Hur storbankernas skuldslavsystem mekaniskt är uppbyggt

Har startat en annan blogg där jag troligen kommer husera mer framöver än här. Lite mer kreativ och förhoppningsvis positiv 🙂

Art, inventions and the stuff in between

Senaste inlägget:

Drawing and making another weird wall/table clock -Ikea hack

——————-

Det här är en sammanslagning av flera inlägg indelade i kapitel som sammanfattar hur bankernas utsugning går till rent mekaniskt. Då det är flera inlägg hopsamlade finns det nog mycket upprepningar – hoppas ni står ut med det. Läser ni igenom allt har ni en grund för att förstå parasitismen och förhoppningsvis kan jobba för att ändra skuldslaveri-maskineriet bankerna håller i.

Det här blir mitt sista inlägg. Jag hinner inte heller svara på kommentarer.

Kapitel 1 Vad är det bankerna ”lånar ut” till konton?

Folk tror att bankerna lånar in kronor som banken sedan lånar ut som bilderna visar nedan.

                                                              INLÅNING

1

                                                         Utlåning

2

Men det är inte alls vad bankerna sysslar med. Bankerna ”lånar ut” sina egna skulder till konton, såsom bilden nedan visar:

3

Banken hittar mao på två skulder samtidigt på kronor som aldrig lånats ut. Bankernas skulder (ditt och mitt kontoinnehav) använder vi sedan som substitut för kronor när vi betalar varandra. Du får mer innehav av din banks skulder på ditt konto – jag får mindre innehav av min banks skulder på mitt konto om jag betalar dig genom kontosystemet.

Den stora frågan är varför vi låter dem få hålla på? Varför får bankerna skuldsätta hela världen genom att de tillåts ”låna ut” bankens egna skulder?

Idag består penningmängden till  97% av bankernas skulder till kontoinnehavarna (ditt och mitt kontoinnehav) och endast 3% är kronor (kontanter). Införs det kontantlösa samhället kommer penningmängden till 100% bestå av bankernas skulder till kontoinnehavarna.

Så de djupare frågorna som aldrig förs upp är:

Vill vi att kronan avskaffas som betalmedel? Ska bankerna verkligen få en total skuldavskrivning gentemot kontokunderna? Ska vi ha ett system där bedragare ”lånar ut” sina egna skulder till konton och lurar folk att de lånar kronor av banken? Eller ska bankerna syssla med det de påstår sig göra – låna ut insatta kronor?

Eftersom ovan lögner från bankernas sida om ”inlåning” och ”utlåning” inte håller längre drar de till med lögnen om att banken måste ”låna upp” för att kunna ”låna ut” till Ullas konto. Jag visar lika grafiskt som ovan att detta är bara en till lögn för att dölja föregående:

Bankernas ”upplåning” är en lika stor lögn som att bankerna sysslar med att låna ut insättningar

Kapitel 2 Storbankskartellens kontroll över penningsystemet genom sitt monopol på betalsystemet genom konton

Först måste vi ha klart för oss att bankerna inte ser varandras kundkonton som giltiga betalmedel. Banken ser mao inte ditt kontoinnehav som pengar som det går att betala en annan bank med. Det som finns på ditt konto är bankens skuld till dig på kronor (som banken, i bästa fall, kan betala genom att du gör t.ex bankomatuttag). Vid en kontotransaktion tar en annan bank över skulden. Banken som tar över skulden kräver att bli betald i kronor från storbankernas Riksbankskonton som är de enda konton som kan innehålla kronor. Så om vi tar det stegvis i ett exempel där jag betalar dig med bankskulder genom kontosystemet  (då, för att tjata, det enda som kan finnas på ditt konto är bankens skuld till dig – ditt konto kan ALDRIG innehålla kronor).

1) Min bank blir av med 1000 kronor av sin skuld till mig (=mitt konto minskar med 1000)

2) Din bank ökar sin skuld till dig med 1000kronor (=ditt konto ökar med 1000)

3) Din bank kräver att min bank betalar 1000 kronor från min banks riksbankskonto till din banks Riksbankskonto.

Så när vi betalar genom kontona och har olika banker sker ALLTID två transaktioner från de två helt skilda kontosystemen (även om bankerna klumpar ihop betalningarna till varandra är detta i princip sant). Och, återigen, de ENDA konton som kan innehålla kronor är storbankernas Riksbankskonton  Hoppas bilden visar detta nedan:

01

Då storbankerna har monopol på kronorna på Riksbankskontona är storbankerna de enda som kan betala med kronor genom kontosystemet. Vi andra får bara mer eller mindre av vår banks skulder på våra konton.

Hoppas, för att tjata, att det ovan helt klart framgår att det finns TVÅ helt skilda kontosystem varav bankerna inte ser kundernas konton som pengar och giltiga betalmedel. INGA av kronorna på riksbankskontona kan ”rinna ut” till bankernas kundkonton (då kundkontona inte kan innehålla kronor) De enda giltiga betalmedlen för storbankerna är de kronor som ligger på Riksbankskonto-systemet.

Bankerna betalar mao varandra genom Riksbankskontosystemet. Bankerna klumpar ihop det de är skyldiga varandra och betalar varandra i slutet av dagen med kronorna som finns på Riksbankskontona. detta kallas clearing. Då storbankerna har monopol på Riksbankskontona är detta ett helt slutet system. Det är ett  nollsummespelet som utspelar sig varje dag och om en bank hamnar på minus hamnar en annan bank lika mycket på plus. Kartellen som helhet hamnar på plus minus noll (verkar detta kryptiskt så förklarar jag det med massa grafik här)

Bankerna ha en viss mängd kronor (likviditet) på sitt Riksbankskonto när dagen är slut. Hamnar en bank på minus hamnar någon annan bank på plus. Minus-banken kan då låna av plus-banken. Den räntan minus-banken betalar då kallas Stibor-ränta. Det är mao en internränta storbankskartellen håller mellan sig inom monopolet de har på Riksbankskonto-systemet. Hoppas bilden nedan visar detta:

1

Riksbanken vill att bankerna sköter det som ovan för då behöver inte Riksbanken lägga sig i clearingen. Men om SEB inte kommer överens med Swedbank kan SEB låna ut sina överskottskronor till Riksbanken som i sin tur kan låna ut dem till Swedbank. SEB får reporäntan minus 0,75% och Swedbank får betala Riksbanken reporäntan plus 0,75%. Riksbanken agerar således mellanhand här. Hoppas bilden nedan visar detta överskådligt:

2

Låt oss sammanfatta vad vi kommit fram till hitintills

Det finns två sätt bankerna kan låna av varandra genom Riksbankskontosystemet.

1) Bankerna lånar direkt av varandra och betalar den sk Stibor-räntan

funkar inte det så kan

2) Riksbanken agera mellanhand och då gäller den sk repo-räntan

Tanken är mao att bankerna i första hand ska fixa det här genom alternativ 1). Att Riksbanken kliver in och agerar mellanhand är mao bara en nödlösning som Riksbanken helst vill slippa.

Om reporäntan är negativ kommer plus-banken inte gärna låna ut sitt överskott på kronor till Riksbanken. Den negativa repo-räntan är mao ett sätt att tvinga bankerna att låna av varandra (mot stiborränta) så att de inte går omvägen med Riksbankens om mellanhand.

Att bankerna inte lånar till varandra direkt är också ett tecken på att bankerna inte litar på varandra. De misstror vad den andra andra banken lämnar i pant, vilket oftast är bostadsobligationer.

Därför ser Riksbanken till att statsobligationer skapas då bankerna ser dessa som säkrare än bostadsobligationer och bankerna accepterar dem som pant när de lånar direkt av varandra (stibor). Samtidigt fyller Riksbanken på bankernas Riksbankskonton så att de inte behöver låna så ofta av varandra. Det är det som de felaktigt kallar QE (Richard Werner, myntaren av begreppet QE är ganska förbannad för att de missbrukar hans begrepp -men det är överkurs). Hoppas bilden nedan visar detta:

3

Mao när Riksbanken sänker reporäntan och gör ”QE” så är det ett tecken på att bankerna inte längre tror på varandras värdepapper – framför allt bostadsobligationer. Bankerna slutar då låna ut till varandra (kallas Interbank lending på engelska). Det var det som hände 2008 då hela betalsystemet höll på att frysa fast. Riksbanken såg till att nästan hälften alla bostadsobligationer köptes upp av staten och fyllde på storbankskontona med 500 miljarder kronor så att alla bankerna kom skyhögt över likviditetskraven och inte behövde låna av varandra när de betalade. Hoppas bilden nedan visar detta:

4

Affärvärlden beskrev det så här (kanske låter mindre kryptisk om man kollar på bilden ovan samtidigt):

”Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra.”

Hoppas att det  av ovan framgår hur fullständigt rubbat penningsystemet ”fungerar” och att den stora dysfunktionen ligger i att vi inte kan använda kronor som betalmedel inom kontosystemet. Vi har ett två-kontosystem där endast en storbankskartell kan använda kronorna som finns på Riksbanken. Vi andra är kan bara använda bankernas skulder (ditt och mitt kontoinnehav) .

Lösningen på detta är helt enkelt att slänga ut bankerna från betalsystemet och ta bort deras rätt att hålla konton utanför Riksbankskontona, se bild nedan. Hela detta vansinniga överkomplicerade clearingsystem skulle kunna tas bort och Riksbanken kunna sköta avvecklingen av skulder med kronor. Det skulle bli som när vi betalar varandra med sedlar – du får en 1000-lapp i handen – det behövs ingen mellanhand där i form av en bank. Alla konton skulle innehålla kronor så att du och jag kan betala varandra direkt med kronor och slippa det här dravlet med att spara på bankernas skulder (det sjuka är att i dagsläget är bankernas skulder det enda vi kan ”spara” på våra konton – hur sjukt låter inte det?). Hoppas bilden nedan visar hur ett vettigare penningsystem med ett enklare, mindre sårbart betalsystem skulle kunna fungera där pengarna (kronorna) gör det pengar ska göra – DÖDA skulder (och inte som idag då bankerna skapar pseudopengar genom att föda skulder på kundkonton)

4

Ovan har jag förenklat genom att skriva att det är ett två-kontosystem. Men egentligen är det t.o.m än snurrigare då varje enskild storbank har sitt eget fristående kontosystem och inbäddade i deras kontosystem finns småbankerna (tier2-bankerna) som har kontosystem utanpå och i storbankerna. Men ovan är snurrigt så det räcker. Som Bank of Englands fd chef Mervyn King sagt är ovan sätt att bygga penningsystemet och betalsystemet det absolut sämsta. Men politiker och Åsa-Nisse (Ingves) gör allt för att sinnessjukdomen ska framstå som den enda logiska lösningen. De låtsas som om detta system där 97% av penningmängden består av bankernas skulder till kontoinnehavarna och endast 3% är kronor är höjden av visdom och vettighet.

Skälet till att det inte kan vara så många banker i clearingen är att komplexiteten i betalsystemet växer med varje ny bank då varje bank har sitt eget kundkontosystem. Sedan tillkommer, som sagt, tier2-bankerna  (JAK, ICA-banken, Ikano-banken, etc). Bilden nedan visar komplexiteten och betalningsvägarna vid clearingen bara inom de fem storbankerna.

1

Bankerna måste också skyffla panter, dvs värdepapper mellan sig också (bostadsobligationer, statspapper och vad det nu kan vara). Mängden betalningsvägar för n-banker blir då 6b2be63a1b8e310465d1b538e2d7d71b11 – dvs det blir massor fler vägar bara man lägger till en endaste bank. Och all denna extrema överkrånglighet för att du och jag ska kunna betala varandra genom konton. Låg ditt och mitt konto direkt på Riksbanken och innehöll kronor skulle jag kunna betala dig direkt och alla ovan betalningsvägar kunna skrotas.

Jag tycker ovan bild liknar alkemi och Mervyn King har jämfört med alkemi också (sid 19):

”For a society to base its financial system on alchemy is a poor advertisement for its
rationality.

Kapitel 3: Bankernas internräntor är bara till för att balansera nollsummespelet på Riksbankskontona

Internräntorna (stibor och reporäntan)  har ingen direkt koppling till ”finansiering” av ”lån” (t.ex bostads”lån”) och räntorna på dessa etc

Som visats ovan är det ett  nollsummespel som utspelar sig varje dag inom storbankskartellen som har hand om clearingen. Om en bank hamnar på minus hamnar en annan bank lika mycket på plus.

Så plusbankernas överskott kommer alltid motsvaras av minusbankernas underskott. Minusbankerna måste då ”låna upp” från plusbankerna för att att nå upp till likviditetskravet och att bankerna på så sätt ”finansierar” sin ”utlåning” (vad de nu påstår sig ”låna ut”). Jag tror bilden nedan ganska klart påvisar att även det är fullständigt skitsnack från bankernas sida.

1

Som vi ser har inte ”upplåningen” inom RIX ett skit med att ”finansiera” bostads”lån”. Nollsummespelet mellan Riksbankskontona i clearingen är till för att bankerna inom storbankskartellen ska balansera sina övertaganden vid kontoöverföringar som kontokunderna gör – inget annat. Reporäntan och Stibor är bara interna räntesatser storbankerna använder inom nollsummespelet som storbankerna bedriver iom clearingen.

Vi har ett bank och penningsystem som består av 97% lögner (bankernas skulder till kontokunderna) och 3% sanning (de enda kronor som existerar i penningsystemet).

Det är skoj att läsa artikeln i affärsvärlden om krisen som de svenska bankerna gick igenom 2008. Den är nästan förståelig fastän journalisten helt klart inte alls förstår vad han skriver när han t.ex skriver:

”Varje dag vid 16-tiden ringer handlarna på de fem bankerna varandra för att de som ligger på plus ska låna ut pengar över natten till dem som ligger på minus. Allt för att systemet ska sluta dagen på noll.”

Kapitel 3: Sammanfattning och slutsatser

Systemet är uppbyggt så att bankerna som kartell skyddad av Riksbanken ska överta hela penningsystemet och göra skuldslavar av alla. Detta visar sig genom  bl.a

1) Storbankerna har ett monopol på kronorna på Riksbankskontona gångbara genom clearingen inom betalsystemet

2) Storbankerna konkurrerar inte mot varandra – vid dagens slut lånar plusbankerna ut kronor så att minusbankerna kan stå på fötterna.

3) Konstruktionen göra att storbankerna skyddar varandra från att behöva betala sina skulder till kontoinnehavarna. Kontoinnehavarna blir genom kartellsamarbetet tvungna att använda bankernas skulder (kundens kontoinnehav) som substitut för kronor.

4) Riksbanken skyddar bankerna så att dessa kan ”låna ut” bankens egna skuld till kundkonton (då detta är det enda som kan finnas på kundkontot).

5) Riksbanken deltar på så sätt i storbankernas anskaffande av skuldslavar. Riksbankens borde vara allmännyttig och skapa skuldfria kronor som allmänheten kan använda genom kontosystemet som kan DÖDA skulder och minimera skuldsättningen. Riksbanken gör precis tvärtom – den är allmänonyttig och hjälper storbankkartellen att maximera skuldsättningen i samhället.

6) Sedan har vi alla diverse skydd bankerna fått för att kunna bedriva sin kartellverksamhet och utöka dem. Såsom insättningsgarantin, ränteavdrag, Maastrichtlagen som förbjuder staten från att skapa kronor för att finansiera sin verksamhet  etc.

———-

Nobelpristagaren i kemi, Fredrick Soddys studerade penningsystemet och förstod det här och hade helt rätt i att enda alternativet är att skapa ett ärligt penningsystem.
“There is nothing left now for us but to get ever deeper and deeper into debt to the banking system in order to provide the increasing amounts of money the nation requires for its expansion and growth.
An honest money system is the only alternative.”

Han skrev också:

”What is banking?…The most dangerous as it is the most ridiculous form of universal tyranny the World was ever called upon to destroy.”

15 thoughts on “Hur storbankernas skuldslavsystem mekaniskt är uppbyggt

  1. Bra sammanfattning Michael! På tal om pengar så har jag frågat Magdalena Andersson , nuvarande finansminister om hennes funderingar på bankers skapande av ”pengar” från tomma intet och det var verkligen ”God dag yxskaft” på svaret från en av hennes anställda på finansdepartementet Läs själv och bedöm om de spelar omedvetet okunniga eller om de helt enkelt inte fattar. Jag fick till och med tips på en video som förklarar fractional reserve banking, den måste jag ju genast kasta mig över🙂. Om du vill kommentera eller tipsa om en vass motfråga till dem ta jag tacksamt emot detta och ska i så fall genast skicka den vidare. Jag inser att jag borde varit lite mer precis i min fråga men det var ju uppenbart fullt tillräckligt för att förstå att de är helt ute och seglar. Nedan först min korta fråga och därefter deras svar till mig.

    +++++++++++++++++++++++++++++++++
    Hej, jag har för ca 15 år sedan studerat nationalekonomi där jag bland annat fick lära mig att våra affärsbanker fungerar som mellanhänder mellan de som sparar och de som lånar. Jag fick också lära mig att det fanns något som på svenska kallas för multiplikatoreffekten (fractional reserve banking). Efter att ha läst både Bank Of Englands samt Riksbankens publikation om hur ”pengar” skapas så framkommer det att multiplikatoreffekten inte alls tillämpas av affärsbankerna. Istället visar det sig att banken kan skapa nya pengar i form av en bokförd skuld som samtidigt blir till en ”insättning”. Det har med andra ord skapats nya pengar från tomma intet och bör betraktas som urkundsförfalskning. Vad har du för kommentar till detta? Mvh Erik Rydström.

    Nedan är svaret från Catrin Arhusiander på finansdepartementet:

    ++++++++++++++++++++++++++++++++++
    Fi Registrator
    13:18 (5 timmar sedan)
    Stockholm 18 februari 2015
    Dnr. Fi2015/844

    Hej Erik

    Tack för din e-post till Finansdepartementet om fractional reserve banking.

    Att banker ”får skapa valuta genom utlåning utan intäkter” kallas på fackspråk för ”fractional reserve banking” (FRB). I korthet går det ut på att banker får låna ut pengarna som sätts in i dem av sparare. Detta är något som banker har hållit på med sedan romarrikets dagar – men på den tiden, innan det fanns centralbanker och insättningsgarantier, ledde det ofta till att bankerna gick omkull.

    FRB fungerar enligt följande:
    a. En sparare sätter in 100 kr på ett bankkonto.
    b. Av det beloppet lånar banken ut 90 kr till en låntagare.
    c. Låntagaren använder 9 av sina 90 kronor direkt, och sätter in resterande 81 kr på sitt eget konto.
    d. Av det beloppet lånar banken ut 72 kr till en annan låntagare.
    e. … etc. etc.

    I räkneexemplet ovan har banken använt en s.k. reservkvot på 1/10, dvs. att man har täckning för en tiondel av beloppen som sparare har satt in på banken.

    Hur kan detta fungera? Det fungerar eftersom spararna kan vara säkra på att de kan få tillbaka sina pengar om det behövs. Staten har genom Riksgäldskontoret utfärdat en insättningsgaranti som täcker belopp upp till 100 000 euro per person och institut, dvs. att om en bank skulle gå omkull ersätter staten spararnas förluster. Om man är osäker på huruvida ens bank täcks av insättningsgarantin eller inte kan man kontrollera detta på http://www.insattningsgaranti.se.

    Men varför används FRB över huvud taget? Jo, det används för att bankerna tjänar pengar på att låna ut insatta pengar (vilket också är fördelaktigt för spararna eftersom de erbjuds ränta på sina insatta belopp). Men sett från ett samhällsekonomiskt perspektiv skapar FRB välstånd. Vi återvänder till räkneexemplet ovan för en förklaring.

    På steg e. ovan har en låntagare lånat 72 kr – dessa 72 kr är pengar som han/hon inte skulle ha fått låna i ett system som inte använder sig av FRB. Om han/hon exempelvis använder sina pengar till att starta ett företag som gör något klyftigt ökar samhällets välstånd.

    Kan slutligen rekommendera en väldigt pedagogisk videoförklaring om FRB (dock på engelska): http://www.khanacademy.org/finance-economics/macroeconomics/v/overview-of-fractional-reserve-banking

    Vänligen
    Catrin Arhusiander
    Brevsvar
    Finansdepartementet

    • Ja, det var verkligen ett goddag yxskaftsvar!
      Så de på finansdepartementet tror på sagan om ”fractional reserve banking”! Helt otroligt! Och de här tomtarna ska sköta Sveriges ekonomi!

      Du kan hänvisa till Bank of Englands skrift där de klart säger att multiplikatorn i som hon beskriver är en saga.
      ” Whenever a bank makes a loan, it simultaneously creates a matching deposit in the borrower’s bank account, thereby creating new money.

      The reality of how money is created today differs from the description found in some economics textbooks:

      • Rather than banks receiving deposits when households save and then lending them out, bank lending creates deposits.
      • In normal times, the central bank does not fix the amount of money in circulation, nor is central bank money ‘multiplied up’ into more loans and deposits.”

      Vidare.

      ” One common misconception is that banks act simply as intermediaries, lending out the deposits that savers place with them. In this view deposits are typically ‘created’ by the saving decisions of households and banks then ‘lend out’ those existing deposits to borrowers,for example to companies looking to finance investment or individuals wanting to purchase houses.

      In fact, when households choose to save more money in bank accounts, those deposits come simply at the expense of deposits that would have otherwise gone to companies in payment for goods and services. Saving does not by itself increase the deposits or ‘funds available’ for banks to lend.Indeed, viewing banks simply as intermediaries ignores the fact that, in reality in the modern economy, commercial banks are the creators of deposit money. This article explains how,rather than banks lending out deposits that are placed with them, the act of lending creates deposits — the reverse of the sequence typically described in textbooks. ”

      http://www.bankofengland.co.uk/publications/documents/quarterlybulletin/2014/qb14q1prereleasemoneycreation.pdf

      Du kanske kan fråga om hon eller Bank of England har rätt.

      Faktiskt helt otroligt att de ”sakkunniga” på Finansdepartementet är så extremt okunniga. Sorgligt är bara förnamnet! Men det kanske inte är så konstigt då universiteten lär ut FRB-sagan i 99% av läroböckerna enligt ekonomiproffessir Richard Werner.

      Du skulle kunna testa att slänga in lite av frågorna du gav Ingves som han inte behagade svara på.

      • Kollade videon som Catrin Arhusiander på Finansdepartementet hänvisade till. Det är ju helt otroligt att de tror på de här sagorna!

        Snubben i videon kör hela FRB skitsnacket och säger att det finns en multiplikator (vilket t.ex Bank of England beskriver ovan är en nattsaga). Om finansdepartementet inte har en susning om hur det fungerar hur ska då politikerna fatta något ?(som Jörgen Andersson (M) – som bevisligen här på bloggen visat att han inget vet han heller)

      • Tack för tipsen, jo jag tror att jag ska skicka samma frågor som gick till Stefan Ingves även till finansdepartementet även om de troligtvis också tystnar men det är alltid intressant att berätta för dem att inte alla Svenskar är okunniga och lättlurade.

      • Japp!
        Förre rikspolischefen har fattat lite som kan verka hoppingivande -även om det verkar långt till förståelse för hela systemet. Han säger dock en del bra saker. Citat: från artikeln

        ”I skriften kritiserar Eriksson de svenska storbankerna för att ha en dold agenda med syfte att helt få bort kontanter och därmed skapa en monopolsituation inom betalningar. ”

        ”– Man försöker få ned användningen av kontanter för där kan inte bankerna ta betalt men man kan ta betalt för kortanvändning. Men är det rimligt att fyra storbanker ska kunna klämma ihjäl kontanterna bara för att de tjänar mer pengar på det, frågar sig Björn Eriksson.”

        och

        ”– Det får vi se hur det blir med det, bankerna verkar vilja kontrollera även de nya betalningssätten. Det finns också många äldre som inte gärna använder kort och ännu mindre nya tjänster som Swish. För dem är det viktigt att det finns kontanter, säger Björn Eriksson.”

        http://www.svd.se/naringsliv/pengar/forre-rikspolischefen-startar-kontantuppror_4342435.svd

        Och han har helt rätt Swish ägs av de 5 storbankerna som sköter clearingen på Riksbanken. Bara en till betalningsväg dvs än mer av samma skit.

  2. Älskar sånt här, bra jobbat!
    Ett annat alternativ är att ringa in ställa dessa frågor och spela in samtalet med nån representant från finansdepartementet.

    • Japp! Det är en kanonidé. Vet inte om jag skulle vara så bra på det dock🙂 . Jag kan vara ganska rapp i skrift men i tal är jag en sengångare – antagligen för att jag skuttar för mycket i tanken. Att skriva är ett sätt för mig att få tanken rak (om det nu blev något vettigt skrivet i den slutsatsen :))

  3. Skall banker och försäkringsbransch direkt eller indirekt få styra allt i samhället?
    Är Riksbankens ledande personer anställda för att bara ”svamla om finanspolitik”? Vet de själva vad de håller på med? Vilken roll spelar jättelika revisionsbolag, när försäkringsbransch och banker granskas?

    Vilka relationer råder mellan internationella jättebanker, då och då avslöjade med ”fingret i syltburken” – t ex som när Lehman Brothers orsakade börskrasch jorden runt?
    Varför tvingades USA då stötta AIG – ett av jordens största återförsäkringsbolag, där många jätteföretag försäkrat sig?

    Hur många hade inte då riskerat arbetslöshet jorden runt, om AIG gått i konkurs? Hur hade våra svenska försäkringsbolag TryggHansa, If, och övriga då klarat sig? De som lovat ”guld och gröna skogar” – ”om eller när något händer”!

    Men när branschens löften granskas på individnivå, saknar alltför många drabbade utlovat innehåll! Det är inte bara nackskadade, borreliasjuka eller elallergiker, som drabbas då!

    Få väljare vet att på justitiedepartementet kan Försäkringsjuridiska Föreningens styrelseledamöter indirekt eller direkt styra utformningen av kommande lagstiftning – på ett för branschen lämpligt sätt?! I slutändan klubbar juridiskt okunniga riksdagsmän, å svenska folkets vägnar, genom de lagar/regelverk, vilka i slutändan bäst passar banker, försäkringsbransch och revisionsbolag.

    Varefter juridiskt och ekonomiskt okunniga domare i bästa fall dömer enligt i Sverige stiftade lagar! Att EU-domstolens lagar då ofta om- och övertolkas – trots att de gäller för hela EU/EESområdet – tycks ”Makten” inte bry sig om!

    I vilken mån tillåts granskande journalister få eller vågar självständigt gräva i – om det råder hemliga överenskommelser mellan regeringar, EUkommission och EUdomstol?

    Förhindrar de, vilka styr alla penningflöden, den nödvändiga debatt som borde nå oss väljare?

    • Bra frågor om hur illa ställt det är med vår ”demokrati”.

      Kan bara komplettera med den här

      AIG hade försäkrat en massa derivat (CDS). Om AIG rasat hade alla dessa derivat hamnat på bankernas balansräkningar (av vad jag har förstått är derivatens ”främsta” uppgift att lyfta bort poster från bankernas balansräkningar så att de kan blåsa upp än mer kontopåhitt).

      Håller med – maktens arrogans är närmast total. Kolla bara på Wolf på Swedbank som ökar sin lön så han får 6 miljoner mer av Swedbanks skulder på sitt konto (för jag antar att han har ett Swedbanks-konto). Lite pervest skoj i all sin absurdhet det med:
      – bankerna blir rikare ju mer skulder de har som de kan ”låna ut” till kontokunder. Och bank-vd:n blir betald genom att få massa av bankens skulder på sitt konto.

      Och folk i allmänhet tror att ju mer av bankernas skulder de håller på sitt konto desto rikare är de.

      Den finansiella ekonomin är surrealism med inslag av dadaism. Det sjuka är att någon fortfarande tar det på allvar.

      Men det finns tecken på att de på toppen börjar bli rädda och börjar fatta att lavinen av sanning inte går att stoppa:

      What Do They Know? Why Are So Many Of The Super Wealthy Preparing Bug Out Locations?

      The insider that I mentioned above is named Robert Johnson. He is the president of the Institute of New Economic Thinking, and what he recently told a packed audience in Davos is making headlines all over the planet…

      With growing inequality and the civil unrest from Ferguson and the Occupy protests fresh in people’s mind, the world’s super rich are already preparing for the consequences. At a packed session in Davos, former hedge fund director Robert Johnson revealed that worried hedge fund managers were already planning their escapes. “I know hedge fund managers all over the world who are buying airstrips and farms in places like New Zealand because they think they need a getaway,” he said.

      —–
      ” And Johnson is not the only one saying these things.
      The following quote comes from the Mirror…

      His comments were backed up by Stewart Wallis, executive director of the New Economics Foundation, who when asked about the comments told CNBC Africa: “Getaway cars the airstrips in New Zealand and all that sort of thing, so basically a way to get off. If they can get off, onto another planet, some of them would.”

  4. Har ett par frågor. Är det så att när en skuld återbetalas stryks den på både tillgång och skuldsidan, pengarna är borta. Hur bokför dom det om du får lånet i kontanter? Då har dom ju 100% kapitaltäckning.
    Är det låsas pengarna på tillgångssidan man spekulerar med? Räntan man får in betraktas det som riktiga pengar och hamnar på kontot hos Riksbanken? Är det sedlar på Riksbankens konto? Och är det då anledningen att man byter ut sedlarna och gör gammal ogiltliga för att kunna fylla på Riksbankenskontot och ge digitala låsas pengar tillbaka?

    • Jag märker att du konsekvent inte använder ordet kronor, är det medvetet från din sida? För det är viktigt att man håller ordning på enheterna.

      Japp, den påstådda skulden stryks på både bankens skuld och tillgångssida.

      Tänk dig följande.
      Du går in på banken och ”lånar” 100 000 av bankens skulder på kronor (detta då det enda som kan finnas på ditt konto är bankens skuld till dig). Bankens balansräkning ändras då genom att

      1) Banken hittar på 100 000 och kluddar på ditt konto som banken skriver på skuldsidan av balansräkningen (detta då. återigen, banken alltid är skyldig dig det som står på ditt konto)

      2) På tillgångssidan skriver banken att du är skyldig banken de 100 000 som står på ditt konto (som banken enligt 1) lånat av dig)

      Inga kronor har överhuvudtaget lånats ut ovan. Banken och du har bara lånat samma ICKE-existerande 100 000 kronor av varandra

      Säg att du ångrar dig i samma stund och säger att du vill betala tillbaka ”lånet” med det du håller på ditt konto. Du betalar då banken med bankens egna skuld (då, för att tjata, det enda som kan finnas på ditt konto är bankens skuld). På bankens balansräkningen händer följande:

      1) Bankens stryker sin skuld till dig (ditt konto minskar med 100 000) på skuldsidan

      2) Banken stryker din ”skuld” på bankens tillgångssida (river skuldbrevet du skrev på)

      100% täckning innebär att banken har lika mycket kronor (kontanter) i reserv som bankerna har skulder. Då 97% av penningmängden består av bankernas skulder och endast 3% är kronor är det lite svårt att hävda att banken har 100% täckning även om banken lånar ut de 100 000 kronorna ovan till dig.

      Men om banken lånar ut de 100 000 kronorna (i kontanter) så har banken de facto lånat ut något (till skillnad från ovan). Banken skriver då på sin balansräkning

      1) På tillgångssidan att den blivit av med 100 000 kronor

      2) Också på tillgångssidan skriver banken skuldbrevet som du skrev under på att du lånat 100 000kr.

      Så man kan dela upp ovan två olika fall i:

      1) När banken ”lånar ut” till konton ”lånar” banken bara ut sin egen skuld och INGEN tillgång (detta då för att extremtjata -det enda banken kan ”låna ut” till kontot är bankens egna skuld)

      2) När banken lånar ut kronor (kontanter) lånar banken de facto ut en tillgång

      Nä, räntan betalas inte i kronor om du betalar från kontot. Du betalar banken med bankens egna skuld om du betalar räntan till banken genom ditt konto. Banken har ett eget konto på banken där banken håller sin egen skuld (till sig själv – hur idiotiskt låter inte det?).

      Banken kan växla in fysiska kronor (sedlar) mot digitala kronor som banken håller på Riksbankskontot.

      ”fylla på Riksbankenskontot och ge digitala låsas pengar tillbaka?”

      Vad avser du? Menar du att bankkontona kan innehålla kronor?

      De vore, som sagt, tacksamt om du sätter enheter på ditt resonemang och frågeställningar så att det går att särskilja på:

      1) kronor
      och
      2) bankernas skulder på kronor (dvs ditt och mitt kontoinnehav)

      När du skriver enhetslöst i termer som ”pengar”, ”sedlar” ”kontanter” etc blir det geggamoja (vilket är vad bankerna vill att det ska bli – de vill inte att skillnaden mellan kronor och bankens skulder till kontoinnehavarna ska synas)

Kommentarer inaktiverade.