Bankernas ”upplåning” är en lika stor lögn som att bankerna sysslar med att låna ut insättningar

Har startat en annan blogg där jag troligen kommer husera mer framöver än här. Lite mer kreativ och förhoppningsvis positiv 🙂

Art, inventions and the stuff in between

Senaste inlägget:

Drawing and making another weird wall/table clock -Ikea hack

——————-

Att bankerna inte lånar ut insatta kronor till ditt konto när du ”lånar” av banken borde väl alla vara ganska klara över nu  Det är en direkt lögn av bankerna att påstå att de ”lånar ut” insättningar till konton. Banken kan som jag beskrev i föregående inlägg bara ”låna ut” bankens egna skuld till ett kundkonto. Det du har på ditt konto är alltid bankens skuld till dig som banken kan betala genom att du t.ex gör uttag från bankomaten.

Nästa steg i bankernas lögnfabrikation är att påstå att bankerna måste göra en ”upplåning” för att ”finansiera” ”utlåningen” (hur nu någon överhuvudtaget kan påstå att det är möjligt att ”låna ut” sina egna skulder?). Jag tänkte försöka förklara och dissekera ”upplånings”-lögnen med hjälp av maximalt med grafik då jag har förståelse för att bankernas språk är ogenomträngligt.

Vi börjar från scratch och säger att du ska köpa ett hus av Nisse för 3 miljoner kronor och går till SEB som beviljar ”lånet”. Banken ”lånar” då ”ut” sina egna skulder till ditt konto som bilden nedan visar.

1

Vi tar det enklaste fallet först.

Fall 1) Du och Nisse har båda konton på SEB. Som bilden nedan visar behöver SEB inte ”låna upp” från någon när du betalar Nisse.

2

Fall 2) Men om du och Nisse har olika banker måste nedan händelsekedja ske

3

Det är här SEB påstår att banken måste ”låna upp” 3 miljoner kronor till sitt Riksbankskonto för att betala Swedbank.

Men i verkligheten är det ett flöde mellan SEB och Swedbank. Antag att Erik köper ett hus av Ulla. Då kan ju SEB:s skuld på 3 000 000 kronor från ditt köp kvittas mot köpet åt andra hållet som beskriv i bilden nedan:

4

Ovan kvittning av Riksbanks kontona kallas clearing och sker i slutet av varje bankdag – oftast tar kvittningarna ut varandra så att det är väldigt små summor som en bank blir skyldig en annan. Clearingen är ett nollsummespel inom storbankskartellen som jag beskrev i det här inlägget:

Hur storbankernas skuldslavsystem mekaniskt är uppbyggt

För att sammanfatta.

Bankernas skitsnack om att de måste ”låna upp” för att ”finansiera” ”utlåningen” är en till lögn i raden av banklögner. Sanningen är att alla ord markerade inom citattecken i föregående mening är direkta lögner allihop.

7 thoughts on “Bankernas ”upplåning” är en lika stor lögn som att bankerna sysslar med att låna ut insättningar

  1. Man tackar för en suverän blogg! Jag har suttit timmar i sträck de senaste dagarna och läst inlägg efter inlägg och kommentar efter kommentar. Ju mer man läser destu mer skingras dimman. Skulle egentligen vilja läsa alla inlägg i tidsordning men jag vet inte om det går. Nu klickar jag vidare på länkarna i själva inläggen. Problemet är ju att jag missar en massa guldkorn.

    En fråga: Finns det några böcker du rekommenderar ifall man vill fördjupa sig lite till?

    Jag tackar och bugar för din insats. Fortsätt i den här stilen.

    • Tack!

      Finns inte så mycket litteratur som tar upp bankerna clearingsystem. Men Richard Werner gör det och Bank of England med i rapporten om hur pengar skapas (jag brukar hänvisa till den lite då och då så du har säkert redan hittat och laddat ned den).

      Historiken kring penningsystemet beskriver Zarlenga bra i ”Lost science of Money”. Michael Hudson tar upp historiken kring skuld och skuldavskrivningar samt har skrivit mycket om den amerikanska finansiella imperialismen. Bernard Lietaer skriver bra om t.ex komplementära valutor.

      Ellen Browns bok är egentligen mest en kopia av Zarlengas bok samt att hon blandar ihop mycket (först är hon emot ett skuldbaserat system sedan skriver hon att ett skuldbaserat system är bra bara det är staten som skuldsätter allt). Rekommenderar faktiskt inte Brown fastän hon varit bra på att för fram problemframställningen.

  2. Är intresserad av böckerna du rekomenderar men finns inte på Svenska väl? Är det någon som kanske vill översätta? Läser just E.Browns bok och ja, den är svår och stor att läsa även på Svenska men jag har ändå lärt mig mycket. Men det är som du säger att hon är lite hit och dit i flera upplägg hon beskriver. Som sagt vore toppen om någon översatte från engelska då jag bara har grundskolenivå!

    • Problemet med Brown är att hon inte beskriver mekaniken. Jag tycker överlag att penningreformister inte kollar in mekaniken och dissekerar definitioner. Jag menar mekaniken är så snorsimpel och bygger på att begreppsmässigt blanda ihop bankerna skulder på kronor (till kontoinnehavarna) med kronor så att vi inte vet vilket som är vilket (gt.ex genom att ge dem det gemensamma namnet ”pengar”. Precis såsom senast signaturen Jakob gjorde i sin kommentar Det är en fullständigt medveten hopblandning av Jakon där han konsekvent skiter i att skilja på vad som är bankernas skulder och vad som är kronor.
      https://parasitstopp.wordpress.com/banken-kan-bara-lana-ut-sina-egna-skulder-till-konton/

  3. Bankernas utlåning till allmänheten är 6000 miljarder
    och inlåningen från allmänheten är bara 2000 miljarder
    resten av bankernas upplåning är från utländska banker ca 4000 miljarder
    Du har fel bankerna lånar ut insatta medel från allmänheten
    men det räcker inte till så dom måste låna 4000 miljarder av utländska banker också
    Då i utländsk valuta vilket blir ett stort problem nu när kr faller
    Euron är uppe i 10 kr och dollarn 9 kr

    • Enkelt bevis på att du inte vet vad du skriver:

      1) Du går in på banken med kassen med 100 000 kr i sedlar som du hittade hos din döde moster.

      2) Bankpersonalen tar emot sedlarna och stoppar dessa i kassavalvet. Banken har nu tillgång till dina 100 000 kronor som du satt in och skriver därför upp 100 000 kronor på bankens tillgångssida av balansräkningen

      3) Banken skriver sedan på ditt konto att banken är skyldig dig 100 000 kronor (när du går till bankomaten avbetalar banken en del av sin skuld och ditt konto sjunker)

      Banken kan mao omöjligt ha någon ”utlåning” till ditt kundkonto såsom du hävdar då kontot enbart kan beskriva vad banken lånat in av dig. Detta är entydigt enligt bankens egna balansräkning.

      Ett kundkonto kan mao aldrig innehålla kronor överhuvudtaget såsom du hävdar.

      Kronorna som storbankerna håller på Riksbankskontona kan mao inte utlånas, såsom du hävdar, till ditt kundkonto. Det är två helt åtskilda kontosystem. Riksbankskontona används vid clearingen mellan bankerna. Det samma gäller andra länders valuta som dessa länders banker håller på sina respektive centralbankskonton. Att hävda, såsom du gör, att svenska banker ”lånar ut” andra länders valuta till bankens kundkonton är mao dubbelfel.

      Om du vill lära dig hur det fungerar kan du läsa nedan som beskriver hur clearingen och kontosystemet fungerar utan svammel om ”upplåning, påhittad ”utlåning” och ”inlåning” (men ingen kritik i att du inte förstår – såsom ekonomiprofessor Richard Werner påpekar i videon nedan så ”lär” sig ekonomer genom sin ”utbildning” att det varken existerar banker, pengar eller skulder – så det är inte ditt fel att du är okunnig)

      ”Crash course” i hur penning och banksystemet fungerar

      Ekonomiprofessor Richard Werner berättar dessutom nedan att ingen bank någonsin ”låna ut” några pengar. Banken köper ”lånekontraktet” och det är banken som är låntagare och betalar på krita där kunden ger en kredit vilket visar sig på kundens konto där bankens skuld skrivs upp (dvs totalt tvärtom mot vad bankerna själva ljuger om att de gör – banken säger ju att det är kontoinnehavaren som ”lånar” av banken och att banken är kreditgivare – dvs banken rakt av ljuger).

Kommentarer inaktiverade.