Fractional Reserve Banking och multiplikatorn är sagor – banken kan bara ”låna ut” sin egen skuld till konton

Gör först lite reklam för min andra blogg som förhoppningsvis är lite mer kreativ än den här bloggen (som har potential att tråka ihjäl vem som helst🙂 ).

Kan tänka mig att sälja en ”Think outside the box” kub/lampa om priset är rätt och jag hinner. Att tänka utanför lådan är viktigt nu när väggarna i det härskande paradigmet vittrar sönder.

Kolla in zebrakuben också – rätt cool den med

Om någon vill riskera att somna kan jag hålla föredrag om penningsystemet – bara det inte är alltför långt bort från Stockholm där jag tvingas leva. Jag är en mumlande tråkig fan när jag talar så det är på egen risk🙂

——————–

Signaturen ”T” gjorde mig uppmärksam på en bra magisteravhandling som Isac Boman gjorde i nationalekonomi om pengar. Den är bra då den tar upp Nobelpristagaren Soddys tankar om pengar (Soddy var en riktig Nobelpristagare i kemi –  det finns inget riktigt nobelpris i ekonomi), Gesells ruttnande valuta. Bernard  Lietaers tankar samt många andra viktiga aspekter på vad pengar är och dess funktion.

Dock har den en stor brist som jag angav i mitt svar till ”T”:

Kollade lite snabbt och gillade hans referenser till Soddy som var en extremt framsynt man (men så var han ju inte ekonom 🙂 )

Jag tycker att ekonomiprofessor Grazianis förklaring ger en ytterligare dimension då han klart skiljer mellan krediter (att handla på krita) och pengar. Jag tog upp Grazianis tankar här:
Varför ditt kontoinnehav (dvs bankens skuld) inte är pengar

Däremot har avhandlingen fel när den beskriver att bankerna skapar ”pengar” genom ”multiplikatorn”. Den modellen är en lögn som ger bankerna ett falskt alibi i att de ”lånar ut” insatta kronor – i verkligen lånar banken aldrig ut insatta kronor till kontot (vilket är lätt att bevisa bara av det faktum att kontot inga kronor kan innehålla – kontot kan bara innehålla bankens skuld till kontokunden – en skuld kan aldrig vara kronor).

Bank of England gav ut en skrift hur pengar skapas och de avfärdar också multiplikatorn som en myt:

”While the money multiplier theory can be a useful way of introducing money and banking in economic textbooks, it is not an accurate description of how money is created in reality.”

——–

One common misconception is that banks act simply as intermediaries, lending out the deposits that savers place with them.

—————

The reality of how money is created today differs from the description found in some economics textbooks:
• Rather than banks receiving deposits when households save and then lending them out, bank lending creates deposits.
• In normal times, the central bank does not fix the amount of money in circulation, nor is central bank money ‘multiplied up’ into more loans and deposits.

Tyvärr lär dock 99% av ekonomernas textböcker (bl.a enligt ekonomiprofessorna Keen och Werner) ut sagan om att bankerna tar emot en insättning som den sedan lånar ut. Så det kanske inte är så konstigt att ekonomerna inget kan eller vet – de har ju blivit hjärntvättade till att tro att orsakssammanhanget är det motsatta till verkligheten. Bank of England skriver:

This article explains how, rather than banks lending out deposits that are placed with them, the act of lending creates deposits — the reverse of the sequence typically described in textbooks.

Hur bankerna kan”låna ut” något till kontot när kontot bara kan innehålla bankens skuld är dock inget som Bank of England bekymrar sig att förklara. Dock medger de att kundkontot endast kan innehålla bankens skuld till kontoinnehavaren:

”Bank deposits are simply a record of how
much the bank itself owes its customers. ”

Mao – det enda banken kan ”låna ut” till ett kundkonto är bankens egna skuld och inget annat. Man kan förstå bankernas behov av att hålla liv i multiplikator och Fractional Reserve  Banking sagan.

Länk till Bank of Englands rapport:
http://www.bankofengland.co.uk/publications/documents/quarterlybulletin/2014/qb14q1prereleasemoneycreation.pdf

Hur vi bollar bankernas skulder mellan våra konton vid ”betalningar” beskriver jag mekaniskt här:

Hur storbankernas skuldslavsystem mekaniskt är uppbyggt

Då jag är en stor beundrare av Soddy måste jag givetvis trycka in några citat av Soddy:

”I thought that, as a scientific man, I ought to know something about economics. So I studied the money system for two years and could make nothing of it. Then, one day, the truth dawned on me. What I was studying was not a system, but a confidence trick.”

———–

“There is nothing left now for us but to get ever deeper and deeper into debt to the banking system in order to provide the increasing amounts of money the nation requires for its expansion and growth.
An honest money system is the only alternative.”

——————

”What is banking?…The most dangerous as it is the most ridiculous form of universal tyranny the World was ever called upon to destroy.”

4 thoughts on “Fractional Reserve Banking och multiplikatorn är sagor – banken kan bara ”låna ut” sin egen skuld till konton

  1. Faktiskt är det rätt mycket som Isac fått om bakfoten tack vare att han tror på multiplikatoreffekten (som, som sagt, enligt Bank of England är motsatsen till hur det går till). Isac verkar vara välmenande så jag hoppas att han inte tar illa upp att han tar upp felaktigheterna i hans avhandling. Samtidigt är det ganska sorgligt att så många fel kan förekomma i en akademisk magisteravhandling (kanske inte så konstigt de som satts att kolla in avhandlingen tror på samma saga om multiplikatorm)

    Isac gör sig skyldig till gravt missförstånd när han beskriver hur multiplikatorn funkar (slösa inte så mycket tid och energi på att förstå hur inlåningar påstås bli utlåningar i en fallande geometrisk serie – det är en överkomplicerad saga).

    Felet (utöver sagan om multiplikation) ligger i att Isac tror att staten injecerar pengar in i systemet när de upphandlar – dvs att staten kan skapa kronor genom Riksbanken som staten finansierar upphandlingen med.

    Isac skriver:

    Multiplikatoreffekten
    ”Multiplikatoreffekten i den här meningen är inte att beblanda med Keynes multiplikator som beskriver hur en ökad penningmängd får positiva kringeffekter för hela ekonomin under en lågkonjunktur. Multiplikatoreffekten i denna modell syftar på statligt anställda, eller andra aktörer som betalats av staten genom offentlig upphandling, vilka sätter in sina pengar på en bank och hur systemet baserat på fraktionella reserver multiplicerar den mängd pengar som sätts in i banksystemet – tiofalt eller mer.”

    Men detta är helt fel. Enligt Maastricht artikel 104(1) FÅR INTE staten skapa pengar genom centralbanken för att finansiera sina upphandlingar (staten får mao inte skapa kronor genom Riksbanken för att finansiera sig). Staten är enligt Maastricht (och enligt Lissabonavtalet) tvungen att ”låna” bankernas kontopåhitt den med. Skattekontona ligger t.ex på SEB (och skattekontona kan därmed, som sagt, inte innehålla kronor – skattekontot kan bara innehålla SEB:s skuld till staten).

    Så när Isac skriver:

    ”Multiplikatoreffekten i denna modell syftar på statligt anställda, eller andra aktörer som betalats av staten genom offentlig upphandling, vilka sätter in sina pengar på en bank”

    är det dubbelt fel.

  2. Känner mig lite taskig som måste påpeka felet med multiplikatorn i Isacs avhandling. För annars är den djävligt bra. Finns massa som jag inte visste.

    Såsom att de skuldfria tallysticks i England skapade en ekonomi där inte parasitens behov gick först.

    I ett privat skuldbaserat system (såsom det vi har) håller de privata parasiterna som skapar ”pengarna” skuldslavar och kallar det för ”ekonomi” fast än det inget annat är än skuldslaveri. Det är givet att när en parasit styr penningsystemet måste han få andra att arbeta åt honom.

    Isac skriver följande om tallysticks som jag inte visste:

    ”Enligt Thorold Rogers, ekonomisk historiker på 1800-talet från Oxford, kunde en vanlig bonde eller arbetare i renässansens England i slutet av 1400-talet försörja sin familj med mat i ett år genom att arbeta mellan 10 och 15 veckor. En sådan siffra talar för att det samtida ekonomiska systemet var välfungerande för de breda folklagren, vilket åtminstone delvis bör kunna tillskrivas tallyvalutan. ”

    Så valet är, såsom jag påpekat flera gånger:
    * antingen har vi ett penningsystem som tjänar den reella ekonomin
    eller
    *så har vi ett penningsystem, såsom idag, där den reella ekonomin är tjänare åt den parasitära finansen.

    Precis såsom ekonomiprofessor Michael Hudson beskriver nedan kan inte staten både tjäna parasiten och den reella ekonomin samtidigt.

    Det Isac skriver om Schacht och Hitler är också riktigt djävla bra.

    Synd det där med multiplikatorteorin – annars skulle avhandlingen vara en fullpoängarna!

  3. Kul att du precis som jag gillar avhandlingen. Tänkte också på multiplikatoreffekten som du brukar upprepa. Min summering som amatör är att med eller utan multiplikatoreffekt ser systemet inte försvarbart ut. Det bygger på att hamstra värde åt den som har och övriga ska pungslås, hårdare och hårdare samtidigt som vi springer fortare och fortare. Då det hela är väldigt akademiskt så undrar jag om multiplikatoreffekten är en förutsättning som tas upp i ex. de ekonomiska nobelprisen? I våra lagar? Eller är det bara förrädiskt magiskt fluff i den akademiska världen för att vi ska fortsätta luras till att tro på vår ekonomi?

    Vad jag inte ser är vad som kommer om det införs ett alternativt penningsystem då det alltid kommer att finnas de som är villiga att slå och utnyttja andra. Tänker i banor att direktdemokrati måste komma först för att hålla de som slår under kontroll samt skapa transparens som Isac nämner, sedan decentralisering som minskar kraften i slagen. Även nuvarande system borde väl fungera om vi genom direktdemokrati inför skuldavskrivningar med jämna mellanrum? Sen får vi en atombomb i huvudet och blir av med direktdemokratin men ändå.

    Gillar du fantasy kan jag rekommendera boken Jonathan Strange och Mr. Norrell av Susanna Clarke. Handlar om när magin återupptäcks i England under Napoleonkrigen. Tror du länkat en dokumentär för länge sedan om pengar som nämnde tallysticks och då trillade polletten ner här om innebörden i boken. Ska komma som TV-serie 2015.

    • Nja så djävla akademiskt är det ju inte – det är som du skriver mest bara fluff (fast jag brukar kalla det ordbajseri). Det är menat att vara oförståeligt och ogenomträngligt. När en snubbe som Soddy, som var intellektuellt överlägsen alla ekonomer, skrev att han studerade penningsystemet i 2 år utan att fatta ett skit för att slutligen komma på att inte är ett system utan att bedrägeri (confidence trick) – då är döljandet viktigare än att tala sanning.

      Hela systemet är uppbyggt på att finansfolk svamlar skit i kvadrat (såsom den ”Peter” som jag bankade på i kommentarerna i ett tidigare inlägg) och snurrar till folk så mycket att folk inbillar sig att de nakna bankerna faktiskt har pengar fastän bankerna är exakt lika skuldsatta som de som de satt i skuld. Som Tolkien uttryckte det:
      ””Throned above all, in a manner without parallel in all past, is the veiled prophet of finance, swaying all men living by a sort of magic, and delivering oracles in a language not understood of the people.”
      -JRR Tolkien

      Jag tror folk i allt större omfattning slutar bli förnedrade till tystnad av svammelpellarna. Jag märker t.ex att Cornu får allt mindre med kommentarer på sin blogg – troligen därför att folk är smartare än jag är och bara ignorerar hans svammel (skulle jag kunna kommentera hos honom skulle jag börja banka – men jag är som tur är blockad – Tack, Cornu!🙂 )

      Jag tycker Isacs avhandling är bra då den visar att det finns massor av alternativ. Jag drog upp några där jag kluddat en massa grundat Keynes Bancor – t.ex
      Hur kan vi få mer sociala pengar?

      Hur kan vi få mer sociala pengar? del 2

      Jag tror det är viktigast, att visa folk att det inte är så djävla svårt och att bakom allt djävla svammel har vi massor av olika alternativ till det skuldslaveri som råder nu.

      Citat Soddy:
      ”I thought that, as a scientific man, I ought to know something about economics. So I studied the money system for two years and could make nothing of it. Then, one day, the truth dawned on me. What I was studying was not a system, but a confidence trick.”

Kommentarer inaktiverade.