Pengar är ingen neutral ”vara”

Gör först lite reklam för min andra blogg som förhoppningsvis är lite mer kreativ än den här bloggen (som har potential att tråka ihjäl vem som helst🙂 ).

Kan tänka mig att sälja en ”Think outside the box” kub/lampa om priset är rätt och jag hinner. Att tänka utanför lådan är viktigt nu när väggarna i det härskande paradigmet vittrar sönder.

Kolla in zebrakuben också – rätt cool den med

Om någon vill riskera att somna kan jag hålla föredrag om penningsystemet – bara det inte är alltför långt bort från Stockholm där jag tvingas leva. Jag är en mumlande tråkig fan när jag talar så det är på egen risk🙂

——————————–

Återbloggar ett gammalt inlägg – har inte så mycket nytt att säga. Tror mitt första blogginlägg ” Stoppa finansparasitismen nu!” kompletterar nedan blogg inlägg ganska bra.

———————-

De som försvarar det nuvarande penningsystemet brukar hävda att pengar är en vara och att det finns någon slags marknad för pengar. Samtidigt hävdar de att pengar i sig är neutralt och därför är en värdemätare på andra varor – hur helvete de nu får ihop det. För om pengar är en vara som någon producerar så är det ju också så att den som producerar den vill maximera efterfrågan på sin vara – mao kan inte pengar och dess skapande vara neutralt om pengar är en vara.

För att beskriva efterfrågan och utbud på en vara brukar ekonomer använda mer eller mindre skumma diagram. De brukar sätta priset på Y-axeln och mängden vara på X-axeln. Så låt oss göra detta men sätta mängden pengar på X-axeln då pengar enligt ekonomer också är en vara. Som jag skrev ovan vill den som kan skapa pengar maximera användandet av pengar (detta i synnerhet när de kan skapas från ingenting genom att skuldsätta allt). På Y-axeln sätter vi olika samhällsföreteelser och kollar vilket samhälle de som skapar penningmängden vill ha för att maximera användandet av”pengar” (bankernas sk ”krediter” är egentligen inte pengar utan bara BANKERNAS skulder på pengar).

Slutligen bör vi fråga oss om detta är det samhälle vi vill ha och vilken rätt privata parasiter har att forma samhället efter sin egennytta.  Det kanske låter krångligt men diagrammen är i sig självtalande – och minst lika ”vetenskapliga” som nationalekonomi i allmänhet.

Vi börjar med gemenskap och solidaritet. Som diagrammet  visar behöver vi använda mer pengar om vi är ensamma och inte har vänner som kan hjälpa oss. Att öka alienationen är således bra för de som kan hitta på pengar och vill att pengar ska användas så mycket som möjligt.

Därav följer att penningskaparna vill att människor bryr sig så lite om varandra som möjligt och inte hjälper varandra för det ökar användandet av pengar. Se nedan

Dessutom gäller det för penningparasiten som skapar pengar att få så många mellanhänder inblandade som möjligt. Detta ökar också användandet av pengar:

Ett sätt att åstadkomma detta är att ha långt avstånd mellan produktion (där det mesta ligger i Kina idag) och konsumtion:

Detta gör att det blir fler transporter vilket också gynnar de som ”producerar” ”varan” pengar:

Stora avstånd skapar osjälvständiga människor som måste köpa sina varor vilket ökar användandet av pengar.

För att maximera mängden osjälvständiga människor som är tvungna att använda ”varan” pengar så ligger det i penningskaparens intresse att urbanisera maximalt med människor samtidigt som landsbygden avfolkas:

Detta skapar koncentrationsläger i städerna där folk tror att de ”självförverkligar” sig samtidigt som de är maximalt osjälvständiga och beroende. För att ytterligare binda individen till staden skapar penningparasiten dessutom ”pengar” genom att skuldsätta boendet genom diverse pyramidspel. Att skapa ”pengar” genom skuldsättning är givetvis det maximala sättet att skapa beroende av att använda pengar. Maximal skuldsättning ligger således mycket högt i prioritet för  penningparasiten.

Genom att skaffa skuldslavar kan penningparasiten få skuldslaven att jaga pengar under större delen av sin vakna tid. Det ligger således i penningparasitens intresse att minimera mängden fritid i samhället (då kan ju faktiskt folk dessutom hinna med att hjälpa varandra utan att använda pengar):

När folk ändå är lediga ska de köpa prylar. Dessa prylar ska helst gå sönder fort så att nya pengar kan användas (håller prylarna skulle dessutom kanske skuldslaven få pengar över att betala av på sitt skuldslaveri) :

Att prylar går sönder, att maximera transporterna, urbaniseringen etc är givetvis inte hållbart. Men för penningparasiten  innebär det mer användande av pengar

Nu kommer någon arrogant fan säga att jag menar att vi inte ska använda pengar – men det är inte vad jag säger. Det jag säger är att penningskapandet INTE ÄR NEUTRALT! Den som kontrollerar hur, på vilket sätt och till vad pengar skapas är den som har den absoluta makten i samhället – precis som Kissinger påstås ha sagt:

”Who controls the food supply controls the people; who controls the energy can control whole continents; who controls money can control the world.”

Pengar ska givetvis skapas som en allmännyttighet och inte ges till ett gäng parasiter som skuldsätter allt genom att ”låna ut” sina egna skulder. Vi ska alla kunna påverka hur pengar skapas så att de inte skapas såsom de skapas idag och så att diagrammen ovan blir de motsatta. Att göra såsom idag: välja politiker som bara verkar inom det rådande penningsystemet kommer bara leda till ytterligare utsugning. För att råda bot på det är direktdemokrati en väg:

Kan representativ direktdemokrati vara något?

4 thoughts on “Pengar är ingen neutral ”vara”

  1. Vi har en centralbankschef som håller bankerna under armarna till vilket pris som helst. Om realekonomin dör är irrelevant för Ingves..

    Hade Ingves sänkt reporäntan hade det varit ett ytterligare steg i riktningen mot skuldslaveri 2.0. Jag beskrev varför negativa räntor innebär ökat skuldslaveri här:

    Negativ ränta på kundkontona = skuldslaveri åt bankerna 2.0

    Hur reporäntan fungerar beskriver jag här:

    Hur storbankernas skuldslavsystem mekaniskt är uppbyggt

    Nu väljer Ingves att köpa upp obligationer och hålla bankerna under armarna den vägen istället. Ingves öppnar även upp för att Riksbanken ska köpa upp bostadsobligationer (och inte enbart statsobligationer). Det börjar mao lukta 2008 igen. När Riksbanken sänker reporäntan och gör ”QE” så är det ett tecken på att bankerna inte längre tror på varandras värdepapper – framför allt bostadsobligationer. Bankerna slutar då låna ut till varandra (kallas Interbank lending på engelska). Det var det som hände 2008 då hela betalsystemet höll på att frysa fast. Riksbanken såg till att nästan hälften alla bostadsobligationer köptes upp av staten och fyllde på storbankerna konton på Riksbanken med 500 miljarder kronor så att alla bankerna kom skyhögt över likviditetskraven och inte behövde låna av varandra när de betalade vid clearingen mellan bankerna.

    Vad hade hänt med bankernas aktiekurser om Ingves sagt:

    – ”Vi kommer fan inte köpa några djävla bostadsobligationer för att hålla bankerna på fötterna”

    ?

    Bankernas aktier skulle givetvis gå fullständigt åt helvete. Nu lär det bli precis tvärtom: Storbanksaktierna kommer stiga då staten garanterar att bankerna ska hållas vid liv till vilket pris som helst – om den reella ekonomin dör är totalt ovidkommande.

    Allt för att staten har som uppgift att tjäna parasiten som vuxit sig gigantisk i dagens system. Från en artikel av Cervenka:

    ” I en tabell över världens mest skuldsatta ekonomier alla kategorier hamnade Sverige på andra plats med skulder på 293 procent av BNP, endast slaget av Japan med 411 procent.”

    ———————

    Sverige är ett litet exportberoende, och alltså konjunkturkänsligt land. Dessutom med en mycket stor banksektor i förhållande till ekonomin, runt 400 procent, slaget bara av Schweiz och Holland enligt Riksbankens senaste stabilitetsrapport.

    Lugnet före stormen i lala-landet Sverige

    Och ekonomerna kallar detta för ”marknad” och att bankerna är ”företag” som värdesätts på marknadsmässiga grunder. Det är en stor djävla parodi hela skiten!

    Som ekonomiprofessor Michael Hudson påpekar nedan kan staten inte både tjäna den reella ekonomin och finansparasiten samtidigt. Att våra rövslickande politiker valt sida är ju helt uppenbart.

    • Tack!

      Jo, det är mycket som är sant och intressant. Tycker dock att han missar lite i att säga att USA:s aggressioner i alla länderna han raddar upp är kopplat till dollarhegemonin (vilket i sin tur är, precis som han säger, kontrolleras av centralbanksystemet). Skrev om dollarns härskarstatus här:
      Receptet för att skapa en härskarvaluta, såsom dollarn

      Brzezinski skrev redan 1997 om att Ukraina var Rysslands svagaste punkt i sin bok ”The Grand chessboard”. Hans imperiedrömmar var ”inspirerade” av Brittiska imperiet och en viss Mackinder. Jag skrev om det här:
      Det som utspelas i Ukraina var planerat redan 1997

      Att USA bombar sönder eller destabilisera alla uppstudsiga länder för att skapa ”demokrati” är ett sätt för finansmaffian att härska. USA behöver inte vinna något krig – det räcker med att USA sabbar landets valuta så kan finansmaffian köpa upp landets resurser gratis då USA:s centralbank, FED, är de enda som kan skapa dollar från ingenting. Så strategin är att förstöra alla länder som inte böjer sig för dollarn så att landet kan köpas upp gratis av den globala finansmaffian och landet underkastas centralbanksstyret (och då i synnerhet dollarn)

      Dagens “demokrati” också ett resultat av bankirernas kontroll enligt ekonomiprofessor Michael Hudson.

      Enligt Hudson har i årtusenden det cykliska förloppet varit:

      1) Människorna i samhället skuldförslavas och samhället hamnar i en diktatur styrd av de som äger skuldslavarna

      2)Skuldslavarna har gjort demokratisk revolt och fått skuldsaneringar

      3)Skulder har ansamlats och nya skuldslavar skapats varvid samhället hamnat i punkt 1) igen

      Så finansmakten har alltid strävat efter diktatur medan “pöbeln” strävat efter skuldavskrivningar och demokrati enligt Hudson.

      Men det fanns en brist för finansmakten i att vara för envälde och diktatur. När finansmakten skuldsatte t.ex när en kung dog skulden med kungen. För att överbrygga det problemet började finansmakten stödja demokratin. Då kunde finansmakten skuldlägga en stat istället och göra skulden tidsmässigt obegränsad och göra alla i samhället till skuldslavar genom staten. Hudson skriver:

      ““Anyone who gave credit to a prince knew that the repayment of the debt depended only on his debtor’s capacity and will to pay. The case was very different for the cities, which had power as overlords, but were also corporations, associations of individuals held in common bond. According to the generally accepted law each individual burgher was liable for the debts of the city both with his person and his property.”

      The financial achievement of parliamentary government was thus to establish debts that were not merely the personal obligations of princes, but were truly public and binding regardless of who occupied the throne. This is why the first two democratic nations, the Netherlands and Britain after its 1688 revolution, developed the most active capital markets and proceeded to become leading military powers. What is ironic is that it was the need for war financing that promoted democracy, forming a symbiotic trinity between war making, credit and parliamentary democracy which has lasted to this day.”

      Rekommenderar hela artikeln:
      “Debt Slavery – Why It Destroyed Rome, Why It Will Destroy Us Unless It’s Stopped”

  2. Ett upprop att ta efter i Sverige med

    WE DEMAND that the British Government Issues through its Treasury Debt-Free and Interest-Free Money – as it did in 1914!

    ”Why can’t the British government through its Treasury issue debt free and interest free money based upon the common wealth, potential and integrity of this country – worth trillions – why do our politicians go straight to the private bankers who simply create money completely out of thin air….just figures on a computer screen….and when this ‘money’, or more accurately this ‘nothingness’, is received by our government, we, as taxpayers, start paying the exorbitant interest which is currently costing the British people in real money at least £125,000,000 a day, or more than £44,000,000,000 a year?

    The truth is that all of this debt has been arrived at unlawfully by the use of stealth and deception on the part of the corporate elite based in the City of London, led by the leading dynastic banking families. Over the last 300 years or more, they have created for themselves a worldwide network of Central Banks including the Bank of England and the Federal Reserve. These banks are responsible for issuing the money supply of their respective countries with debt-based money using ‘fractional reserve lending’. “Permit me to issue and control the money of a nation, and I care not who makes its laws”, was the proud boast of Mayer Amschel Rothschild.

    —————

    ”This is FACT, not some crackpot conspiracy theory. Their ultimate aim is to seek global governance on their terms by gradually breaking down the sovereignty of individual nations in favour of a new supremacy of big business and private banking (the European Union superstate being an important player in this strategy).”

    ” At the outbreak of the First World War, the Bank of England and the private bankers, fearing that people would rush to withdraw their money thus setting in motion a run on the banks, went to see Lloyd George, the then Chancellor of the Exchequer. He quickly rushed through the Currency and Bank Notes Act 1914 which allowed His Majesty’s Treasury to immediately start issuing debt-free treasury notes based on the credit worthiness of the country. Having extended the August 3rd Bank Holiday by a further three days, the banks reopened for business on August 7th with these new treasury notes being immediately accepted as legitimate money by the British people. ”

    Mao att staten i dagsläget måste ”låna” av bankerna är ren och skär parsitism. Staten skulle kunna, såsom ovan beskrivs, skapa skuldfria pengar och sätta i omlopp genom att finansiera offentlig verksamhet. Men Maastricht och Lissabon-avtalet förbjuder staten från att skapa skuldfria kronor – staten MÅSTE ”låna” kontopåhitt av bankerna.

    Innan Nordea tog över Postgirot 2002 kunde vi batkla varandra med skuldfria kronor som Riksbanken skapat. Postgirot skapades 1925 enkom för detta ändamål. Nu har storbankerna ett kartellmonopol på Riksbankskontona och det finns inget annat sätt att betala än genom kontosystmet än att använda bankernas kontopåhitt.

Kommentarer inaktiverade.