Boräntans koppling till reporäntan existerar inte

Har startat en annan blogg där jag troligen kommer husera mer framöver än här. Lite mer kreativ och förhoppningsvis positiv 🙂

Art, inventions and the stuff in between

Senaste inlägget:

Ikea-hack “Omöjlig” klocka – DIY

——————-

För att hänga med i det här bör man kanske först ha lite koll på hur reporäntan fungerar som jag beskrev i mitt föregående inlägg.

För det första bör vi ha klart för oss att bankerna inget annat kan ”låna ut” till konton än bankens egna skuld. Detta då bankens skuld är det enda som kan stå på ditt konto (banken kan, i bästa fall, betala sin skuld genom att du t.ex gör bankomatuttag). Detta är också entydigt enligt bankens egna balansräkning – kundens konto är alltid bankens skuld.

Förut har bankerna låtsats som om de tar emot insättningar som de sedan lånar ut till konton. Nu när de inte kan lura folk längre med dessa sagor kör de med varianten att banken måste ”låna upp” beloppet som ”låntagaren” får på sitt konto (vem som nu är ”låntagare” då banken entydigt är den enda som kan vara ”låntagare” till det som står på kundkontot – detta, som sagt, enligt bankens egna balansräkning).

Vi repeterar lite från föregående inlägg (läs hela om nedan ter sig kryptiskt – det finns massa grafik som förklarar)

När vi betalar genom kontona sker ALLTID två transaktioner två helt skilda kontosystemen (även om bankerna klumpar ihop betalningarna till varandra är detta i princip sant). De ENDA konton som kan innehålla kronor är storbankernas Riksbankskonton  Hoppas bilden visar detta nedan:

01

Bankerna klumpar ihop det de är skyldiga varandra och betalar varandra i slutet av dagen med kronorna som finns på Riksbankskontona. detta kallas clearing. Då storbankerna har monopol på Riksbankskontona är detta ett helt slutet system. Det är ett  nollsummespel som utspelar sig varje dag inom storbankskartellen som har hand om clearingen och om en bank hamnar på minus hamnar en annan bank lika mycket på plus.

Så plusbankernas överskott kommer alltid motsvaras av minusbankernas underskott. Minusbankerna måste då ”låna upp” från plusbankerna för att att nå upp till likviditetskravet och att bankerna på så sätt ”finansierar” sin ”utlåning” (vad de nu påstår sig ”låna ut”). Jag tror bilden nedan ganska klart påvisar att även det är fullständigt skitsnack från bankernas sida.

1

Som vi ser har inte ”upplåningen” inom RIX ett skit med att ”finansiera” bostads”lån”. Nollsummespelet mellan Riksbankskontona i clearingen är till för att bankerna inom storbankskartellen ska balansera sina övertaganden vid kontoöverföringar – inget annat. Reporäntan och Stibor är bara interna räntesatser storbankerna använder inom nollsummespelet som storbankerna bedriver iom clearingen.

Vi har mao ett bank och penningsystem som består av 97% lögner (eller bankernas skulder till kontokunderna) och 3% sanning (de enda kronor som existerar i penningsystemet).

PS

Det kan kanske kan vara skoj att läsa den här artikeln i affärsvärlden om krisen som de svenska bankerna gick igenom 2008. Den är nästan förståelig fastän journalisten helt klart inte alls förstår vad han skriver när han t.ex skriver:

”Varje dag vid 16-tiden ringer handlarna på de fem bankerna varandra för att de som ligger på plus ska låna ut pengar över natten till dem som ligger på minus. Allt för att systemet ska sluta dagen på noll.”

11 thoughts on “Boräntans koppling till reporäntan existerar inte

  1. Är det bara en tillfällighet att minusränta införs precis innan Riksbanken ska byta ut alla sedlar och mynt? Nu fungerar det inte så bra med madrassen. Sedlarna riskerar att förfalla.

    • 🙂 Det verkar ju nästan som om det är planerat för att en bank run ska bli omöjlig.

      Reporäntan är bara en internränta som bankerna använder inom kartellen ingår i clearingen med kronorna på Riksbankskontona.

    • Förmodligen vill man tvinga fram madrasspengarna, men de är väl giltiga till juli 2017 och då har väl ändå systemet kraschat på något sätt(?) Det stora kriget är väl annars om dollarhegemonin. Nato-USrael förbereder redan krig mot Ryssland som är påväg att sälja gas och olja i annan valuta. Sadam Hussein och Khadaffi försökte också men det gick ju inte så bra för dem. Vad gäller nya sedlar får vi hoppas det inte blir som i Tjeckoslovakien i början på 50-talet. Min tjeckiske vän berättar att plötsligt fick man växla in en maximal summa till de nya sedlarna. Resten (tillkomna på orättmätigt sätt sa man) makulerades. Det stod stora säckar på gatorna i Prag med värdelösa sedlar berättar Jiri. F.ö den negativa reporäntan är ett desperat försök att rädda storbankernas enorma balansräkningar!!?? tror jag

      • Tack för historie-föreläsningen! Intressant, det där med Tjeckien, visste jag inte!

        Japp, det lutar åt ett till valuta-världskrig. Skrev om hur första och andra världskriget kan ses ur ett valutakrigsperspektiv. här:
        https://parasitstopp.wordpress.com/2014/08/04/bankirerna-kommer-starta-ett-till-varldskrig-for-att-behalla-ratten-att-parasitera-del2/

        USA befinner sig ungefär i samma position i förhållande till Kina som Storbritannien till Tyskland före första världskriget:

        ”It should be recalled that the practically universal use of sterling in international trade was a principal component of Britain’s financial sway, and it was precisely into this strategic sphere that Germany began to penetrate, with the mark evolving as an alternative to the pound. The Deutsche Bank conducted “a stubborn fight for the introduction of acceptance [of the German mark] in overseas trade in place of the hitherto universal sterling bill…. This fight lasted for decades and when the war came, a point had been reached at which the mark acceptance in direct transactions with German firms had partially established itself alongside the pound sterling.”…“It seems probable that if war had not come in 1914, London would have had to share with Germany the regulatory power over world trade and economic development which it had exercised so markedly in the nineteenth century.”

        Nja, både stibor och reporäntan sker inom nollsummespelet på Riksbankskontona som de fem storbankerna har kontroll över genom clearingen. De kronor bankerna håller där på Riksbankskontona är helt inneslutet av kartellen.

        Däremot har du säkert rätt i att om det blir negativ ränta på kundkontona så är det för att rädda bankerna balansräkning (bankernas skulder till kunderna skrivs ju av om det är negativ ränta på kundkontona) Frågan är om vi inte redan har negativ ränta om man tar med alla avgifter bankerna lägger på allt.

        Därtill kommer alla ”bail in” som är direkta skuldavskrivningar till bankerna (då kundernas kontoinnehav är bankens skuld så innebär ju ”bail in” att banken slipper betala delar av sina skulder till kontoinnehavarna).

        Ber igen om ursäkt för att jag var otrevlig mot dig i min tidigare kommentar. Mina gamla bultbrädetakter hamnade lite snett där (igen🙂 )

  2. Skrev på Birger Schlaugs blogg. Jag har väntat och väntat på att han ska öppna käften någon gång. Så det kanske var dags, jag skrev:

    ”Den största investeringen har bankirerna gjort då de gjort 97% av penningmängden till ett skuldslavsinstrumet där de lyckats inhäkta de flesta skuldslavarna i deras egna bostäder.

    Nu är ju inte parasitism varken vidare produktivt eller utvecklande (minst av allt mot ett hållbart samhälle).

    Om penningskapandet skedde demokratiskt och skuldfria pengar skapades för den funktion pengar ska ha – att DÖDA skulder – inte föda skulder såsom bankerna tillåts göra idag skulle vi kunna påverka samhället mot en hållbar utveckling.

    Tyvärr måste jag, trots att tycker du, Birger, verkar vara en djävligt sympatiskt person, konstatera att ditt konstanta blundade för vilka konsekvenser bankernas skuldslavsindrivning har faktiskt gör dig till en hycklare.

    Jag blir faktiskt inte riktigt klok på dig. Jag läser dina inlägg och det ena är vettigare än det andra. Men likt förbannat blundar du för orsakerna och lösningarna.

    Att demokratisera penningskapandet skulle vara vägen att avskaffa skuldslaveriet och vägen mot medborgarlön. Men du, Birger, låtsas inte se någonting av dessa lösningar.

    Besviken på dig, Birger! Synd att du verkar så djävla sympatiskt att det är svårt att bli förbannad på dig!”

  3. Så bankerna skapar konsument-krediter i ögonblicket de beviljar lån i form av en räntebärande skuld för t.ex ett bostadslån, tar dessa lån och buntar ihop dem till bostadsobligationer som de sedan säljer på den internationella marknaden för att få in likvida medel ? Artikeln säger utlänningar ägde ca 40% av Sveriges bostadsobligationer 2007, var kan man läsa hur mycket pengar det då handlade om, samt hur mycket bostadsobligationer utlänningar äger idag ?

    • Banken skapar inga krediter – lika lite som den ”lånar ut” ut något (om man nu inte anser att ”låna ut” sin egen skuld är att ”låna ut” – men det verkar du ju göra, Johan, eller? – Förväntar mig som vanligt inget svar -men tystnaden kommer vara mer talande än bladdret du eventuellt må svara med – så att du ickesvarar duger gott)

      En kredit förutsätter per definition att något lånas ut – vad ”lånar” banken ”ut” till konton, Johan? Vad är det bankens kundkonto innehåller enligt bankens egna balansräkning som är det enda banken kan ”låna ut” till kundkonton, Johan? (förväntar mig ett till mäktigt ickesvar)

      Japp, bankerna buntar ihop sina skuldslavar i bostadsobligationer som kan säljas i dollar och ser till att Sverige blir underställd FED som kan sänka den svenska valutan när den vill. Så internationellt är bankerna livegna till FED som jag beskrev här:
      https://parasitstopp.wordpress.com/2015/01/20/pensionen-och-marknadsvardet-pa-din-bostad-star-och-faller-med-dollarhegemonin/

      Men nationellt finns inget hål som gör att du kan komma åt kronorna på Riksbankskontona. Påvisa hur i så fall (bankrusning räknas inte).

      Ska, som sagt, bli intressant att läsa dina ickesvar för troligen kommer du inte svara och ditt ickesvar kommer vara mer talande än det bladder du nu möjligtvis lyckas trycka ur dig i nästa svammel.

      “Banking is not money lending; to lend, a money lender must have money” – ekonomiprofessor Hyman Minsky

      • Johan

        Riksbanken såg 2008 till att staten köpte upp bostadsobligationer för 500 miljarder kronor av bankerna som enligt artikel ”regnade” in från utlandet. Bankerna fick 500 miljarder kronor på sina riksbankskonton, enligt artikeln:

        ”Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra.”

        Så under den tiden fanns det ”överlikviditet” , dvs kronor (märkligt att ordet kronor är nästintill bannlyst bland ekonomer) på bankernas riksbankskonton så att bankerna inte behövde låna av varandra alls för att fixa clearingen. Staten satt då med hälften av alla bostadsobligationer.

        Så även när de svenska bankerna dränktes i hemvändande bostadsoblgatiioner såg Riksbanken till att bankerna skyddades så att clearingsystemet kunde snurra på. Vad reporäntan och stibor-räntan låg på var totalt irrelevant då Riksbanken höll alla 5 storbankerna under armarna så att ingen av dem behövde låna till stibor eller reporänta.

        Vad har du för övrigt för tankar om att det finns ett kartellmonopol på kronorna på Riksbankskontona? (eller det kanske inte ens finns kronor där enligt dig? Det kanske bara finns ”likviditet”?)

      • Vafan är ditt problem ? Varför hoppar du på mig så ? Jag FRÅGAR ju… jag använde dock bankernas terminologi som ”komsument-krediter” och ”lånar ut”.. självklart menar jag bankskulder, som skapas ur tomma intet.

        Försöker greppa hur det funkar hur bankerna kan skapa likviditet från luft i form av bostadsobligationer…. det var allt

Kommentarer inaktiverade.