Negativ reporänta är ett tecken på att banksystemet är på vippen att krascha

Har startat en annan blogg där jag troligen kommer husera mer framöver än här. Lite mer kreativ och förhoppningsvis positiv 🙂

Art, inventions and the stuff in between

Senaste inlägget:

Ikea-hack “Omöjlig” klocka – DIY

——————-

Tänkte försöka reda ut hur reporäntan fungerar då förvirringen verkar nästintill total. Mycket bilder.

Först måste vi ha klart för oss att bankerna inte ser varandras kundkonton som giltiga betalmedel. Banken ser mao inte ditt kontoinnehav som pengar som det går att betala en annan bank med. Det som finns på ditt konto är bankens skuld till dig på kronor (som banken, i bästa fall, kan betala genom att du gör t.ex bankomatuttag). Vid en kontotransaktion tar en annan bank över skulden. Banken som tar över skulden kräver att bli betald i kronor från storbankernas Riksbankskonton som är de denna kontona som kan innehålla kronor. Så om vi tar det stegvis i ett exempel där jag betalar dig med bankskulder genom kontosystemet  (då, för att tjata, det enda som kan finnas på ditt konto är bankens skuld till dig – ditt konto kan ALDRIG innehålla kronor).

1) Min bank blir av med 1000 kronor av sin skuld till mig (=mitt konto minskar med 1000)

2) Din bank ökar sin skuld till dig med 1000kronor (=ditt konto ökar med 1000)

3) Din bank kräver att min bank betalar 1000 kronor från min banks riksbankskonto till din banks Riksbankskonto.

Så när vi betalar genom kontona sker ALLTID två transaktioner från de två helt skilda kontosystemen (även om bankerna klumpar ihop betalningarna till varandra är detta i princip sant). Och, återigen, de ENDA konton som kan innehålla kronor är storbankernas Riksbankskonton  Hoppas bilden visar detta nedan:

01

Då storbankerna har monopol på kronorna på Riksbankskontona är storbankerna de enda som kan betala med kronor genom kontosystemet. Vi andra får bara mer eller mindre av vår banks skulder på våra konton.

Hoppas, för att tjata, att det ovan helt klart framgår att det finns TVÅ helt skilda kontosystem varav bankerna inte ser kundernas konton som pengar och giltiga betalmedel. INGA av kronorna på riksbankskontona kan ”rinna ut” till bankernas kundkonton (då kundkontona inte kan innehålla kronor) De enda giltiga betalmedlen för storbankerna är de kronor som ligger på Riksbankskonto-systemet.

Bankerna betalar mao varandra genom Riksbankskontosystemet. Bankerna klumpar ihop det de är skyldiga varandra och betalar varandra i slutet av dagen med kronorna som finns på Riksbankskontona. detta kallas clearing. Då storbankerna har monopol på Riksbankskontona är detta ett helt slutet system. Det är ett  nollsummespelet som utspelar sig varje dag och om en bank hamnar på minus hamnar en annan bank lika mycket på plus. Kartellen som helhet hamnar på plus minus noll (verkar detta kryptiskt så förklarar jag det med massa grafik här)

Bankerna ha en viss mängd kronor (likviditet) på sitt Riksbankskonto när dagen är slut. Hamnar en bank på minus hamnar någon annan bank på plus. Minus-banken kan då låna av plus-banken. Den räntan minus-banken betalar då kallas Stibor-ränta. Det är mao en internränta storbankskartellen håller mellan sig inom monopolet de har på Riksbankskonto-systemet. Hoppas bilden nedan visar detta:

1

Riksbanken vill att bankerna sköter det som ovan för då behöver inte Riksbanken lägga sig i clearingen. Men om SEB inte kommer överens med Swedbank kan SEB låna ut sina överskottskronor till Riksbanken som i sin tur kan låna ut dem till Swedbank. SEB får reporäntan minus 0,75% och Swedbank får betala Riksbanken reporäntan plus 0,75%. Riksbanken agerar således mellanhand här. Hoppas bilden nedan visar detta överskådligt:

2

Låt oss sammanfatta vad vi kommit fram till hitintills

Det finns två sätt bankerna kan låna av varandra genom Riksbankskontosystemet.

1) Bankerna lånar direkt av varandra och betalar den sk Stibor-räntan

funkar inte det så kan

2) Riksbanken agera mellanhand och då gäller den sk repo-räntan

Tanken är mao att bankerna i första hand ska fixa det här genom alternativ 1). Att Riksbanken kliver in och agerar mellanhand är mao bara en nödlösning som Riksbanken helst vill slippa.

Om reporäntan är negativ kommer plus-banken inte gärna låna ut sitt överskott på kronor till Riksbanken. Den negativa repo-räntan är mao ett sätt att tvinga bankerna att låna av varandra (mot stiborränta) så att de inte går omvägen med Riksbankens om mellanhand.

Att bankerna inte lånar till varandra direkt är också ett tecken på att bankerna inte litar på varandra. De misstror vad den andra andra banken lämnar i pant, vilket oftast är bostadsobligationer.

Därför ser Riksbanken till att statsobligationer skapas då bankerna ser dessa som säkrare än bostadsobligationer och bankerna accepterar dem som pant när de lånar direkt av varandra (stibor). Samtidigt fyller Riksbanken på bankernas Riksbankskonton så att de inte behöver låna så ofta av varandra. Det är det som de felaktigt kallar QE (Richard Werner, myntaren av begreppet QE är ganska förbannad för att de missbrukar hans begrepp -men det är överkurs). Hoppas bilden nedan visar detta:

3

Mao när Riksbanken sänker reporäntan och gör ”QE” så är det ett tecken på att bankerna inte längre tror på varandras värdepapper – framför allt bostadsobligationer. Bankerna slutar då låna ut till varandra (kallas Interbank lending på engelska). Det var det som hände 2008 då hela betalsystemet höll på att frysa fast. Riksbanken såg till att nästan hälften alla bostadsobligationer köptes upp av staten och fyllde på storbankskontona med 500 miljarder kronor så att alla bankerna kom skyhögt över likviditetskraven och inte behövde låna av varandra när de betalade. Hoppas bilden nedan visar detta:

4

Affärvärlden beskrev det så här (kanske låter mindre kryptisk om man kollar på bilden ovan samtidigt):

”Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra.”

Sammanfattning

Att Riksbanken sänker reporäntan är ett tecken på att någontng håller på att gå åt helvete i stil med 2008.

Hoppas att det också  av ovan framgår hur fullständigt rubbat penningsystemet ”fungerar” och att den stora dysfunktionen ligger i att vi inte kan använda kronor som betalmedel inom kontosystemet. Vi har ett två-kontosystem där endast en storbankskartell kan använda kronorna som finns på Riksbanken. Vi andra är kan bara använda bankernas skulder (ditt och mitt kontoinnehav) .

Lösningen på detta är helt enkelt att slänga ut bankerna från betalsystemet och ta bort deras rätt att hålla konton utanför Riksbankskontona, se bild nedan. Hela detta vansinniga överkomplicerade clearingsystem skulle kunna tas bort och Riksbanken kunna sköta avvecklingen av skulder med kronor. Det skulle bli som när vi betalar varandra med sedlar – du får en 1000-lapp i handen – det behövs ingen mellanhand där i form av en bank. Alla konton skulle innehålla kronor så att du och jag kan betala varandra direkt med kronor och slippa det här dravlet med att spara på bankernas skulder (det sjuka är att i dagsläget är bankernas skulder det enda vi kan ”spara” på våra konton – hur sjukt låter inte det?). Hoppas bilden nedan visar hur ett vettigare penningsystem med ett enklare, mindre sårbart betalsystem skulle kunna fungera där pengarna (kronorna) gör det pengar ska göra – DÖDA skulder (och inte som idag då bankerna skapar pseudopengar genom att föda skulder på kundkonton)

4

Ps. Ovan har jag förenklat genom att skriva att det är ett två-kontosystem. Men egentligen är det t.o.m än snurrigare då varje enskild storbank har sitt eget fristående kontosystem och inbäddade i deras kontosystem finns småbankerna (tier2-bankerna) som har kontosystem utanpå och i storbankerna. Men ovan är snurrigt så det räcker. Som Bank of Englands fd chef Mervyn King sagt är ovan sätt att bygga penningsystemet och betalsystemet det absolut sämsta. Men politiker och Åsa-Nisse (Ingves) gör allt för att sinnessjukdomen ska framstå som den enda logiska lösningen. De låtsas som om detta system där 97% av penningmängden består av bankernas skulder till kontoinnehavarna och endast 3% är kronor är höjden av visdom och vettighet.

Tillägg till PS

Skälet till att det inte kan vara så många banker i clearingen är att komplexiteten i betalsystemet växer med varje ny bank då varje bank har sitt eget kundkontosystem. Bara med de nuvarande fem storbankerna blir det en soppa bara det, se bilden nedan. För n-banker skulle 6b2be63a1b8e310465d1b538e2d7d71b1betalningsvägar finnas.

1

Sedan tillkommer, som sagt, tier2-bankerna  (JAK, ICA-banken, Ikano-banken, etc) som har vanliga kundkonton på storbankerna och håller egna konton utanför dessa.

Jag tycker ovan bild liknar alkemi och Mervyn King har jämfört med alkemi också (sid 19):

”For a society to base its financial system on alchemy is a poor advertisement for its
rationality.   ”

 

 

28 thoughts on “Negativ reporänta är ett tecken på att banksystemet är på vippen att krascha

  1. Tack! Den här förklaringen är det närmaste som någon kommit att förklara det här för mig på ett sätt som på något sätt är logiskt.

  2. Tack för en föredömlig artikel! Sedan tycker jag att det är skrämmande idag att folk generellt betalar sin ”skuld” till banker istället för att betala av till sig själv. Sinnessjukt också att staten/systemet är uppbyggt på sådant sätt att det är mer förmånligt att ha skulder som man betalar ränta/avgifter på istället för att uppmuntra de som faktiskt väljer att äga fastigheter, mark och etc. Med mål att vara skuldfri.

    De flesta springer omkring i hamsterhjulet som spinner allt fortare i sin jakt på pengar, istället för att minska på sina kostnader, väljer folk i regel att hellre må dåligt och fortsätta jagar pengar, tror det kallas för tillväxt.🙂

    Jag hoppas verkligen att dagens finansiella system totalhavererar och det lär det väl kanske göra om 3:e världskriget bryter ut…

    • Tack!
      Det sjuka är att bankerna får ”låna ut” bankens egna skulder till konton och ersätta kronor som betalmedel (ditt konto kan endast innehålla bankens skuld till dig så när banken påstår sig ”låna ut” till ditt konto kan banken inget annat ”låna ut” än bankens egna skuld – banken lånar aldrig ut kronor till konton).
      Idag består penningmängden till 97% av bankernas skulder och endast 3% är kronor.

      För att skulder ska kunna betalas måste staten skapa skuldfria kronor och bankerna sluta med sitt bedrägeri. Skrev om det här:
      https://parasitstopp.wordpress.com/2015/02/11/riktiga-pengar-ska-minska-mangden-skulder-och-minska-riskerna/

      • Jo, jag håller med. Dock är det nuvarande ”synsättet” så djupt förankrat i människor, så det tar tid, men alltfler vaknar och det är genom sådana artiklar som ni skriver som bidrar till uppvaknandet.

        Försöker tipsa om bl.a. Er sida, men man får göra det på ett fint sätt, så inte mottagaren blir avogt inställt.

      • Jo, det är ett problem! Folk vill verkligen inte se hur det funkar och det sitter som du skriver långt in att erkänna att man blivit lurad. Kan till viss del förstå det – eller i alla fal ha symapti för det.

  3. Johan Ehrenberg skriver en del vettigt i ETC:
    (sedan är det en annan sak att Johan inte vet att bankerna varken lånar in eller ut något tilll kontot – så ”räntonetto” är en saga det med )

    ”De suger ut andra ekonomiska aktörer som företagare, offentlig sektorn och privatpersoner (utan att riskera något eftersom banker vid finanskrascherna måste räddas av staten). Teoretiskt ska det här inte kunna ske då konkurrensen mellan banker ska göra att ockerränta inte kan uppstå.

    Ändå är det precis det som hänt.

    Tittar man några år bakåt är 2014 bankernas jubelår vad gäller avgifter och räntor.

    De fyra storbankerna gjorde 119,6 miljarder kronor i räntenetto, alltså överskott på räntorna. Bankens egna räntekostnader är då dragna, det är nettot som blir kvar som ger denna stora summa. Det betyder att svenska folket och näringslivet betalade in lika mycket till bankerna som vi betalade för utbildning, forskning, kultur, religion, miljövård och försvar.

    Samma år betalade vi dessutom in avgifter på kort, konton, inbetalning och utbetalning (även när vi sköter det själva i vår internetbank) på totalt 67,1 miljarder kronor. Det är mer än vi satsar på våra gamlas trygghet och på jordbruksstöd och landsbygdsstöd.”
    http://www.etc.se/ekonomi/storbankerna-roffar-sig-som-aldrig-forr

    • Jodå, Johan skriver en del kloka saker, är ganska säker att han vet mer om hur det fungerar precis som Åsa-Nisse på RB. De har inte vågat skriva om det i klartext ännu men jag ska försöka påminna dem 😄 Återigen, bra skrivet Michael!

  4. De förhatliga storbankerna är ju 5 till antalet. Därutöver har vi ju 22 banker/kreditinstitut till i RIX plus att JAK också kommer in under 2015. Vad är skillnaden mellan de 5 och resten vore tacknämligt att få reda på,

    • Japp Danske Bank är den femte men är inte lika stor som de andra fyra. Jag har bara tagit med två storbanker i detta inlägg för att demonstrera hur Stibor och Reporäntan fungerar och inte ens fyra. Samma princip gäller alla bankerna som deltar i clearingen. Du behöver bara byta ut SEB mot t.ex Danske bank och Swedbank mot t.ex Nordea i mitt exempel om du vill se en annan kombination. Har du något sakligt att invända mot inlägget? Om så vore det ”tacknämligt” om du kunde framföra det just sakligt.

      I övrigt ställde du i princip samma fråga tidigare så jag ger dig samma svar som du tydligen sket i att läsa. Vore ”tacknämligt” om du läser svaret samt svarar på följdfrågorna jag gav dig (se nedan).


      T.ex Åhlandsbanken, SBAB:s etc riksbankskonton är inte kopplade till betalsystemet.
      SBAB:s fd vd ville att deras kontokunder skulle kunna göra kontobetalningar från sina SBAB-konton – men han fick sparken strax efter och det projektet har lagts på is (givetvis iiiiiiiinget samband🙂 ).

      JAK kommer inte ha riksbankskonto då deras betalningar ska skötas genom Bankföreningen. Bankföreningen har heller inget Riksbankskonto men storbankerna är medlemmar i föreningen- så troligen kommer JAK:s kontohantering ske genom dessa storbankers clearingsystem även i fortsättningen – hur vet jag inte men, som sagt, JAK kommer inte få eget Riksbankskonto där de kan hålla kronor.

      För att ställa några motfrågor:
      Tycker du att vi ska fortsätta använda bankernas skulder som betalmedel eller tycker du att vi ska kunna betala med kronor genom kontosystemet (såsom vi kunde då Postgirot fungerade som det var tänkt)?

      Tycker du att bankerna även i fortsättningen ska få ”låna ut” bankens egna skulder till kundkonton och lura kontoinnehavaren att han/hon lånar kronor av banken? Varför i så fall?

      Om du tycker att vi ska fortsätta använda bankernas skulder som betalmedel – varför tycker du inte att kronor duger som betalmedel via konton?

      • Tack Michael för svar. Det första/förra svaret såg jag aldrig. Då vet jag att det bara är de fem storbankerna som är gynnade och kan hålla kronor i RIXbankens clearingsystem. Inte de övriga 23 medlemmarna.Min fråga föranleddes av en diskussion inom JAK. Många påstår att JAK är precis som storbankerna. Det är bara en tillfällighet att inlåningen 1,2 miljarder är större än lånestocken 0,85 miljarder.
        Dina frågor: 1. Det senare. Argumenterade emot då jag satt i en bankstyrelse då
        2. Nej Bl.a blir hävstångseffekten p.ga Baselreglerna förödande vid låneförluster 3. Använder i stort sett bara kontanter

      • Tack!
        Förlåt om jag var dryg.

        Jag vet att JAK-banken står för att verka som en riktig bank och det finns reformförslag på att riksbankskontona ska vara öppna för alla (hade en länk förut till ett JAK-förslag som var jävligt vettigt om att storbankerna inte skulle ha monopol betalningsvägarna men den funkar inte längre). JAK-bankens sätt att låna ut insättningar är såsom en riktig bank ska jobba Om storbankerna monopol på Riksbanken avskaffades och JAK skulle kunna ha Riksbankskonto skulle JAK vara det föredöme de bara kan vara i teorin idag (fastän JAK även nu är ett föredöme inom det rådande paradigmet – så gott det går ).

        Skälet till att det inte kan vara så många är att komplexiteten i clearingen i betalsystemet växer med varje ny bank då varje bank har sitt eget kundkontosystem. Bara med de nuvarande fem storbankerna blir det en soppa bara det, se bilden nedan. För n-banker skulle null vägar finnas att hålla reda på vid betalningar.

        Sedan tillkommer tier2-bankerna (bl.a JAk) som har vanliga kundkonton på storbankerna och dessutom håller egna konton.

        Enda sättet att minska komplexiteten är att låta alla ha Riksbankskonton och låta Riksbanken sköta betalningarna i kronor, såsom visas i sista bilden i inlägget. JAK skulle då verka på samma villkor som de andra bankerna.

        Fd riksbankschef Bengt Dennis tog faktiskt tog upp att riksbanken kunde sköta betalningarna (precis såsom Bank of Englands fd chef). Skrev om det här:
        Läsarfråga – vad är mest effektivt?

  5. Fick en idé, hur kan vi nå ut till skolor om hur vårt penningsystem verkligen fungerar? Indoktrineringen börjar väl ändå i skolorna. Vad är bästa och smartaste sättet att utmana vedertagen teori? Går det att få audiens till ekonomihögskolorna och låta Carl Norberg berätta en och annan sanning?

    • Såg du att jag la upp dina frågor till Ingves som ett inlägg? Många om uppskattade det!

      Vet inte om någon skulle vara intresserad av att jag håller föredrag. Jag försöker hålla det kring det rent mekaniska i penningsystemet (sedan är det ju omöjligt att inte ha åsikter om soppan🙂 ).

      Det mest kända citatet från ekonomiprofessor Kenneth Galbraith är kanske :
      ”The study of money, above all other fields in economics, is one in which complexity is used to disguise truth or to evade truth, not to reveal it. ”

      Men hans åsikter om ekonomer kanske är lite mindre känt:
      ”economists are most economical about ideas. They make the ones they learned in graduate school last a lifetime.”

      Ekonomer är nog de som inbillningsväsendet kallat skola lyckats bäst med. Det är extremt svårt att få dem att tänka utanför den mentala låda de blivit inklämda i.

      På tal om tänka utanför lådan är den här ganska cool anamorf kub som jag gjorde för ett tag sedan:

  6. Var med och bildade Miljöpartiet, vilket jag lämnade efter några då det stod helt klart att de inte ville arbeta för ett nytt rättvist ekonomiskt system. Hann dock gå igenom och hålla föredrag i samtliga gymnasieklasser i Rudbecksskolan i Sollentuna i samband med riksdagsval på 80-talet. Erbjöd mig hålla föredrag vid Högskolan i Falun då de hade en kursbok, som jag medverkat i. Tyvärr ville/vågade de inte. Boken Pengar – ett miljö- och demokratiproblem försvann sedan från kurslitteraturen
    Skulle tro att det bör vara lättare nu att få komma ut på skolor och högskolor.

  7. Men det är svårt att övertyga folk om pengar och hur de fungerar. De flesta vill inte inse att de är lurade. Det är som du skrev om Mark Twain:
    Det är lättare att lura folk än att få dem att inse att de blivit lurade.

  8. Tillägg till tillägg till p.s

    Kom på att de faktiskt måste till än fler betalningsvägar i bilden ovan. Bankerna måste ju skyffla panter, dvs värdepapper mellan sig också (bostadsobligationer, repor och vad det nu kan vara). Mängden betalningsvägar för n-banker blir då – dvs det blir massor fler vägar bara man lägger till en endaste bank. Och all denna extrema överkrånglighet för att du och jag ska kunna betala varandra genom konton. Låg ditt och mitt konto direkt på Riksbanken och innehöll kronor skulle jag kunna betala dig direkt och alla nedan betalningsvägar kunna skrotas.

  9. Ping: Nästa steg i kollapsen av det monetära systemet närmar sig « Penningsystemet

  10. Är det inte fler än fem banker som har centralbankskonton?

    Har du försvunnit från Facebook, Michael?

Kommentarer inaktiverade.