Pengar ska vara en måttenhet och inte en vara man kan ta ränta på

Har startat en annan blogg där jag troligen kommer husera mer framöver än här. Lite mer kreativ och förhoppningsvis positiv 🙂

Art, inventions and the stuff in between

Senaste inlägget:

Drawing and making another weird wall/table clock -Ikea hack

——————-

Man tar inte betalt för att använda t.ex enheten meter. Det lite svårt att se hur det skulle kunna tas ut ränta på meter – lånar man en meter tyg och den som lånar ut tyget kräver 10% ränta ska man lämna tillbaka 1,1 meter TYG – enheten meter kan man inte ta ränta på. Pengar ska vara en måttenheten som man betala skulder med och på så sätt värdeförmedla varor och tjänster. Pengar ska inte vara en vara som man kan förmera genom ränta.

Jag har inget emot att man sparar i reella varor om det så är guld, toapapper eller vad du vill. Däremot ska det inte finnas någon mening med att spara på måttstocken pengar. Lika lite som det finns någon mening med att hamstra måttenheten meter. Det vore dåraktigt om ett bygge inte kan färdigställas för att meter-måttstockarna tagit slut då någon stoppat dem i kassaskåpet. Skulle det finnas ett krav på att alla måttstockar som får användas måste vara gjorda av guld skulle detta ske – ingenting skulle kunna mätas. Att kräva att pengar måste vara av guld är samma dårskap som att kräva att alla meter-måttstockar måste vara gjorda av guld annars kan man inte mäta.

Om ”pengar”  har ”inneboende värde” slutar pengarna vara en måttenhet och blir istället en vara och ett bytesmedel. Om en vara (t.ex guld eller bitcoin) byts mot en annan vara kallas det byteshandel. Jag har inget emot byteshandel heller – det är oftast ineffektivt på individnivå men kan vara effektivt i större skala mellan t.ex länder. Kommer länderna överens om att byta guld mot datorer så är det inget fel med det.- kommer de överens att byta olja mot datorer så är det också ok. Men det skulle vara lika fel att kalla oljan för pengar som det är att kalla guldet (eller bitcoin) för pengar – de är bytesmedel.

På lokal nivå är dock byteshandel, som sagt, extremt ineffektivt. På lokal nivå ska det inte finnas brist på måttstocken pengar på grund av hamstring.

För att måttenheten pengar inte ska kunna hamstras är Silvio Gesells förslag om ruttnande pengar bra . ”Vänster”ekonomen Keynes gillade Gesells tankar. Likaså ”höger”ekonomen Irving Fisher (som var laissez faire i allt utom penningskapandet som han tyckte staten skulle fixa).

Georg Monbiot skrev intressant om Gesells ruttnande pengar och vad Irving Fisher hade att säga om när staden Wörgl använde ruttnande valuta. Dessa ruttnande pengar cirkulerade 12-14 gånger snabbare än riksvalutan och kunde användas som måttstockar (värdeförmedlare) . Pengarna hamstrades inte då de inte sågs som varor.

“In 1932, for example, the Austrian town of Wörgl was almost broke, unable to finance public works or to support its destitute population, until the mayor heard of Gesell’s proposal.

This little pot of money kept circulating, enabling Wörgl to repave the streets, rebuild the water system

He put up the town’s tiny remaining fund as collateral against the same value of stamp scrip, and used it to pay for a building project. The workers then passed on the currency as quickly as they could. Like the magic pudding, this little pot of money kept circulating, enabling Wörgl to repave the streets, rebuild the water system, construct houses, a bridge and even a ski jump. In the 13 months of the experiment, the 5,500 scrip schillings in circulation were spent 416 times, creating between 12 and 14 times as much employment as the standard currency would have done. Unemployment vanished, and the stamp fees paid for a soup kitchen feeding 220 families.

The governments of Germany and Austria, profoundly threatened by the success of these projects, shut them down and employment collapsed once more. When the US economist Irving Fisher examined these experiments he concluded that “the correct application of stamp scrip would solve the depression crisis in the US in three weeks!”. Roosevelt’s government, aware that such currencies could invoke a massive loss of federal power, promptly banned it.”
http://www.theguardian.com/commentisfree/2015/feb/17/currency-scheme-1930s-save-greek-economy-eurozone-crisis

Angränsande:

Hur Keynes Bancorförslag skulle kunna användas med lokala valutor

Finansinspektionen inför amorteringskrav – men vad är det som ska betalas tillbaka?

Hur storbankernas skuldslavsystem mekaniskt är uppbyggt

Bankernas ”upplåning” är en lika stor lögn som att bankerna sysslar med att låna ut insättningar

3 thoughts on “Pengar ska vara en måttenhet och inte en vara man kan ta ränta på

  1. ”what happened under the great depression was a masshoarding -or a stoppage of circulation of money”

    Alltså problemet var ju under den stora depressionen samma som idag, pengar som inte gynnar folket. Regering och befolkning måste skuldsätta sig för att få pengar att cirkulera i samhället.
    Det ska väl inte spela någon som helst roll att vissa personer väljer att hamstra pengar – varför så man tvingas att spendera pengar ist för att spara dem till en regnig dag ? Det problematiska är väl hellre finanskapitalism? När du använder dina sparade pengar för att ackumulera mer pengar.. det är väl ändå mer omoraliskt. Detta var ju också varit straffbart i historien. Att låna ut pengar mot en ränta.

    Det absolut viktigaste i en ekonomi är väl VEM som kontrollerar penningmängden och att den kommer in i cirkulation skuldfri. Det uppfattade då jag att poängen var i Wörgl och i andra städer där komplementerade valutor cirkulerar. Inte att Keynesianismen med en inflationsmekanism skulle vara den viktiga delen…?

    Eller vad säger du Lincoln, jag måste fundera vidare på detta:)

    • Jo, att pengar skapas genom att bankernas skuldsätter allt genom att ”låna ut” sina egna skulder är ett grundproblem.Att bankerna inte ska få syssla med vad ekonomiprofessor diplomatiskt kallar ”kreativ bokföring” (snällt uttryck för rent bedräger) är givetvisst nummer ett i prioritetsordningen.

      Under deflation – vilket det var vad so rådde under stora depressionen på 30-talet (och nu) behövs ingen ränta för att ”pengarna” ska ”växa” i värde om pengarna är varor, t.ex guld, dvs egentligen inte pengar utan bytesmedel.

      Man ”tvingas” inte handla för ruttnande pengar – känner man sig för att låta pengarna ruttna bort så kan man låta dem göra det. I fallet Wörgl var den lokla ruttnande ruttnande valutan växlingsbar mot riksvalutan Schilling (fast man fick betala en avgift för växlingen) så om man ville spara i riksvalutan funkade det.

      En lokal komplementär ruttnande valuta har en rad andra fördelar som att den bl.a den är svår att spekulera ihjäl såsom Soros brukar göra (valutan ”dör” ju av sig själv så om Soros hamstrar ruttnande valuta så kommer han sitta med värdelösa pengar efter ett tag) , lokalt skapade värden kan stanna lokalt, pengarna kan skapas lokalt demokratisktför ändamål och behov i det lokala samhället etc. Skrev om det bl.a här:
      Hur kan vi få mer sociala pengar? del 2

Kommentarer inaktiverade.