Hur storbankernas skuldslavsystem mekaniskt är uppbyggt – utökad version

Har startat en annan blogg där jag troligen kommer husera mer framöver än här. Lite mer kreativ och förhoppningsvis positiv 🙂

Art, inventions and the stuff in between

Senaste inlägget:

Drawing and making another weird wall/table clock -Ikea hack

——————-

Det här är en sammanslagning av flera inlägg indelade i kapitel som sammanfattar hur bankernas utsugning går till rent mekaniskt. Då det är flera inlägg hopsamlade finns det nog mycket upprepningar – hoppas ni står ut med det. Läser ni igenom allt har ni en grund för att förstå parasitismen och förhoppningsvis kan jobba för att ändra skuldslaveri-maskineriet bankerna håller i.

Det här blir mitt sista inlägg. Jag hinner inte heller svara på kommentarer.

Kapitel 1 Vad är det bankerna ”lånar ut” till konton?

Folk tror att bankerna lånar in kronor som banken sedan lånar ut som bilderna visar nedan.

                                                              INLÅNING

1

                                                         Utlåning

2

Men det är inte alls vad bankerna sysslar med. Bankerna ”lånar ut” sina egna skulder till konton, såsom bilden nedan visar:

3

Banken hittar mao på två skulder samtidigt på kronor som aldrig lånats ut. Bankernas skulder (ditt och mitt kontoinnehav) använder vi sedan som substitut för kronor när vi betalar varandra. Du får mer innehav av din banks skulder på ditt konto – jag får mindre innehav av min banks skulder på mitt konto om jag betalar dig genom kontosystemet.

Den stora frågan är varför vi låter dem få hålla på? Varför får bankerna skuldsätta hela världen genom att de tillåts ”låna ut” bankens egna skulder?

Idag består penningmängden till  97% av bankernas skulder till kontoinnehavarna (ditt och mitt kontoinnehav) och endast 3% är kronor (kontanter). Införs det kontantlösa samhället kommer penningmängden till 100% bestå av bankernas skulder till kontoinnehavarna.

Så de djupare frågorna som aldrig förs upp är:

Vill vi att kronan avskaffas som betalmedel? Ska bankerna verkligen få en total skuldavskrivning gentemot kontokunderna? Ska vi ha ett system där bedragare ”lånar ut” sina egna skulder till konton och lurar folk att de lånar kronor av banken? Eller ska bankerna syssla med det de påstår sig göra – låna ut insatta kronor?

Eftersom ovan lögner från bankernas sida om ”inlåning” och ”utlåning” inte håller längre drar de till med lögnen om att banken måste ”låna upp” för att kunna ”låna ut” till Ullas konto. Jag visar lika grafiskt som ovan att detta är bara en till lögn för att dölja föregående:

Bankernas ”upplåning” är en lika stor lögn som att bankerna sysslar med att låna ut insättningar

Kapitel 2 Storbankskartellens kontroll över penningsystemet genom sitt monopol på betalsystemet genom konton

Först måste vi ha klart för oss att bankerna inte ser varandras kundkonton som giltiga betalmedel. Banken ser mao inte ditt kontoinnehav som pengar som det går att betala en annan bank med. Det som finns på ditt konto är bankens skuld till dig på kronor (som banken, i bästa fall, kan betala genom att du gör t.ex bankomatuttag). Vid en kontotransaktion tar en annan bank över skulden. Banken som tar över skulden kräver att bli betald i kronor från storbankernas Riksbankskonton som är de enda konton som kan innehålla kronor. Så om vi tar det stegvis i ett exempel där jag betalar dig med bankskulder genom kontosystemet  (då, för att tjata, det enda som kan finnas på ditt konto är bankens skuld till dig – ditt konto kan ALDRIG innehålla kronor).

1) Min bank blir av med 1000 kronor av sin skuld till mig (=mitt konto minskar med 1000)

2) Din bank ökar sin skuld till dig med 1000kronor (=ditt konto ökar med 1000)

3) Din bank kräver att min bank betalar 1000 kronor från min banks riksbankskonto till din banks Riksbankskonto.

Så när vi betalar genom kontona och har olika banker sker ALLTID två transaktioner från de två helt skilda kontosystemen (även om bankerna klumpar ihop betalningarna till varandra är detta i princip sant). Och, återigen, de ENDA konton som kan innehålla kronor är storbankernas Riksbankskonton  Hoppas bilden visar detta nedan:

01

Då storbankerna har monopol på kronorna på Riksbankskontona är storbankerna de enda som kan betala med kronor genom kontosystemet. Vi andra får bara mer eller mindre av vår banks skulder på våra konton.

Hoppas, för att tjata, att det ovan helt klart framgår att det finns TVÅ helt skilda kontosystem varav bankerna inte ser kundernas konton som pengar och giltiga betalmedel. INGA av kronorna på riksbankskontona kan ”rinna ut” till bankernas kundkonton (då kundkontona inte kan innehålla kronor) De enda giltiga betalmedlen för storbankerna är de kronor som ligger på Riksbankskonto-systemet.

Bankerna betalar mao varandra genom Riksbankskontosystemet. Bankerna klumpar ihop det de är skyldiga varandra och betalar varandra i slutet av dagen med kronorna som finns på Riksbankskontona. detta kallas clearing. Då storbankerna har monopol på Riksbankskontona är detta ett helt slutet system. Det är ett  nollsummespelet som utspelar sig varje dag och om en bank hamnar på minus hamnar en annan bank lika mycket på plus. Kartellen som helhet hamnar på plus minus noll (verkar detta kryptiskt så förklarar jag det med massa grafik här)

Bankerna ha en viss mängd kronor (likviditet) på sitt Riksbankskonto när dagen är slut. Hamnar en bank på minus hamnar någon annan bank på plus. Minus-banken kan då låna av plus-banken. Den räntan minus-banken betalar då kallas Stibor-ränta. Det är mao en internränta storbankskartellen håller mellan sig inom monopolet de har på Riksbankskonto-systemet. Hoppas bilden nedan visar detta:

1

Riksbanken vill att bankerna sköter det som ovan för då behöver inte Riksbanken lägga sig i clearingen. Men om SEB inte kommer överens med Swedbank kan SEB låna ut sina överskottskronor till Riksbanken som i sin tur kan låna ut dem till Swedbank. SEB får reporäntan minus 0,75% och Swedbank får betala Riksbanken reporäntan plus 0,75%. Riksbanken agerar således mellanhand här. Hoppas bilden nedan visar detta överskådligt:

2

Låt oss sammanfatta vad vi kommit fram till hitintills

Det finns två sätt bankerna kan låna av varandra genom Riksbankskontosystemet.

1) Bankerna lånar direkt av varandra och betalar den sk Stibor-räntan

funkar inte det så kan

2) Riksbanken agera mellanhand och då gäller den sk repo-räntan

Tanken är mao att bankerna i första hand ska fixa det här genom alternativ 1). Att Riksbanken kliver in och agerar mellanhand är mao bara en nödlösning som Riksbanken helst vill slippa.

Om reporäntan är negativ kommer plus-banken inte gärna låna ut sitt överskott på kronor till Riksbanken. Den negativa repo-räntan är mao ett sätt att tvinga bankerna att låna av varandra (mot stiborränta) så att de inte går omvägen med Riksbankens om mellanhand.

Att bankerna inte lånar till varandra direkt är också ett tecken på att bankerna inte litar på varandra. De misstror vad den andra andra banken lämnar i pant, vilket oftast är bostadsobligationer.

Därför ser Riksbanken till att statsobligationer skapas då bankerna ser dessa som säkrare än bostadsobligationer och bankerna accepterar dem som pant när de lånar direkt av varandra (stibor). Samtidigt fyller Riksbanken på bankernas Riksbankskonton så att de inte behöver låna så ofta av varandra. Det är det som de felaktigt kallar QE (Richard Werner, myntaren av begreppet QE är ganska förbannad för att de missbrukar hans begrepp -men det är överkurs). Hoppas bilden nedan visar detta:

3

Mao när Riksbanken sänker reporäntan och gör ”QE” så är det ett tecken på att bankerna inte längre tror på varandras värdepapper – framför allt bostadsobligationer. Bankerna slutar då låna ut till varandra (kallas Interbank lending på engelska). Det var det som hände 2008 då hela betalsystemet höll på att frysa fast. Riksbanken såg till att nästan hälften alla bostadsobligationer köptes upp av staten och fyllde på storbankskontona med 500 miljarder kronor så att alla bankerna kom skyhögt över likviditetskraven och inte behövde låna av varandra när de betalade. Hoppas bilden nedan visar detta:

4

Affärvärlden beskrev det så här (kanske låter mindre kryptisk om man kollar på bilden ovan samtidigt):

”Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra.”

Hoppas att det  av ovan framgår hur fullständigt rubbat penningsystemet ”fungerar” och att den stora dysfunktionen ligger i att vi inte kan använda kronor som betalmedel inom kontosystemet. Vi har ett två-kontosystem där endast en storbankskartell kan använda kronorna som finns på Riksbanken. Vi andra är kan bara använda bankernas skulder (ditt och mitt kontoinnehav) .

Lösningen på detta är helt enkelt att slänga ut bankerna från betalsystemet och ta bort deras rätt att hålla konton utanför Riksbankskontona, se bild nedan. Hela detta vansinniga överkomplicerade clearingsystem skulle kunna tas bort och Riksbanken kunna sköta avvecklingen av skulder med kronor. Det skulle bli som när vi betalar varandra med sedlar – du får en 1000-lapp i handen – det behövs ingen mellanhand där i form av en bank. Alla konton skulle innehålla kronor så att du och jag kan betala varandra direkt med kronor och slippa det här dravlet med att spara på bankernas skulder (det sjuka är att i dagsläget är bankernas skulder det enda vi kan ”spara” på våra konton – hur sjukt låter inte det?). Hoppas bilden nedan visar hur ett vettigare penningsystem med ett enklare, mindre sårbart betalsystem skulle kunna fungera där pengarna (kronorna) gör det pengar ska göra – DÖDA skulder (och inte som idag då bankerna skapar pseudopengar genom att föda skulder på kundkonton)

4

Ovan har jag förenklat genom att skriva att det är ett två-kontosystem. Men egentligen är det t.o.m än snurrigare då varje enskild storbank har sitt eget fristående kontosystem och inbäddade i deras kontosystem finns småbankerna (tier2-bankerna) som har kontosystem utanpå och i storbankerna. Men ovan är snurrigt så det räcker. Som Bank of Englands fd chef Mervyn King sagt är ovan sätt att bygga penningsystemet och betalsystemet det absolut sämsta. Men politiker och Åsa-Nisse (Ingves) gör allt för att sinnessjukdomen ska framstå som den enda logiska lösningen. De låtsas som om detta system där 97% av penningmängden består av bankernas skulder till kontoinnehavarna och endast 3% är kronor är höjden av visdom och vettighet.

Skälet till att det inte kan vara så många banker i clearingen är att komplexiteten i betalsystemet växer med varje ny bank då varje bank har sitt eget kundkontosystem. Sedan tillkommer, som sagt, tier2-bankerna  (JAK, ICA-banken, Ikano-banken, etc). Bilden nedan visar komplexiteten och betalningsvägarna vid clearingen bara inom de fem storbankerna.

1

Bankerna måste också skyffla panter, dvs värdepapper mellan sig också (bostadsobligationer, statspapper och vad det nu kan vara). Mängden betalningsvägar för n-banker blir då 6b2be63a1b8e310465d1b538e2d7d71b11 – dvs det blir massor fler vägar bara man lägger till en endaste bank. Och all denna extrema överkrånglighet för att du och jag ska kunna betala varandra genom konton. Låg ditt och mitt konto direkt på Riksbanken och innehöll kronor skulle jag kunna betala dig direkt och alla ovan betalningsvägar kunna skrotas.

Jag tycker ovan bild liknar alkemi och Mervyn King har jämfört med alkemi också (sid 19):

”For a society to base its financial system on alchemy is a poor advertisement for its
rationality.

Kapitel 3: Bankernas internräntor är bara till för att balansera nollsummespelet på Riksbankskontona

Internräntorna (stibor och reporäntan)  har ingen direkt koppling till ”finansiering” av ”lån” (t.ex bostads”lån”) och räntorna på dessa etc

Som visats ovan är det ett  nollsummespel som utspelar sig varje dag inom storbankskartellen som har hand om clearingen. Om en bank hamnar på minus hamnar en annan bank lika mycket på plus.

Så plusbankernas överskott kommer alltid motsvaras av minusbankernas underskott. Minusbankerna måste då ”låna upp” från plusbankerna för att att nå upp till likviditetskravet och att bankerna på så sätt ”finansierar” sin ”utlåning” (vad de nu påstår sig ”låna ut”). Jag tror bilden nedan ganska klart påvisar att även det är fullständigt skitsnack från bankernas sida.

1

Som vi ser har inte ”upplåningen” inom RIX ett skit med att ”finansiera” bostads”lån”. Nollsummespelet mellan Riksbankskontona i clearingen är till för att bankerna inom storbankskartellen ska balansera sina övertaganden vid kontoöverföringar som kontokunderna gör – inget annat. Reporäntan och Stibor är bara interna räntesatser storbankerna använder inom nollsummespelet som storbankerna bedriver iom clearingen.

Vi har ett bank och penningsystem som består av 97% lögner (bankernas skulder till kontokunderna) och 3% sanning (de enda kronor som existerar i penningsystemet).

Det är skoj att läsa artikeln i affärsvärlden om krisen som de svenska bankerna gick igenom 2008. Den är nästan förståelig fastän journalisten helt klart inte alls förstår vad han skriver när han t.ex skriver:

”Varje dag vid 16-tiden ringer handlarna på de fem bankerna varandra för att de som ligger på plus ska låna ut pengar över natten till dem som ligger på minus. Allt för att systemet ska sluta dagen på noll.”

Kapitel 3: Sammanfattning och slutsatser

Systemet är uppbyggt så att bankerna som kartell skyddad av Riksbanken ska överta hela penningsystemet och göra skuldslavar av alla. Detta visar sig genom  bl.a

1) Storbankerna har ett monopol på kronorna på Riksbankskontona gångbara genom clearingen inom betalsystemet

2) Storbankerna konkurrerar inte mot varandra – vid dagens slut lånar plusbankerna ut kronor så att minusbankerna kan stå på fötterna.

3) Konstruktionen göra att storbankerna skyddar varandra från att behöva betala sina skulder till kontoinnehavarna. Kontoinnehavarna blir genom kartellsamarbetet tvungna att använda bankernas skulder (kundens kontoinnehav) som substitut för kronor.

4) Riksbanken skyddar bankerna så att dessa kan ”låna ut” bankens egna skuld till kundkonton (då detta är det enda som kan finnas på kundkontot).

5) Riksbanken deltar på så sätt i storbankernas anskaffande av skuldslavar. Riksbankens borde vara allmännyttig och skapa skuldfria kronor som allmänheten kan använda genom kontosystemet som kan DÖDA skulder och minimera skuldsättningen. Riksbanken gör precis tvärtom – den är allmänonyttig och hjälper storbankkartellen att maximera skuldsättningen i samhället.

6) Sedan har vi alla diverse skydd bankerna fått för att kunna bedriva sin kartellverksamhet och utöka dem. Såsom insättningsgarantin, ränteavdrag, Maastrichtlagen som förbjuder staten från att skapa kronor för att finansiera sin verksamhet  etc.

———-

Nobelpristagaren i kemi, Fredrick Soddys studerade penningsystemet och förstod det här och hade helt rätt i att enda alternativet är att skapa ett ärligt penningsystem.
“There is nothing left now for us but to get ever deeper and deeper into debt to the banking system in order to provide the increasing amounts of money the nation requires for its expansion and growth.
An honest money system is the only alternative.”

Han skrev också:

”What is banking?…The most dangerous as it is the most ridiculous form of universal tyranny the World was ever called upon to destroy.”

6 thoughts on “Hur storbankernas skuldslavsystem mekaniskt är uppbyggt – utökad version

  1. Mycket bra förklarat återigen Michael! Frågan är nu bara hur vi kan få till en förändring innan allt brakar samman och ger bankerna en chans att dölja bedrägeriet de håller på med. Jag tror att det är oerhört viktigt att belysa individens ansvar att ifrågasätta den ”verklighet” som omger oss och att våga ifrågasätta nuvarande världsbild. Jag väntar fortfarande på svar från Åsa-Nisse förresten.

  2. Hej, svar från Stefan Ingves på en kortare fråga angående rådande ränteläge mm.

    Först min enkla fråga:
    *************************************
    Hej Stefan, jag förstår att du har mycket att stå i men min fråga är dock kort, kan jag förvänta mig en minusränta på mitt bolån nu när affärsbankerna får betalt för att låna av er på Riksbanken? Innebär inte detta egentligen att vi har en rejäl skuldmättnad i Sverige? Är det inte bättre att förmå bankerna att skriva av alla skulder, då får du säkert igång ekonomin igen och allmänheten kan ta nya lån mot ränta. Ett så kallat ”jubelår”

    Hälsningar Erik.

    *************************************

    Här är Stefans svar:

    **************************************
    Hej Erik,

    Vår reporänta är strax under noll. Normalt leder det här också till lägre räntor även till hushåll och företag vilket i sin tur ökar på konsumtion och investeringar. Tillsammans med de räntesänkningar vi gjort tidigare ger det här en högre inflation på sikt och högre räntor vilket också kommer att gynna alla som sparar. Vår bedömning är att bankerna, vid den här ganska blygsamt negativa nivån på reporäntan, inte kommer att ta ut negativ ränta vare sig på bolån eller på sparkonton

    Vänliga hälsningar
    Stefan Ingves

    ***************************************

  3. Det verkar onekligen som din analys är klockren med tanke på Åsa-Nisses svar. Inga bekymmer här inte, nu ska lånekarusellen få fart på ekonomin enligt honom. Helt otroligt vilken enfaldig människa. Han vet ju att jag vet vad han egentligen vet. Mina andra frågor var ju för omfattande för att han skulle bemöda sig att svara men frågan är om korta konkreta frågor var bättre? Skit samma, kul ändå att han bemödar sig att svara även om svaren är imbecilla.

    • Snyggt jobbat, Erik. Klistrar inlägget jag gjorde om ditt brev till Ingves:

      Erik Rydström har gjort ett hästjobb och skickat iväg frågor till finansdepartementet och Riksbanken om hur pengar skapas. Finansdepartementet svarade Erik genom att berätta sagan om Fractional Reserve Banking och multiplikatorn. T.o.m enligt Bank of England är FRB en godnattsaga (Bank of Englands avfärdande av FRB och multiplikatorn finns i min kommentar).

      Mao är det bevisat att de ”sakkunniga” på finansdepartementet inte har en susning om hur bankerna skapar ”pengar” genom att banken tillåts ”låna ut” bankens egna skuld (detta då det enda som kan finnas på ett kundkonto är bankens skuld – mao om banken påstår sig ”låna ut” till kundkontot kan banken inget annat ”låna ut” än bankens egna skuld).

      Här är Eriks konversation med Finansdepartementet:

      ************************************************

      ”Hej, jag har för ca 15 år sedan studerat nationalekonomi där jag bland annat fick lära mig att våra affärsbanker fungerar som mellanhänder mellan de som sparar och de som lånar. Jag fick också lära mig att det fanns något som på svenska kallas för multiplikatoreffekten (fractional reserve banking). Efter att ha läst både Bank Of Englands samt Riksbankens publikation om hur “pengar” skapas så framkommer det att multiplikatoreffekten inte alls tillämpas av affärsbankerna. Istället visar det sig att banken kan skapa nya pengar i form av en bokförd skuld som samtidigt blir till en “insättning”. Det har med andra ord skapats nya pengar från tomma intet och bör betraktas som urkundsförfalskning. Vad har du för kommentar till detta? Mvh Erik Rydström.

      ************************************************

      Finansdepartementets god dag yxskaft-svar:

      ************************************************

      Fi Registrator
      13:18 (5 timmar sedan)
      Stockholm 18 februari 2015
      Dnr. Fi2015/844

      Hej Erik

      Tack för din e-post till Finansdepartementet om fractional reserve banking.

      Att banker “får skapa valuta genom utlåning utan intäkter” kallas på fackspråk för “fractional reserve banking” (FRB). I korthet går det ut på att banker får låna ut pengarna som sätts in i dem av sparare. Detta är något som banker har hållit på med sedan romarrikets dagar – men på den tiden, innan det fanns centralbanker och insättningsgarantier, ledde det ofta till att bankerna gick omkull.

      FRB fungerar enligt följande:
      a. En sparare sätter in 100 kr på ett bankkonto.
      b. Av det beloppet lånar banken ut 90 kr till en låntagare.
      c. Låntagaren använder 9 av sina 90 kronor direkt, och sätter in resterande 81 kr på sitt eget konto.
      d. Av det beloppet lånar banken ut 72 kr till en annan låntagare.
      e. … etc. etc.

      I räkneexemplet ovan har banken använt en s.k. reservkvot på 1/10, dvs. att man har täckning för en tiondel av beloppen som sparare har satt in på banken.

      Hur kan detta fungera? Det fungerar eftersom spararna kan vara säkra på att de kan få tillbaka sina pengar om det behövs. Staten har genom Riksgäldskontoret utfärdat en insättningsgaranti som täcker belopp upp till 100 000 euro per person och institut, dvs. att om en bank skulle gå omkull ersätter staten spararnas förluster. Om man är osäker på huruvida ens bank täcks av insättningsgarantin eller inte kan man kontrollera detta på http://www.insattningsgaranti.se.

      Men varför används FRB över huvud taget? Jo, det används för att bankerna tjänar pengar på att låna ut insatta pengar (vilket också är fördelaktigt för spararna eftersom de erbjuds ränta på sina insatta belopp). Men sett från ett samhällsekonomiskt perspektiv skapar FRB välstånd. Vi återvänder till räkneexemplet ovan för en förklaring.

      På steg e. ovan har en låntagare lånat 72 kr – dessa 72 kr är pengar som han/hon inte skulle ha fått låna i ett system som inte använder sig av FRB. Om han/hon exempelvis använder sina pengar till att starta ett företag som gör något klyftigt ökar samhällets välstånd.

      Kan slutligen rekommendera en väldigt pedagogisk videoförklaring om FRB (dock på engelska): http://www.khanacademy.org/finance-economics/macroeconomics/v/overview-of-fractional-reserve-banking

      Vänligen
      Catrin Arhusiander
      Brevsvar
      Finansdepartementet

      ************************************************

      Min kommentar:

      Videon Finansdepartementet hänvisar till berättar sagan om FRB och multiplikatorn den med.

      Så de på finansdepartementet tror på sagan om “fractional reserve banking”! Helt otroligt! Och de här tomtarna ska sköta Sveriges ekonomi!

      Enligt Bank of Englands skrift om pengaskapande är multiplikatorn som hon beskriver en myt. Det är inte bara fel – sanningen är enligt Bank of England den omvända (kolla understrykningen i texten nedan)

      ” One common misconception is that banks act simply as intermediaries, lending out the deposits that savers place with them. In this view deposits are typically ‘created’ by the saving decisions of households and banks then ‘lend out’ those existing deposits to borrowers,for example to companies looking to finance investment or individuals wanting to purchase houses.

      In fact, when households choose to save more money in bank accounts, those deposits come simply at the expense of deposits that would have otherwise gone to companies in payment for goods and services. Saving does not by itself increase the deposits or ‘funds available’ for banks to lend. Indeed, viewing banks simply as intermediaries ignores the fact that, in reality in the modern economy, commercial banks are the creators of deposit money. This article explains how,rather than banks lending out deposits that are placed with them, the act of lending creates deposits — the reverse of the sequence typically described in textbooks. ”

      http://www.bankofengland.co.uk/publications/documents/quarterlybulletin/2014/qb14q1prereleasemoneycreation.pdf

      Faktiskt helt otroligt att de “sakkunniga” på Finansdepartementet är så extremt okunniga. Sorgligt är bara förnamnet! Men det kanske inte är så konstigt då universiteten lär ut FRB-sagan i 99% av läroböckerna enligt ekonomiproffessir Richard Werner.

      Erik skrev också frågor till Ingves som Ingves säker kunde svara på (eller delegera till någon annan som kunde svara – han kan väl inte vara ensam på Riksbanken som vet hur det fungerar?). Men Ingves fördrog att inte svara:

      Eriks frågor till Ingves:

      ************************************************
      Hej Stefan, jag hade för en tid sedan ett par frågeställningar till dig angående rätten att ge ut “digitala kronor” samt tre enligt mig avgörande frågor om pengar.
      Vad jag egentligen som vanlig arbetare i detta land oroar mig för är hur vårt nuvarande ekonomiska system inte verkar fungera, skuldmättnad hos både privatpersoner och företag är högre än någonsin. Av den anledningen har jag därför funderat en del och har ett antal frågor som jag hoppas att du kan besvara.

      1) Enligt Bank of England kan kundens konto enbart innehålla bankens skuld till kontoinnehavaren. Mao kan bankens kundkonton inte innehålla några kronor då en skuld aldrig kan vara kronor.

      “Bank deposits are simply a record of howmuch the bank itself owes its customers. So they are a liability of the bank, not an asset that could be lent out.”
      (Sid 3)
      http://www.bankofengland.co.uk/publications/documents/quarterlybulletin/2014/qb14q1prereleasemoneycreation.pdf

      2) I sista meningen ovan skriver Bank of England att banker därför inte kan låna ut till kundkonton. Men om jag går till banken och ”lånar” säger bankpersonalen att:

      -”Den miljon kronor som du lånat finns nu på ditt konto”

      Vilket ju enligt Bank of England är en omöjlighet då bankens kundkonto inte kan innehålla kronor och kontoinnehållet inte går att ”låna ut”. Om bankerna inte lånar ut kronor så måste de låna ut det enda som finns på kontot (i enlighet med vad BoE skriver ovan) – dvs. bankens egna skulder. Du ser ingen logiskt kortslutning i ovan?

      3) Då det enda som kan finnas på ett kundkonto är bankens skuld till kunden så måste det betyda att vi betalar med bankernas skulder vid kontotransaktioner. Du får mer av din banks skulder på ditt konto och jag får mindre innehav av min banks skulder på mitt konto om jag betalar dig. Mao kan jag inte betala dig med kronor genom kontosystemet. Är det inte så att det inte finns något sätt som privatpersoner, företag etc kan betala varandra genom kontosystemet kronor? (Vi bortser från kontanterna då de ej är en del av kontosystemet)

      4) Om det kontantlösa samhället skapas – hur ska då bankerna kunna betala sina skulder till kontoinnehavare? Det enda sättet bankerna idag kan betala sina skulder till kontoinnehavare är ju genom att kunderna gör t.ex bankomatuttag på kronor.

      5) Bankerna Riksbankskonton innehåller kronor (Centrabankspengar). Idag har bara storbankerna tillgång till kronorna på Riksbankskontona som är kopplat till betalsystemet. Vad säger du om att öppna upp det monopolet så att allmänheten, företag, stat och kommuner kan hålla kronor på Riksbankskonton? (såsom Postgirot en gång fungerade innan Nordea köpte upp och stängde den dörren 2002).

      6) Enligt BIS skapar bankerna en slags underpengar till kronor på kundkontona (jag har iofs svårt att se hur bankernas skulder kan vara ”pengar” – men det är på det sättet BIS framställer det). BIS skriver:
      ”The most familiar issuers of money are central banks, which provide central bank money in the form of both banknotes and deposit liabilities, and commercial banks, which generally issue private money (commercial bank money) in the form of deposit liabilities.”
      Enligt BIS är dessa bankpengar växlingsbara genom clearingen i RIX-systemet:
      ”central and commercial bank monies are convertible into each other at par.
      ——
      Conversion between different commercial bank monies takes place through payment systems when a customer of one bank makes a payment to a customer of another bank, using central bank money as the bridge in most cases. ”
      http://www.bis.org/publ/cpss55.pdf
      Om det nu är så att BIS har rätt och bankernas skulder (dvs kunders kontoinnehav) skapas av banken och är ”kommersiella pengar” växlingsbara till kronor (centralbankspengar) genom betalsystemet (RIX) som Riksbanken håller i – hur går det ihop med lagen att ingen annan får skapa pengar mer än Riksbanken?

      7) Säg att det kontantlösa samhället införs – detta innebär att ingen annan än bankerna kan använda kronor (de som finns på bankernas Riksbankskonton kan allmänheten inte komma åt) då kommer alla pengar (i enlighet med BIS) som allmänheten kommer kunna använda vara privata bankpengar och inte kronor.

      Jobbar Riksbanken på något sätt för att pengar även i fortsättningen ska skapas i formen kronor som kan användas av allmänheten eller jobbar Riksbanken för att alla pengar, i enlighet med BIS förklaring, ska vara privat skapade (idag utgörs ju redan 97% av penningmängden av bankerna skulder till kontoinnehavare – och endast 3% är kronor, dvs centralbankspengar som BIS kallar dem).

      Mvh Erik Rydström.

      ***********************************

      Här är Stefan Ingves svar:

      Tack för dina mejl.

      Jag får många brev med frågor som jag försöker besvara i så stor utsträckning jag hinner med.
      Jag har dock ingen möjlighet att besvara alla (framförallt de mer omfattande breven) men kan ge dig tips på vidare läsning:
      • Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik.
      • Riksbankens rapport Den svenska finansmarknaden. Se särskilt avsnittet ”Att skapa pengar” i förra årets rapport: http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Publicerat-fran-Riksbanken/Finansiell-stabilitet/Den-svenska-finansmarknaden/

      Vänliga hälsningar
      Stefan Ingves
      *********************************************

      Så summa summarum har vi ett finansdepartement som tror på sagor och en Riksbank som inte vill svara på frågor om pengars skapande.

      Ett stort tack till Erik.

    • Jo, det vore fan så mycket bättre. Och något måste göras. Tror banklögnerna ramlar sönder fortare än de hinner lappa ihop kejsarens ickeexisterande kläder med nya lögner.

Kommentarer inaktiverade.