån, dvs vad sätts på tillgångsidan och vad sätts på skuldsidan?

    Tacksam för svar!

    • Ska bli skoj att läsa svaret! Om du får något 🙂

      Jag tror de kommer undvika frågan om vad som kan finnas på kundens konto (bankens skuld till kontoinnehavaren och inget annat) – för det är ju liksom lite svårt för banken att påstå att banken ”lånar ut” till kontot det som banken ”lånar” av kunden.

      ”Upplåningen” är bara bankernas bollande vid clearingen mellan Riksbankskontona. Den kvittas varje dag och i den flödesmängden finns även andra kontotransaktioner som till största delen tar ut varandra. Och då Riksbankskontona är ett slutet nollsummepel kommer alltid bankerna som hamnar på minus alltid motsvaras av att andra banker hamnar på lika mycket plus. Den bank som hamnar på minus lånar sedan av någon bank som hamnat på plus. Det är ganska små summor de behöver låna av varandra vid clearingen vid dagens slut. Jag beskrev clearingen här:

      https://parasitstopp.wordpress.com/2015/01/05/hur-storbankskartellen-anvander-sitt-monopol-pa-riksbanken-vid-clearingen-variant-2/

      • Precis,har bara svårt att hitta en mailadress!

        Ja jag kanske stryker den frågan då den känns lite för ledande:)

        Ska bli skoj och se vad dom svarar kring upplåning faktist. Självklart borde man maila alla banker, samma frågor och se om det är nån som svarar annorlunda.

      • Nä, stryk inte den! Den frågan var bra🙂 Jag lyssnar och läser, som jag brukar skriva, mest på vad som inte sägs och skrivs. Skulle man lyssna på allt svammel (särskilt från bankfolk och i synnerhet centralbankschefer ) skulle man ju tappa förståndet tämligen omgående🙂
        Jag tycker t.ex Inves ickesvar var mycket mer intressant än om han skulle börja pladdra om riskvikter, primärkapital, Baselregler och bla, bla

  3. Tänkte mest om risken är jag inte få ett svar alls. Ska leta rätt på en mailadress:)

    En fråga som jag har vad skillnaden är på Upplåningsräntan och STIBOR.
    Reporäntan är väl det som nämns som den som styr inlåning och utlåning vid ex. ett bostadslån. Så sägs det iallafall officiellt.

    Kan du förklara skillnaden på dessa tre räntor:)

    • Fan jag tycker tvärtom🙂 Ta bort allt annat och fråga bara som kan finnas på ett bankkonto utifrån bankens balansräkning (det enda riktiga svaret där är att det är bankens skuld). Nästa fråga skulle då vara hur banken kan ”låna ut” till kontot om det enda banken kan ”låna ut” är bankens skuld? Mao hur fan kan banken påstå sig kunna ”låna ut” till kundkonton överhuvudtaget (vilket de ju inte kan enligt Bank of England – men likt föbannat gör).

      Du har säkert helt rätt i att du inte kommer få något svar – för va fan ska de svara?🙂 Va fan skulle Ingves svarat på Eriks frågor? Hade Ingves svarat hade han logiskt skitit på sig hur han än svarat.

      Grävde i mina gamla kommentarer som jag gett om reporäntan och stibor som jag klistrar in. Det är lite drygt skrivet av mig då snubben jag käftade med var dryg som fan. Bara så att du inte tror att drygheten är riktad mot dig:

      Det finns ingen “utlåning” då bankerna varken lånar in eller ut något alls. Banken ökar sina skulder (dvs du får mer på ditt konto) och säger att den “lånar ut” pengar. Du skriver på att du lånat det som står på ditt konto (som per definition enligt balanräkningen bara kan innehålla vad banken lånar av dig). Banken vidgar på så sätt sin balansräkning på ömse sidor genom att sätta både sig själv och dig i skuld på samma belopp kronor som aldrig existerat.

      Vidare – Riksbanken sätter inte bankernas räntor till kontokunderna. Den sk reporäntan är bara det som en bank som hamnar på minus i nollsummespelet kring clearingen behöver betala för att Riksbanken ska låna ut till banken om ingen annan bank vill låna ut (den räntan när bankerna lånar av varandra kallas stibor och är ett nollsummespel också då det sker enbart inom Riksbankskontona som bankerna har monopol på). Reporäntan är mao inte en ränta som “Riksbanken erbjuder” och som kontokunderna i bankerna får.

      Sakligt är det mao helt skilda pengar du beskriver
      1) Bankernas kundkonton som är bankernas skuld på kronor till kontoinnehavarna – när banken betalar ränta till ditt konto ökar mao banken bara ditt innehav av bankskulder

      2) Bankernas konto på centralbanken som kan innehålla kronor och som den banken som hamnar på minus kan låna till av Riksbanken mot ränta (reporäntan)

      Som sagt Riksbanken lånar bara ut till nollsummespelet kring clearingen om den bank som hamnar på plus vägrar låna ut till den bank som hamnar på minus. För att använda jämförelsen med vattenpölarna igen:

      Säg att du och lillbrorsa har två pölar med 5 liter vatten i var – dvs sammanlagt 10 liter vatten. Du och lillbrorsan pytsar vatten mellan era pölar och när dagen gått har du 6 liter vatten i din pöl och brorsan de återstående 4 literna i sin pöl. Din brorsa vill att du ska låna ut från din pöl för att det ska bli jämt mellan er men du vägrar. Då kommer pappa Ingves och fyller på 1 liter vatten från trädgårdsslangen i brorsans pöl för att det inte ska bli tjafs inom den inavlade Åsa-Nisse familjen.
      Nästa dag leker du och brorsan samma lek igen och då får du 5 liter och brorsan 6 liter i sin pöl. Brorsan lämnar då över den liter vatten som han “lånat” av pappa Inves.
      Och så där håller den interna clearingen på inom Riksbanken mellan bankern (i princip skulle de kunna ha vattenbehållare men det är ju bekvämmare att fylla datorerna med ettor och nollor än att plaska i vattnet).

      • Okej, fattar fortfarande inte skillnaden (den officialla skillanden) på dessa räntor:)

        Angående SEB går det itne att maila dom anonymt, jag måste logga in på min internbank och sända ett sk. internmail. Obehagliga jävlar!

      • Japp!
        Reporäntan är räntan när Riksbanken lånar ut till en banks Riksbankskonto. Detta är kronor då Riksbankskontona är de enda kontona som kan innehålla kronor.

        Säg att SEB fått taskigt med kronor på sitt Riksbankskonto efter dagens clearing. SEB kan då försöka fylla på antingen genom att

        1) Försöka låna kronor från en bank som hamnat på plus på sitt Riksbankskonto – räntan som SEB får betala för det kallas Stibor det kallas och är räntan som bankerna betalar till varandra

        eller

        2) SEB kan låna av Riksbanken, den ränta SEB får betala reporäntan + 0.75.

        Flödet mellan bankerna i clearingen som sker i slutet på dagen brukar för det mesta ta varandra så det är väldigt små belopp som en bank behöver låna av en anna bank eller Riksbanken.

        Och då Riksbankskontona är ett helt slutet system kommer det alltid finna någon bank som hamnar lika mycket på plus som någon som hamnar på minus. Minusbanken kan då låna av plusbanken. Eller, om plusbanken inte går med på det kan Riksbanken skapa kronor och låna ut – en sk repa.

        Kanske Wiki förklarar det bättre än jag lyckas med ovan:

        ”I Sverige är också Riksbankens inlåningsränta och utlåningsränta knutna till reporäntan. Eftersom en bank hela tiden måste ha en viss mängd likvida medel[5] är de beroende av att göra korta lån i Riksbanken, dag för dag, vecka för vecka. Inlåningsräntan är den ränta som gäller när bankerna sätter in pengar i Riksbanken över natten. Den ligger alltid 0,75 procentenheter lägre än reporäntan. Utlåningsräntan fungerar tvärtom: den gäller när banker lånar av Riksbanken över natten, och den ligger alltid 0,75 procentenheter högre än reporäntan.”

Kommentarer inaktiverade.