Hur vi tror att bank och betalsystemet fungerar och hur det fungerar i verkligheten

Tänkte försöka förklara banksystemet och penningsystemets uppbyggnad utifrån hur folk i allmänhet tror att det fungerar (och som det borde fungera) till att förklara hur det fungerar i verkligheten. Mycket bilder. Behöver jag fylla i med text så berätta vad som är oklart.

1) De flesta tror att de håller kronor på sina konton och att vi betalar varandra med kronor genom kontosystemet.

4

2) När vi lånar hjälper bankerna till att hitta någon som vill låna ut sina kronor

5

Ovan är hur de flesta tror att det fungerar och som det borde fungera. Men i verkligheten kan vi inte ha kronor på våra kundkonton hos banken. Ditt konto kan bara innehålla bankens skuld till dig. Banken kan, än så länge och i extremt blygsam omfattning, betala sina skulder till kontokunder genom att kontokunden gör bankomatuttag.

Vi ignorerar dock kontanter i denna redogörelse och fokuserar oss bara på vad bankerna ”lånar ut” till kundkontona. Då, som sagt, bankernas kundkonton enbart kan innehålla bankens skuld till kontokunderna så är bankens egna skuld det enda banken kan ”låna ut” till kundkontona. Bankerna har därför skapat skuldberg som består av bankernas skulder till kontokunderna och har som kartell skaffat sig ett monopol på kronorna på riksbankskontona som kan användas inom betalsystemet, såsom bilden nedan visar

. 1

Genom att storbankerna som kartell har monopol på kronorna på Riksbankskontona kan ingen betala med kronor genom kontosystemet. Vi ”bollar” bara bankernas skulder mellan våra konton när vi betalar varandra genom kontosystemet. Bankerna clearar med kronorna på Riksbankskontona som är ett nollsummespel där kronorna bollas mellan storbankerna. Så för varje kontoöverföring måste två kontoöverföringar ske – en kontoöverföring mellan kundkontona och en kontoöverföring mellan bankernas Riksbankskonton, såsom bilden nedan visar:

2

På ovan sätt kan storbankskartellen som helhet slippa betala sina skulder till kontokunderna. Och det finns ingen möjlighet för varken allmänhet, företag eller ens stat och kommuner att betala med kronor genom kontosystemet.

Ovan är givetvis totalt skruvat och överkomplicerat (men maximerat för parasitism då vi inte längre använder kronor som betalmedel – vi använder bankernas skulder som betalmedel som bankerna dessutom ”lånar ut” till kundkontona).

Men det blir värre (för att parafrasera TV-reklam – fast tvärtom då såklart). För hur kommer småbankerna, tier2-bankerna in i bilden? Jo, dessa har vanliga kundkonton hos storbankerna (småbankerna kommer mao inte åt kronorna på Riksbankskontona de heller). Småbankerna blåser sedan upp sina egna skuldberg utanför storbankernas skuldberg genom att småbankerna ”lånar ut” sina skulder, såsom bilden nedan visar.

3

Hur en kontoöverföring sker mellan tier2 bankerna orkar jag inte ens visa (men de måste gå genom storbankernas clearingsystem och minst tre kontoöverföringar måste ske). Hela systemet är mao precis så vansinnigt som Bank of Englands fd chef Mervyn King påpekat genom att säga att detta är det absolut sämsta sättet att organisera betal och banksystemet på. Men, som sagt, för att parasitera är det optimalt och då i synnerhet för storbankerna då vi använder deras skulder som betalmedel istället för kronor.

Ärliga banker, såsom JAK-banken och EKO-banken, kan mao inte vara ärliga i detta vansinniga system – de vill ju låna ut kronor genom kontosystemet – men det kan de ju som visats inte göra.

För en mer detaljerad redogörelse för hur bankernas penning och betalsystem fungerar kan ni läsa det här:

Hur storbankernas skuldslavsystem mekaniskt är uppbyggt

Tillägg 1:

Om man vill kan man kalla bankernas skuldberg för pyramidspel som rasar om folk springer ut ur det genom t.ex en bankrusning. Vid en bankrusning måste banken betala sina skulder till kontokunderna och då avslöjas pyramidspelet tämligen omgående. Pyramidspel kan bara hållas uppe så länge folk deltar i dem och så länge de växer.

Tillägg 2

Då det tydligen är svårt att svälja att bankerna bara kan ”låna ut” sina egna skulder till kundkontona (och jag har all förståelse för det -det är ju så absurt – hur fan kan man ”låna ut” sin egen skuld?) lägger jag till ett svar jag gav till en kommentar. Hoppas det hjälper till att svälja det absurda. Min kommentar:

Ärligt tror jag du rör till det alldeles för mycket genom att inte sätta riktiga beteckningar på vad som är kronor och vad som är skulder på kronor. Staten är de enda som genom Riksbanken kan skapa kronor och de gör det antingen i:
1) Fysisk form (dvs sedlar och mynt)
och
2) Digital form (kronorna som finns på Riksbankskontona – de enda konton som kan innehålla kronor)

Sedan är det bara att hålla reda på vad som är en skuld på kronor (en räkning t.ex) och vad som är kronor.

Din elräkning står det kronor på men det är en skuld på kronor – ingen tror att din elräkning ÄR kronor som du kan handla med på t.ex ICA.

Samma sak med ett kundkonto hos banken med en stor skillnad. Kundkontot är också en ”räkning” (dvs skuld) som banken har på kronor som banken är skyldig kontokunden. Skillnaden ligger i att vi kan använda bankernas skuld, dvs ditt kontoinnehav, som betalmedel såsom jag beskriver i inlägget.

Du frågar vad som händer med t.ex 10 000 kronor som du stoppar in på banken. Jag visar med bilden nedan vad som händer:

SEB kommer ta emot de 10 000 kronorna och
1) Antingen pula in dem i någon bankomat alternativt stoppa dem i valvet på något bankkontor
eller
2) Ge dem till Riksbanken som växlar om dem till digitala kronor som hamnar på SEB Riksbankskonto

i båda fallen ovan kommer

3) SEB skriva upp att den nu är skyldig dig 10 000 kronor på ditt konto. Observera igen att ditt konto är SEB:s skuld till dig och en ”räkning” som SEB ska betala till dig (det är mao ingen skillnad mellan ditt konto och t.ex en elräkning – de är båda skulder på kronor).

Banken sätter mao upp de 10 000 kronorna som du satte in på bankens tillgångssida på balansräkningen. På skuldsidan av balansräkningen sätter banken ditt kontoinnehav som visar att banken är skyldig dig 10 000 kronor, såsom visas på bilden nedan:

Jag hoppas att det ovan framgår helt klart att det enda ett kundkonto hos en bank kan innehålla är bankens SKULD på kronor till kunden – kontot kan aldrig innehålla kronor.

Mao är bankens egna skuld det ENDA banken kan ”låna ut” till ett kundkonto

Så bankpersonalen ljuger (med största sannolikhet helt omedvetet) när han/hon säger:

– ”Den miljon kronor som du lånat har förts över till ditt konto”

För meningen ovan innehåller minst tre lögner:

1) Kundkontot kan inga kronor innehålla, kontot kan bara innehålla bankens skuld
2) Banken har inget lånat ut överhuvudtaget då banken inte kan ”låna ut” sin egen skuld.
3) kontoinnehållet har inte överförts till ditt konto. Det blev påhittat direkt – det kom inte in på kontot utifrån.

Banken hittar mao på sin egen skuld som den sedan påstår sig ”låna ut” till kundkontot – hur absurt detta än låter så är det sanningen.. Det är även vad Richard Werner säger nedan då han berättar att banken måste hitta på sin egen skuld (liabilty) till kontot som banken sedan påstår sig ”låna ut”.

Det gäller mao bara att hålla reda på vad som är kronor (som Riksbanken skapar) och vad är SKULDER på kronor (kundens kontoinnehav hos banken). Det är inte svårare än att du kan skilja en 1000-lapp (som är kronor) från din elräkning (som är en skuld på kronor). Bedrägeriet ligger i att vi inte kan skilja på vad som är kronor och vad som bankernas skulder (ditt och mitt kontoinnehav) då bankerna sköter betalsystemet – något Werner också påpekar när han säger att ”banks run the settlements system…. nobody is able to tell the difference”.

Tyvärr snurrar du till det när du inte skiljer dem åt utan geggar ihop dem till enhetsbegreppet ”pengar” – det är just den hopblandningen Werner påpekar när han säger att ingen märker skillnaden.

 

“It is basically an accounting trick … Banks create money. They don’t lend it … When a bank gives out what is called a loan, it basically pretends that you have deposited the money… it has to invent the liability … This is how the money supply is created.”

Ekonomiprofessor Richard Werner

Bank of England skriver också att ett kundkonto entydigt är bankens skuld och inget annat i sin rapport över hur pengar skapas:

Bank deposits are simply a record of how
much the bank itself owes its customers. ”

:http://www.bankofengland.co.uk/publications/documents/quarterlybulletin/2014/qb14q1prereleasemoneycreation.pdf

10 thoughts on “Hur vi tror att bank och betalsystemet fungerar och hur det fungerar i verkligheten

  1. Om man vill kan man kalla bankernas skuldberg för pyramidspel som rasar om folk springer ut ur det genom t.ex en bankrusning. Vid en bankrusning måste banken betala sina skulder till kontokunderna och då avslöjas pyramidspelet tämligen omgående. Pyramidspel kan bara hållas uppe så länge folk deltar i dem och så länge de växer.

  2. Michael,
    det är utmärkt att du analyserar och sätter fingret på hur svenskt betalsystem fungerar, och inom detta begränsade område är du säkert superexpert. Men jag tycker ändå att dagens förklaring haltar. Du hoppar över viktiga led, varför det är svårt – åtminstone för mig – att fullt ut begripa.

    Du säger att det inte finns ”kronor” på våra bankkonton, utan att det handlar om att bankerna har en (imaginär siffer)-skuld till oss. Och det är ju givetvis riktigt. Har jag satt in 1000 spänn på banken, är det klart att banken har en skuld till mig på motsvarande belopp. Frågan är bara vad som hände med mina 1000 ”kronor”, för det var i alla fall ”kronor” som jag satte in på kontot. Att de inte används till bankens utlåning – som många noviser tror – är en sak som är säker, eftersom bankernas utlåning handlar om nytillverkade luftpengar. Så var tar min insatta 1000-lapp vägen? Ja, det rimliga är väl att förmoda att den i slutänden kommer att vara en del, om än liten, i bankens årliga resultaträkning (bankens intäkter), från vilken ska dras bankens kostnader för att få årsresultatet. Där kostnaderna, som vi vet från bankers bokslut i allmänhet, är närmast negligerbara jämfört med intäkterna.

    Och nu till det verkligt stora bedrägeriet som är globalt: Att bankernas (redovisade) intäkter (obs i verkliga kronor eller vilken valuta som helst) är så enorma, beror på att de inte lånar ut några riktiga pengar, utan fiktiva pengar, dvs luft – likt centralbankerna, Riksbanken inräknad, i sin tur ”lånar ut” till affärsbankerna, där alltså centralbankerna är spindeln i lånenätet – pengar som banken skapar i samma ögonblick som ”skuldöverenskommelsen” mellan kunden Svensson och banken är ett faktum, dvs ”skuldbeviset” är påskrivet. Och där Svensson i slutänden luras att betala ränta på dessa fiktiva pengar + amorera lånebeloppen. Världens största ekonomiska bedrägeri. Detta är ett faktum som bl.a insiders som Richard Werner och Michael Kumhoff har berättat om.

    Om man vill kan man se dessa fiktiva utlåningspengar i vårt nuvarande system som ”skuldbevis”, dvs att de utlånade fejkpengarna (sedlar eller elekroniska siffror, vilket som) är bankens erkännande av att stå i skuld till sin låntagare med ett belopp motsvarande lånet i – riktiga pengar. Vilket innebär att vad som egentligen sker, när man lånar pengar i en bank, i själva verket handlar om en simpel byteshandel, som vi strax ska se.

    Det är först nu som det brottsliga kommer in i bilden: Bankerna ljuger och säger, att eftersom deras skuldsedlar (lånepengarna) är dels riktiga pengar, som de dessutom är ÄGARE av (vilket de inte har något som helst bevis för), har de laglig rätt att kräva dessa tillbaka i form av ”riktiga pengar (lånets amorteringar) + ränta. Men som vi sett, har banken i fråga varken lånat ut några riktiga pengar eller är ägare till det som den säger sig ha lånat ut, varför det som påstås vara ”en låneaffär” mellan Svensson och banken, istället handlar om en simpel byteshandel: banken har bytt sina värdelösa papperslappar/elekroiska siffror (sina skuldbeis) mot den påskrivna papperslapp som låntagaren lämnat i sin tur. Klart slut. Ett utbyte av bankens papperslappar/siffror mot låntagarens papperlapp, är vad hela affären handlar om. Varefter denna är avslutad, eftersom banken saknar laglig rätt att att kräva något som helst utöver den påskrivna skuldsedeln av kunden. Tjolahopp alla låntagare! Något att fundera på. Mer på
    https://www.facebook.com/groups/545299908839087/
    eller: http://www.nyaekonomiskasystemet.se

    • Ärligt tror jag du rör till det alldeles för mycket genom att inte sätta riktiga beteckningar på vad som är kronor och vad som är skulder på kronor. Staten är de enda som genom Riksbanken kan skapa kronor och de gör det antingen i:
      1) Fysisk form (dvs sedlar och mynt)
      och
      2) Digital form (kronorna som finns på Riksbankskontona – de enda kontona som kan innehålla kronor)

      Sedan är det bara att hålla reda på vad som är en skuld på kronor (en räkning t.ex) och vad som är kronor.

      Din elräkning står det kronor på men det är en skuld på kronor – ingen tror att din elräkning ÄR kronor som du kan handla med på t.ex ICA.

      Samma sak med ett kundkonto hos banken med en stor skillnad. Kundkontot är också en ”räkning” (dvs skuld) som banken har på kronor som banken är skyldig kontokunden. Skillnaden ligger i att vi kan använda bankernas skuld, dvs ditt kontoinnehav, som betalmedel såsom jag beskriver i inlägget.

      Du frågar vad som händer med t.ex 10 000 kronor som du stoppar in på banken. Jag visar med bilden nedan vad som händer:

      SEB kommer ta emot de 10 000 kronorna och
      1) Antingen pula in dem i någon bankomat alternativt stoppa dem i valvet på något bankkontor
      eller
      2) Ge dem till Riksbanken som växlar om dem till digitala kronor som hamnar på SEB Riksbankskonto

      i båda fallen ovan kommer

      3) SEB skriva upp att den nu är skyldig dig 10 000 kronor på ditt konto. Observera igen att ditt konto är SEB:s skuld till dig och en ”räkning” som SEB ska betala till dig (det är mao ingen skillnad mellan ditt konto och t.ex en elräkning – de är båda skulder på kronor).

      Banken sätter mao upp de 10 000 kronorna som du satte in på bankens tillgångssida på balansräkningen. På skuldsidan av balansräkningen sätter banken ditt kontoinnehav som visar att banken är skyldig dig 10 000 kronor, såsom visa på bilden nedan:

      Jag hoppas att det ovan framgår helt klart att det enda ett kundkonto hos en bank kan innehålla är bankens SKULD på kronor till kunden – kontot kan aldrig innehålla kronor.

      Så bankpersonalen ljuger (med största sannolikhet helt omedvetet) när han/hon säger:

      – ”Den miljon kronor som du lånat har förts över till ditt konto”

      För meningen ovan innehåller minst tre lögner:

      1) Kundkontot kan inga kronor innehålla
      2) Banken har inget lånat ut överhuvudtaget då banken inte kan ”låna ut” sin egen skuld.
      3) kontoinnehållet har inte överförts till ditt konto. Det blev påhittat direkt – det kom inte in på kontot utifrån.

      Banken hittar mao på sin egen skuld som den sedan påstår sig ”låna ut” till kundkontot. Det är även vad Richard Werner säger nedan då han berättar att banken måste hitta på sin egen skuld (liabilty) till kontot som banken sedan påstår sig ”låna ut”.

      Det gäller mao bara att hålla reda på vad som är kronor (som Riksbanken skapar) och vad är SKULDER på kronor (kundens kontoinnehav hos banken). Det är inte svårare än att du kan skilja en 1000-lapp (som är kronor) från din elräkning (som är en skuld på kronor). Bedrägeriet ligger i att vi inte kan skilja på vad som är kronor och vad som bankernas skulder (ditt och mitt kontoinnehav) då bankerna sköter betalsystemet – något Werner också påpekar när han säger att ”banks run the settlements system…. nobody is able to tell the difference”.

      Tyvärr snurrar du till det när du inte skiljer dem åt utan geggar ihop dem till enhetsbegreppet ”pengar” – det är just den hopblandningen Werner påpekar när han säger att ingen märker skillnaden.

  3. Måste bara höra med dig Michael hur det ligger till med Riksbankens stödköp .. varifrån får Riksbanken sina ”pengar” till att köpa obligationer? och om det är så när det sker att vi svenskar sätts i ännu mera skuld som jag misstänker sker så undrar jag vem ger riksbanken mandat att göra så?? På vilket sätt är riksbanken en del av Sverige och jobbar dom verkligen för vårat bästa?.. det är lätt att tro att dom endast finns till för att hålla bankparasitismen levande..

    • Riksbanken kan skapa kronor från ingenting (lite tryckande på tangentbordet bara) för at stödköpa t.ex bostadsobligationer. de gjorde de t.ex 2008 när när hela betalsystemet höll på att få en hjärtinfarkt enligt IMF. Riksbanken skapade sammanlagt 500 miljarder kronor till storbankernas Riksbankskonton samtidigt som hälften av alla bostadsobligationer hamnade i knät på staten.

      När Riksbanken skapar kronor till storbankernas Riksbankskonton kan inga av dessa kronor rinna ut till allmänheten då storbankerna har monopol på riksbankskontona och använder dem vid clearingen..

      Enligt Maastricht (och Lissabonavtalet) får inte Riksbanken skapa kronor för att finansiera sig. Staten (och kommunerna) måste ”låna” bankernas kontopåhitt de med (dvs staten och kommunerna måste ”låna” bankernas skulder de med). Så vi betalar skatt för att betala av alla dessa påhitt som bankerna satt staten och kommunerna i skuld med. Om staten fick skapa skuldfria kronor för att finansiera sig skulle vi knappt behöva ha någon skatt.

      Som jag ser det har Riksbanken ingen allmännytta alls just nu. Riksbankens nuvarande uppgift nu är att::

      1) Se till att bankerna inte behöver betala sina skulder till kontoinnehavarna (dvs se till att det inte blir bankrusningar)

      2) Se till att storbankerna får behålla sitt monopol, på Riksbankskontona

      3) Se till att Mastricht-avtalaet följs så att staten inte skapar kronor för att finansiera offentlig verksamhet.

      4) Smörja storbankernas bollningar av varandras skulder mellan kundkonton genom RIX som Riksbanken håller i.

      Så, nä, jag kan inte se att Riksbanken har någon allmännytta alls idag. Den är bara ett parasitorgan åt bankerna.

  4. Ping: Lincoln: ‘Som jag ser det har Riksbanken ingen allmännytta alls just nu’ | Penningsystemet

Kommentarer inaktiverade.