Det idiotiska med att bankerna tillåts ”låna ut” sina egna skulder

Det här med balansräkningar skrämmer många så jag tänkte visa det så maximalt enkelt som möjligt  hur bankerna gör det omöjliga och ”lånar ut” bankens egna skulder till konton. Vidare visar jag att bankpersonal (och t.o.m Rikdbakschefen Ingves) ljuger när de säger att banken ”lånar ut” kronor till kundkonton.

Vi börjar tvärsimpelt. Säg att du har en fattig månad och lånar en 1000-lapp av Nisse så du kan köpa mat. Nedan förändring av din balansräkning borde vara självklar utan att jag sätter mer ord på den:

1

Om du försökte låna ut dina skulder skulle du ses som en galning och bedragare:

2

Nedan är således en självklarhet när det gäller oss vanliga dödliga

3

Men som vi ska se nedan vänds det ut och in på logiken när det gäller banken. Då blir du plötsligt en dåre om du ifrågasätter logiken i att man kan ”låna ut” sina egna skulder.

För bankens balansräkning ser precis ut som din. Säg att du sätter in en 1000-lapp på din bank (säg SEB). Då gäller nedan:

4

Om du kollar ovan bild är den exakt likadan som den första bilden. Skillnaden är bara att banken är låntagare av 1000-lappen och att banken har en skuld till dig på 1000kronor (=ditt konto)

Men det är här trolleriet, lögnerna och bedrägeriet kommer in från bankens sida. Säg att du ska köpa ett hus. Du skriver på den påhittade ”låne”handling som banken lägger på sin tillgångssida samtidigt säger bankpersonalen att de två miljonerna kronorna finns på ditt konto. Men det är ju, som visas nedan, en omöjlighet då ditt konto bara kan innehålla bankens skuld och inget annat.

5

Bankpersonalen ljuger (troligen helt omedvetet – hen tror på det själv) genom att påstå att de 2 miljonerna kronor finns på ditt konto.

6

Bankpersonalen är, som sagt, troligen helt omedvetna om att de ljuger. Men Riksbankschefen Ingves måste vara fullt medveten om att han ljuger när han påstår att bankerna ”lånar ut” kronor till konton. Jag beskrev det i föregående inlägget (där finns även referenser till Richard Werner, Bank of England, Hyman Minsky för de som hellre vill tro på auktoriteter än sin egen logik ).

Jag hoppas att det av ovan enkelt framgår hur totalblåsta vi blivit av bankerna och att bankerna satt hela samhället, ja hela världen, i skuld genom att ”låna ut” bankernas egna skulder. Det är också därför som banksystemet är så instabilt och rasar vid minsta störning – bankerna är sammanlagt lika skuldsatta som hela världen tillsammans. Det enda skälet till att bank och penningsystemet fortfarande står upp är för att politiker och centralbankschefer låtsas att det är logiskt uppbyggt och att kejsaren har kläder (pengar). 97% av ”penning”mängden består av bankernas skulder till kontoinnehavarna – endast 3%  är kronor.

“Banking is not money lending; to lend, a money lender must have money” – Hyman Minsky

28 thoughts on “Det idiotiska med att bankerna tillåts ”låna ut” sina egna skulder

  1. Jag hoppas, som sagt, att det av ovan är bevisat utom allt tvivel att ett kundkonto inte kan innehålla kronor. Tyvärr finns det många infiltratörer inom penningreformsrörelsen som är satta att skapa förvirring genom att hävda att bankerna skapar kronor som de lånar ut till konton. Henning Witte är en sådan desinformatör:

    Det är viktigt att vi inte blir lurade av dessa medvetna (i Wittes fall är det klart medvetet) förvillningar och uppsnurrningar utan är helt glasklara över vad som kan finnas på ett kundkonto hos banken – bankens skuld och ALDRIG kronor.

    • Jag försöker förstå skillnaden mellan Witte och Thudén, Witte verkar säga att digital valuta skapats från tomma intet, med andra ord att någon påstår att valuta finns genom att skriva ut det och sedan få det accepterat av andra som valuta i samband med att man lånar ut denna utskrivna valuta med ränta och pga att detta tillåts av ordningsmakten så är detta i praktiken kronor. Thudén verkar påstå att denna handling att skriva ut ny valuta från tomma intet som accepteras av andra som valuta, skall kallas för skuld, eftersom man inte kan skapa något ifrån tomma intet och att denna handling baserar sig på att man hänvisar till fysiska pengar som man faktiskt lånat av kunder, vars pengar man i princip gör en fotokopia av och sedan lånar ut till andra kunder gång på gång.

      Tycker de beskriver exakt samma process men skillnaden är att en acceptans av deras olika beskrivningar förmodligen får olika konsekvenser rent juridiskt.
      När Witte talar om att man skapar kronor så blir den beskrivningen i sig ett legitimerande av denna handling eftersom det är acceptabelt rent juridiskt idag, samtidigt som en beskrivning som påstår att man lånar ut skuld, inte blir acceptabelt juridiskt idag.

      Så det här känns som en juridisk debatt där de olika beskrivningarna får olika konsekvenser om de accepteras av en domstol.

      Eller har jag fel?

      • Jag påstår ingenting – jag beskriver vad som finns på ett kundkonto per definition enligt bankens egna balansräkning. Enligt bankens egna balansräkning kan ett kundkonto inte innehålla kronor (eller ”valuta” som du vill kalla det). Kontot kan enbart innehålla bankens skuld till kontoinnehavaren. Detta är axiomatiskt givet – inte ett vagt ”påstående” från min sida som du gör gällande.

        Mao bankerna ”lånar” inte ”ut” valuta (kronor) till kundkonton då det enligt ovan axiom inte är möjligt då kundkkontot per definition inte kan innehålla kronor.

        Witte påstår inte bara att kundkontot kan innehålla kronor (valuta) – han hävdar dessutom att banken skapar kronor. Båda påståendena är direkta lögner.

        För att förstå hur betal, clearingsystemet och riksbankskontona fungera måste man ha klart för sig att ett kunkonto bara kan innehålla bankens skuld och ALDRIG valuta (kronor) Jag råder dig att läsa min ””Crash course” i hur penning och banksystemet fungerar”

        Japp, det skulle ge helt skilda utgångspunkter vid en rättslig prövning. Att Witte väljer att basera den rättsliga prövningen på lögner är nog inte en tillfällighet.

      • Vad har det för betydelse om det finns riktiga kronor eller inte på ett kundkonto om de ändå är skapade ur tomma intet/eller bara utskrivna med hänvisning till pengar som man lånat innan och därav betraktade som skuld. Har man denna möjlighet spelar det väl ingen roll vart de riktiga kronorna finns, det är väl processen i sig som är problemet samt vems om har makten över denna process.

      • Vad skulle det innebära för skillnad för dig om du hade rätt att ”låna ut” din skuld, säg din elräkning, mot ränta och lura i andra att elräkningen egentligen inte är din skuld – det är kronor som är giltiga betalmedel. Jo, du skulle bli ”rik” som ett troll ju mer du skuldsatte dig och ”lånade ut” dina egna skulder.

        Bankerna gör just detta när bankerna påstår sig ”låna ut” sina egna skulder till kundkonton. Bankerna blir ”rikare” ju mer skuldsatt banken är. Det är, som jag skrev i inlägget, därför banksystemet är så instabilt – bankerna är lika skuldsatta som alla som bankerna satt i skuld.

        I ditt fall skulle du åkt ditt för bedrägeri om du försökte lura i någon förståndshandikappad att din elräkning ÄR kronor som man kan handla med på ICA för.

        Bankerna lyckas dock dölja samma bedrägeri med hjälp av medlöpare som Witte som hävdar att bankens skulder (till kontoinnehavarna) ÄR kronor.

      • Ja, men även om banken skapade riktiga kronor på mitt kundkonto i samband med att jag tar ut ett lån på banken för att köpa hus, så är ju problemet samma sak, eftersom pengarna produceras utifrån ett privat intresse att tjäna pengar på att lån ut pengar till mig via en husförsäljning, istället för att ha en helhetssyn över hela ekonomin när man beslutar om pengar behöver skapas eller inte. Så jag fattar fortfarande inte varför det är avgörande vart de riktiga kronorna finns.

      • Så du fattar inte varför du inte kan ”låna ut” din egen elräkning och inbilla andra att det är kronor? Nä, då är det inte mycket jag kan göra åt det. Personligen tycker jag det är glasklart att jag inte kan ”låna ut” min egen elräkning.

        Ett förslag som kanske kan få dig att förstå att man inte kan ”låna ut” sin egen skuld. Gå ned på stan med din elräkning och fråga hur många som vill ”låna” elräkningen av dig mot ränta? Det kanske klarnar för dig när tillräckligt många skakat på huvudet och sagt att så kan man inte göra.

    • Förtydligande från kommentar innan som inte publicerats än i skrivande stund. Min fråga är vad skulle det vara för skillnad om privata banker kunde skapa riktiga kronor på mitt kundkonto när jag lånar pengar av dem. Skulle inte samma problem i praktiken kvarstå om privata banker hade möjligheten att skap riktiga kronor på kundkonton och låna ut dem med ränta för privata vinstintressen som grund för deras handlande, istället för att fatta sina beslut på om pengar skall skapas eller inte utifrån vad som är bäst för nationens ekonomi.

      • Jag tycker inte banker ska skapa pengar – varken genom att ”låna ut” sina egna skuld, såsom idag, eller genom att de ska få skapa kronor.

        Banker ska syssla med det folk tror att de gör – banken ska ta emot insatta kronor och låna ut dessa till kunder som behöver låna. Är inte säker på om du har samma inställning

        Däremot är lögner ingen bra grund om man ska vinna rättsfall. Det är ju ganska självklart att man förlorar om man använder direkta lögner – vilket, som jag redan skrivit,, är Wittes funktion och nytta för banksystemet. Han är satt att förlora rättsfall och stoppa upp framtida prövningar.

        Genom att dessutom svamla om rymdödlor, att man kan undslippa ”mind control” genom att äta guld och allehanda andra foliehattsteorier är Witte satt att förstöra trovärdigheten för penningreformrörelsen.

      • 1. Jag har förstått att du inte tycker att privata banker skall få låna ut skulder eller skapa riktiga kronor, men min fråga var om det skulle vara någon skillnad i praktiken mellan att en privat bank får skapa riktiga kronor eller låna ut skulder, blir det inte i praktiken samma konsekvenser i ekonomin oavsett. Och om så är fallet så är problemet att de privata bankerna har en möjlighet att tjäna kronor på andra villkor än oss andra. Debatten om privata banker lånar ut skulder eller skapar riktiga pengar blir därför inte relevant för mig, eftersom konsekvensen i princip blir den samma.

        2. Om jag ska skapa ett värde genom att snickra ett bord så behöver jag verktyg, material och mat och husrum och en säng att sova i för att kunna skapa värdet i form av ett bord. Därför behöver jag i början pengar innan jag kan tjäna pengar på att sälja mitt bord, eftersom jag behöver pengar till mat, bostadskostnader och material under tiden jag skapar mitt värde som jag sedan kan sälja och gå med vinst. För att få dessa pengar, denna tid att skapa värde så behöver jag låna pengar.

        För att det skall finnas tillräckligt med pengar/tid värde för alla ska få utrymme att låna tid/pengar för att kunna skapa värde, så behöver denna tid/pengar skapas utifrån just det perspektivet. En folkvald stat som vill ha detta system har en inbyggd funktion att följa detta eftersom det representerar folkets vilja då, samtidigt som en privat bank har perspektivet att tjäna pengar för sin egen skull inte kommer följa detta system eftersom den inte har något ansvar inför folket på det sättet.

      • obs! fortsättning från förgående kommentar som jag inte fått publicerat än.

        3. angående punkt 1. Så undrar jag även vad det skulle vara för skillnad om staten antingen lånade ut skulder och kallade det för att de skapade kronor istället för att skapa riktiga kronor. Skulle det vara någon skillnad när båda sätten ändå skulle accepteras som betalmedel eftersom staten bestämde det och hade kontrollen över detta och utgick ifrån samhällsekonomin när de gjorde detta istället för privata intressen?

      • 1) Det finns gradskillnader i helvetet och det sättet som dagens penningsystem sköts på av bankerna är enligt Bank of Englands fd chef Mervyn King det allra sämsta.

        När bankerna , såsom idag, ”lånar ut” sina egna skulder skapas ett pyramidspel som hela tiden måste växa för att folk inte ska kräva ut sina kronor från bankerna (sk bankrusning). Mao måste skuldslaveriet genom ökad skuldsättning till bankerna öka i samma takt som pyramidspelet.

        2 och 3) Staten kan skapa skuldfria kronor och spendera ut till allmännyttiga ändamål. Pengar behövs inte skapas genom att de lånas ut – pengars skapande ska inte skapa skuldslavar(såsom de gör idag). Om staten skapar skuldslavar är det inte bättre än om bankerna gör det (Ellen Brown förordar t.ex att staten ska skapa skuldslavar på samma sätt som bankerna genom att skapa statliga banker som gör samma sak).

        Om någon får ett överskott av kronor kan personen ifråga låna ut dem till en bank som hjälper till med att hitta någon som vill låna. Bankerna skulle då fungera som de påstår (dvs ljuger) att de gör idag – vara en förmedlare av kronor.

      • På fråga 1 så svarar du att om privata banker skulle låna ut sina skulder så är det de sämsta alternativet enligt Mervyn King. Min fråga kvarstår därför fortfarande vad skillnaden skulle vara från nuvarande system om privata banker skulle få skapa riktiga kronor, skulle det inte också bli ett pyramidspel om man skapar riktiga kronor som inte tar hänsyn till något annat än bankens mål att tjäna pengar på lån? Hur många grader bättre skulle det vara, är det inte precis lika illa?

        2. Staten skapar kronor utifrån att ta hänsyn till samhällets ekonomi, ändamål, vision i samhället, men hur ger du människor möjlighet att välja eget värde att skapa som kanske skiljer sig från de värde som staten vill att individen vill att man skall skapa?

        3. Återigen vad är skillnaden på om en stat skapar kronor eller lånar ut skulder, även skapade kronor ges ju till folket att använda och detta givande av kronor/tid kräver att folket tar vara på och skapar värde utav för att de skall fungera. Vad är skillnaden som de lånade ut skulder, skuldfritt?

        4. Hur skall banker kunna få tid att skapa sitt värde genom att förmedla kronor så att andra kan skapa värde?

      • Jag har svarat men du kanske inte uppmärksammade svaren?

        Menar du att bankerna inte skulle låna ut kronorna`om de fick hitta på egna? Menar du att banken bara ska dela ut dem?
        Kronorna skulle i så fall bli skapade genom att bankerna får fortsätta skuldförslava allt. Varför skulle det skapas så? (väntar mig lite svar från din sida nu – du har duckat några gånger för de andra frågorna jag ställt).

        Om banken ”lånar ut” sina egna skulder, såsom i dagens system, blir också allt skuldsatt av bankerna och banken själv hamnar också i skuld och hela penningsystemet blir ett än större pyramidspel. Detta pyramidspel kallar Mervyn King för det sämsta tänkbara (och du har ingen åsikt?)

        Då du bara frågar så har jag ingen aning om du tycker det är vettigt att allt sätts i skuld till bankerna eller ej. I brist på svar antar jag att du tycker det är något bra och vettigt, eller?

        2) Har jag också redan svarat på – genom att de som har pengar lånar ut dem till de som behöver låna (kanske med hjälp av en bank men inte nödvändigtvis). Dvs att banker faktiskt sysslar med vad folk tror att de gör och att bankerna lögnaktigt påstår att de gör-

        3) Har jag också svarat på. Staten kan skapa SKULDFRIA kronor som inte skuldsätter någon. Hoppas att du inte ser något egenvärde i att allt är maximalt skuldsatt av bankerna (eller staten).

        4) Vilka ”värden” menar du att bankerna skapar? I dagens system skapar de skuldslavar – är det det ”värdet” du avser?
        Banker skapar inga värden i sig. Banker ska vara intermediär mellan de som kan låna ut och de som vill låna – inget ”värde” skapas i det.

        Jag antar att det måste även finnas anställda på banken (eller medlemmar om det är en mer ideell bank eller förening) som har tid avsatt för att hjälpa till vid låneförmedling. Ärligt talat tycker jag det var en korkad fråga från din sida.

        Vore tacksam om du slutade ignorera mina svar. Jag har inte tid att återupprepa dem i evighet – blir lite repetitivt att både läsa dina frågor gång på gång och skriva samma svar – samtidigt som du själv aldrig svarar på frågor.

      • Svar på dina frågor:
        Du frågar 1: Menar du att bankerna inte skulle låna ut kronorna`om de fick hitta på egna?

        Jag svarar 1: Jag har inte förespråkat eller menat något, jag har frågat vad skillnaden skulle vara. Jag vet att de privata bankerna skulle låna ut kronor om de fick skapa egna kronor och jag frågar utifrån det vad skillnaden skulle vara från nuvarande system där banker lånar ut skulder och om privata banker skulle få skapa riktiga kronor? Skulle inte även privata bankers skapande av kronor också bli ett pyramidspel om man skapar riktiga kronor som inte tar hänsyn till något annat än bankens mål att tjäna pengar på lån? Anledningen till att jag frågar är för att jag inte ser någon skillnad och då blir därmed också problemet inte en fråga om banker kan skapa riktiga kronor och låna ut dem på våra kundkonton eller inte, utan en fråga om att privata banker kan tjäna pengar på andra villkor än resten av oss. Tar som sagt upp detta eftersom du påstår att det är ett problem att dagens banker inte har riktiga kronor på våra kundkonton när de lånar ut pengar. Men för mig är det inte vad som är problemet i systemet, utan problemet är ju att banker kan tjäna pengar på andra villkor än oss andra.

        Du frågar 2: Menar du att banken bara ska dela ut dem?

        Jag svarar 2: Jag har inte förespråkat någonting, jag har frågat dig vad skillnaden skulle vara, det är en helt annan frågeställning som du inte bemöter. Du har sagt att det är ett problem att bankerna inte lånar ut riktiga kronor utan skulder. Min fråga är, skulle inte samma problem finnas kvar om banker kunde skapa riktiga kronor och låna ut dem. Om så är fallet så är ju frågan om riktiga kronor på kundkonton inte huvudproblemet, utan frågan handlar ju i så fall om att banker kan tjäna pengar på andra villkor än resten av oss i samhället.

        Du frågar 3: Kronorna skulle i så fall bli skapade genom att bankerna får fortsätta skuldförslava allt. Varför skulle det skapas så?

        Jag svarar 3: Jag har inte förespråkat att pengar skall skapas så, jag har bara ställt frågan vad skillnaden skulle vara om banker fick skapa egna kronor på våra kundkonton. Jag kan inte se någon skillnad, om du kan förklara skillnaden så visa mig den, det verkar dock som att du inte ser någon större skillnad i utfallet heller, eller har jag fel? Anledningen att jag försöker belysa detta är att du påstår att det är ett problem att bankerna inte lånar ut riktiga kronor, men jag menar med denna frågeställning att problemet skulle kvarstå även om privata banker fick skapa och låna ut riktiga kronor och därmed är huvudproblemet att banker kan tjäna pengar på egna villkor som vi andra inte får göra. Att banker idag inte lånar ut riktiga kronor blir ju inte relevant i så fall, för även om de låna ut riktiga kronor och kunde skapa riktiga kronor så skulle samma problem kvarstå. Så varför ens debattera om bankerna lånar ut riktiga kronor eller inte, det är ju inte huvudproblemet om det inte blir någon skillnad i praktiken.

        Du förklarar/svarar 4: genom att de som har pengar lånar ut dem till de som behöver låna (kanske med hjälp av en bank men inte nödvändigtvis). Dvs att banker faktiskt sysslar med vad folk tror att de gör och att bankerna lögnaktigt påstår att de gör

        Jag svarar 4: Hur går ett lån till i ditt exempel på en bank. Lånar bankerna bara ut skuldfria pengar utan att ta en egen ränta för låntagaren, i så fall hur tjänar bankerna pengar, hur får bankpersonalen lön? Eller förespråkar du en förstatligande bank som lånar ut utan ränta och utan vinstintresse? Om det är en statlig bank utan vinstintresse, så bör ju den statliga banken bestämma vem som får låna och vem som inte får låna pengar och då styrs det ju politiskt vem som skall få tid i form av pengar att skapa värde utifrån vem staten vill ge tid.

        Du svarar 5: Staten kan skapa SKULDFRIA kronor som inte skuldsätter någon. Hoppas att du inte ser något egenvärde i att allt är maximalt skuldsatt av bankerna (eller staten).

        Jag svarar 5: Jag vet att du sagt att staten kan skapa skuldfri valuta, men jag frågar vad skillnaden skulle vara i praktiken om staten skapade skuldfria kronor eller skuldfria skulder, du har inte svarat vad skillnaden är. Om man bara skapa skulder som tillförs i ekonomin utan att ta ränta av någon genom att hänvisa till folks kapital och använde sedan dessa ny-skapta skulder som pengar som i framtiden skapar värde i form av att nya projekt arbeten kan utföras. Det blir väl precis samma sak, det känns som vi bara använder olika ord som i praktiken får samma betydelse. För när en stat skapar en skuldfri valuta så skapas ju den utifrån samma förutsättningar, man utgår ju från dagens existerande kapital och bedömer vad den kan skapa för framtida värde.

        Du frågar 6: Vilka ”värden” menar du att bankerna skapar?

        Jag svarar 6: Jag menar att banker när de lånar ut pengar som är skapta skuldfritt(eller skulder skapta skuldfritt, för mig exakt samma sak, men du får gärna förklara skillnaden) ger människor en möjlighet att skapa värde utifrån den tid de lånade pengarna ger människorna möjlighet att skapa värde. Att ge människor den möjligheten som bank är ett grundläggande värde i samhället i sig eftersom det är grundbulten för individer att skapa eget värde. Människor måste få tid att skapa värde.

        Du frågar 7: I dagens system skapar de skuldslavar – är det det ”värdet” du avser?

        Jag svarar 7: Nej, det är inte ett värde.

        Du säger 8: Vore tacksam om du slutade ignorera mina svar. Jag har inte tid att återupprepa dem i evighet – blir lite repetitivt att både läsa dina frågor gång på gång och skriva samma svar – samtidigt som du själv aldrig svarar på frågor.

        Jag svarar 8: Jag ignorerar inte dina svar, men jag anser att du inte svarat på mina frågor, därför ställer jag om frågorna. Du har svarat på mina frågor genom att ge svar på saker jag inte ens frågat om,. Med andra ord jag efterfrågar inte samma svar av dig, utan jag försöker få dig att förstå min frågeställning. Jag har besvarat dig i syfte att förklara mina frågeställningar som jag inte fått svar på.

      • Nä, det är helt tydligt att det inte är någon skillnad för dig på om pengar skapar skuldfritt eller inte. Men det räcker inte med ett påstående du måste bära upp det med åtminstone ett uns av logiskt argumenterande.

        Varför läser du inte vad jag skriver? Staten ska ge ut kronor SKULDFRITT (tredje gånger jag skriver det nu – LÄS!) och spendera ut till allmännyttiga ändamål. Vem skulle sättas i skuld av dessa? Staten skapar 1 000 000 kronor som den spenderar ut till ett allmännyttigt bygge – vem är satt i skuld då? Hamnar staten i skuld med 1000 000 kronor? Hamnar byggföretaget i skuld me 1000 000kronor? Nä ingen kommer sitta i skuld för att staten skapat dessa 1 miljon kronor från ingenting.

        ”skulder skapta skuldfritt, för mig exakt samma sak, men du får gärna förklara skillnaden”

        Nä, nä – jag har ingen som helst skyldighet att bevisa motsatsen till ditt påstående som är befängt – det är du som ska bevisa.

        Du skriver ”skuldfria skulder” – vad fan är en skuldfri skuld? Det är svammellogik och inget annat. Definiera. Och det är definitivt inget svar att komma med kortslutande svammel utan någon som helst logisk grund.
        Samma svammel med ”skulder skapta skuldfritt” – hur kan du ens skriva något så fullständigt kortslutande utan att ens blinka med förståndet? Hur fan skapar du en skuldfri skuld?

        Då resten av ditt svammel grundar sig på ”logiken” i ovanstående svammel är det klart att du inte är intresserad av att föra en seriös diskussion.

        Vi avslutar här med en oavslutad avslutning så blir du glad med alla kortslutningar.
        Eller om man nu ska göra en till parafras på dig – du är ointresserat intresserad av att vara intresserad av att vara seriös.

  2. Det är skillnad på att låna ut pengar med goda förutsättningar att få tillbaka alla pengar med ränta dessutom, alternativt ett hus som utgör en stor del av värdet för att uppväga risken.
    Än att tillverka pengar som man exempelvis betalar löner med.
    Bara en metod är idiotisk. Den andra tjänar man i snitt grova pengar på.

    • Motsäger du att bankerna ”lånar ut” sina egna skulder till konton? Vad kan finnas på ett kundkonto enligt dig mer än bankens skuld till kontokunden? Varför ska någon få ljuga genom att tillåtas ”låna ut” sina egna skulder och påstå att det är kronor?

      Klart det finns en risk i att ”låna ut” sina skulder. På guldsmedens tid blev guldsmeden hängd om han ”lånade ut” skuldsedlar på guld som han inte hade. Dagens bankirer kanske i förlängningen riskerar att hamna i trädtopparna de med när folk kommer på att bankirerna ”lånat ut” skuldsedlar i kontoform på kronor de aldrig haft. Är det den risken du avser?
      Vet inte riktigt vad du vill ha sagt.

  3. ”Eländena i t ex Sverige hänger ju ihop med att Riksdagen ej nyttjar sin författningsenliga rätt att nyproducera pengar via Riksbanken till sina budgetunderskott. Nationalekonomi/pengar är verktyg för att uppnå politik med – och politik skall därför ej begränsas av budgetramar.

    Politiker utan pengar har helt enkelt ingen makt – för den makten finns idag hos den s k marknaden i form av affärsbankerna = ej alls i Riksdagen – oavsett vilket ”röra” som håller i ”styrspaken”.

    Som princip finns det INGET bekymmer i Sverige eller världen i stort – som i grund och botten ej är skapat av den s k marknaden = pengarna – som icke produktivt = samhällstärande används av de stora finansiella aktörerna.”

    – slut citat från mitt blogginlägg: ”LUFT ATT ANDAS OCH PENGAR ATT BRUKA FINNS DET I ÖVERFLÖD AV !”

  4. Men vilken konstig diskussion jag stötte på här. Staten kan väl inte skapa skuldfria pengar, då blir det ju inflation och det gör att allas tillgångar minskar i värde. Det blir väl som en förskottsbetalning på skulden? Och låna ut en skuld förstår jag inte hur du menar. Den skulden motsvaras ju av en tillgång i bankens bokföring och det är väl ändå den som lånas ut.

    1. Någon sätter in pengar på banken, det ökar tillgången på banken samtidigt som skuldsidan ökar som så fint visades i början av tråden.
    2. Om någon lånar på banken så ökar bankens tillgång också genom att kundfordringarna ökar samtidigt som den andra tillgången (de insatta pengarna) minskar. (nollsumma)
    3. Pengarna sätts in på kundens konto vilket gör att skulden ökar samtidigt som tillgången också ökar. (här bildas pengarna)
    4. Pengarna finns på kundens konto och tas därifrån ut och betalas till någon för t.ex. ett hus vilket gör att tillgångarna i banken minskar och det gör även skulderna.

    Du måste alltid tänka på att en tillgångspost alltid har en motsvarande skuldpost. Och det gäller även en kunds bankkonto. Det är en skuldpost för banken men en tillgångspost för kunden. Så att säga att pengarna finns på kontot är väl inte fel. Så det är väl bara semantik?

    Pengar är väl bara ett bevis på ett underliggande värde, pengar som skapas i banken har ett underliggande värde i form av t.ex. ett hus eller en tillverkad produkt. Problemen dyker upp när skuldsättningen ökar i förhållande till värdeskapandet vilket kan ske på flera sätt. T.ex genom att underliggande värden försvinner och där kan vi jämföra med krisen på 90-talet. Ett annat sätt är genom skuldsättning för konsumtion och där kan vi väl jämföra med Grekland. I båda fallen så försvinner pengarna lika snabbt som de en gång bildades och där är det vi alla som får ta smällen.

    Sen är ju hela systemet väldigt skört eftersom det kräver en tillväxt hela tiden, att jämföra med pyramidspel är väl att ta i men tillväxten måste hela tiden finnas för att inte allt ska braka ihop skulle jag tro. Så det bästa för alla är om vi har en måttlig tillväxt för då klarar vi även nedgångar för de blir inte så stora. Det skulle bli självreglerande. Sen hänger hela världen ihop ännu mer än vad den tidigare gjort så vi är så beroende vad som händer i övriga världen så det bästa vore kanske om vi kunde enas och gå över till en och samma valuta och en och samma ekonomiska politik i hela världen, och det lär ju hända….

    • ”2. Om någon lånar på banken så ökar bankens tillgång också genom att kundfordringarna ökar samtidigt som den andra tillgången (de insatta pengarna) minskar. (nollsumma)”

      Nä, bankernalånar inte ut insatta kronor. Bankerna påstår sig kunna ”låna ut” till kundkontona.

      Eller menar du att banken lånar ut en tillgång när den säger:
      -”De 2 miljonerna kronorna som du lånat finns på ditt konto”
      ?

      Kundens konto ligger entydigt på bankens skuldsida av balansräkningen.

      Banken ”lånar” inte ut något som finns på bankens tillgångssida – eller, vad menar du att banken ”lånar ut” som finns på tillgångssidan?

      Påvisa vad det är banken ”lånar ut”, om du nu menar att banken ”lånar ut” något. Påvisa att något annat än bankens skuld kan finnas på ett kundkonto – mao påvisa att banken kan ”låna ut” något annat än bankens egna skuld till ett kundkonto.

      Japp banken tar t.ex huset i pant genom ”lånehandlingen” och sätter det på tillgångssidan samtidigt som de ökar sina skulder på kundkontot med samma belopp (skulder som du kallar ”pengar”). Det är också så jag har skrivit. Jag råder dig att läsa vad jag har skrivit innan du ber mig ”tänka”. Det är något du bör ”tänka på”.

      Pengar behöver inte ha något ”underliggande värde”. Om pengar har ett egenvärde är pengar är en vara. Är pengar en vara är det frågan om byteshandel. Pengar kom till för att man kunna kringgå problem med byteshandel (det kan t.ex vara svårt för en snubbe att byta guld mot en ko om bonden inte vill byta bort kon mot guld).

      Dessutom är inte bankernas ”pengar” pengar ens enligt bankerna själva. Detta då en bank kräver att bli betald med kronor genom riksbankskontona och genom clearingen för att överta en annan banks skuld vid en kontoöverföring. Bankerna internt ser mao inte varandras kundkonton för något annat än vad de är – bankens skuld till kontokunden – de ser dem INTE som pengar.

      Dessutom, och här är vi tydligen totalt oense, pengar ska, enligt mig, DÖDA skulder – pengar ska inte föda skulder. Pengar är enligt mig till för att betala skulder med. Enligt dig ska ”pengar” födas genom skuldsättning – dvs pengar enligt dig är skapta för att verka tvärtemot hur dom enligt mig ska fungera. Det tycker jag minst sagt är en konstig hållning från din sida som jag inte alls har någon förståelse för.

      Enda gången kontoöverföringar inte behöver clearas är om båda kontona har samma bank. Då sker ingen förändring heller med bankens balansräkning då banken inte behöver betala sig själv för att överföra en sina egna skulder från en kontokund till en annan inom banken. Vilket motbevisar ditt antagande i punkt 4 att entydighet råder (eller kanske är det så att du inte vet hur det fungerar?)

      Din tes om att staten skapar inflation genom att den skapar skuldfria pengar saknar empirisk grund. Stephen Zarlenga visar det tydligt i sin bok ”The lost science of Money”.

      Däremot har privata intressen som skapat pengar missbrukat sin ”rätt” historiskt i betydligt större omfattning. Att egennyttan kan föda annat än egennytta har jag svårt att se. Pengar ska skapas genom att de spenderas ut till allmännyttan under maximal demokratisk insyn.

      Japp, bankerna har ett globalt nät och har tagit ett monopol på betalningsvägarna genom kontosystemet (fram till 2002 kunde man betala med kronor genom Postgirot som skapades 1925 enkom för detta syfte). Nu verkar det dock som detta monopol är på väg att luckras upp med AIIB, BRICS, CIPS etc.

      Så länge du inte du har påvisat att bankerna lånat ut något är det helt klart ett pyramidspel där bankerna ”lånar ut” sina egna skulder till kundkonton. Återigen – hävdar du att ett kundkonto hos banken innehåller något annat än bankens skuld till kontoinnehavaren så får du visa detta, dvs du måste påvisa att t.ex Bank of England har fel när de i sin skrift över hur bankerna skapar ”pengar” skriver följande:
      “Bank deposits are simply a record of how much the bank itself owes its customers. So they are a liability of the bank”
      (Sid 3)
      http://www.bankofengland.co.uk/publications/documents/quarterlybulletin/2014/qb14q1prereleasemoneycreation.pdf

      När det gäller svensk skuldsättning har bankerna inte skapat något ”värdeskapande”. Bankerna har framför allt blåst upp ett gigantiskt pyramidspel kring bostäder. Svenska hushåll är mer skuldsatta än Grekiska staten. Vid en husförsäljning har inte köparna pengarna utan ”lånar” av banken som inte heller har pengarna men kan skapa kontopåhitt från luften som de ”lånar ut”
      Så här har vi tre deltagare på denna ”marknad”
      1) en säljare (tillgångssidan)
      2) potentiella köpare (efterfrågesidan)
      och
      3)mellanhanden banken som vill sälja så mycket som möjligt av sin ”produkt” – dvs skulder skapade från ingenting

      Det är ingen marknad, det är skuldslavsauktion där ”husägaren” får hyra huset av mellanhanden, parasiten=banken

      • För det första så tycker jag att du i stort har gjort en ganska bra förklaring på hur banksystemet fungerar, tror inte vi tycker så olika där och faktiskt inte att någon annan heller i den tidigare diskussionen. Tack för det. Däremot är det lite synd att man då börjar börjar kasta skit på varandra bara för att man kanske inte tycker riktigt lika, eller inte riktigt förstår något.

        Men jag ska försöka påvisa det som du vill: En kund kommer in på banken och sätter in 100 kr, banken tar emot pengarna och skriver in på kundens konto att de är skyldiga kunden 100 kr samtidigt som de tar 100 kronor och lägger in bland sina tillgångar. Bokföringen blir att skuldkontot ökar med 100 kr och tillgångskontot med lika mycket. Kunden kommer in och vill låna 100 kr, banken skriver upp skulden till kundens konto till 200 kronor samtidigt som de ökar på sina tillgångar genom att kundfordringarna ökar. Alltså 200 kronor även där. Så länge pengarna inte rörs så ligger de kvar i bankens bokföring och när kunden tar ut sina pengar från sitt konto så minskar både bankens skuld till kunden och bankens tillgångar. Såklart förenklat och utan att ta hänsyn till kapitaltäckningens uppbyggnad.

        Kundens konto ligger alltså inte entydigt på bankens skuldsida utan den ligger också på kundens tillgångssida, bankens bokföring är tvärt om mot övriga världens. Banken säger att de krediterar kundens konto vilket i dagligt tal blir att de sätter in pengar på kundens konto men i själva verket betyder att de skriver upp sin skuld gentemot kunden.Kunden kan välja att ta ut pengarna från sitt konto och står då med en bunt sedlar i handen, vilket egentligen är samma sak, ett antal skuldebrev utställda av svenska staten.

        Du skriver om att pengar inte behöver ha ett underliggande värde men förklarar inte varför. Samtidigt skriver du längre ner i samma avsnitt att pengar kom till för att underlätta byteshandeln vilket då betyder att det finns ett underliggande värde. Pengar kan ju självklart också vara en handelsvara då det finns ett värde i pengen. Men om det inte finns ett underliggande värde som stämmer med pengamängden i ett land så blir det inflation eller deflation. Och med det i tanken så kan vi väl bara tänka tillbaka på 60-70-80-talen med en skenande inflation för att staten skapade ”skuldfria” pengar, vilket jag kan tycka är en empirisk grund om någon.

        Att inte bankerna ser pengar som pengar förstår jag inte vad du menar. Pengar är väl pengar oavsett om det är en skuld eller en tillgång. Eller menar du att det är en annan sorts pengar som finns på de hemliga riksbankskontona mot de som bankerna ger till kunderna? Förr i tiden fanns inte datorer, då skedde all bokföring för hand, på banken satt man och bokförde överföringar mellan konton och till dagens slut så samlade man ihop sina utestående krav eller skulder mot de andra bankerna och så gick man över till den andra banken och clearade skulden. Där uppkom clearingen och RIX. Efterhand datoriserades bankerna och detta skedde såklart på olika sätt. Eftersom bankerna är olika juridiska personer så får inte någon direktkontakt mellan bankernas och kundernas konton finnas och därför används fortfarande samma system med en avräkning vid dagens slut. Enda skillnaden är att idag sker avräkningar flera gånger under varje dag. Och det måste väl vara mycket enklare med en transaktion mellan SEB och Swedbank än 100 000 st för en dag. Riksbanken är bankernas bank och det är därför bara de kan ha konto hos dem. Men för det har de inte monopol på betalningar, det finns många alternativa vägar att gå och det är upp till var och en att söka oktroj och starta bank och få tillgång till riksbankens konton.

        Du säger att pengar är till för att döda skulder och säger att jag påstår att de föder skulder. Men det jag säger är att pengar föds genom att realisera ett underliggande värde, det har ingenting med varken att döda eller föda några skulder. Det handlar återigen om att hitta en balans mellan pengamängden och underliggande värden. Vid en fastighetsförsäljning realiseras ett uppbyggt värde genom att pengar betalas för huset. Antingen används pengar som redan finns på köparens konto. Eller så tar man ett lån på banken så det bildas nya pengar, vilket är okej eftersom man tagit fram ett värde i huset.

        Pengar ska skapas genom att de spenderas ut till allmännyttan under maximal demokratisk insyn. Jag förstår inte vad du menar där, utveckla gärna.

        Läste precis lite i skriften från Bank Of England och jag tycker den säger samma sak som jag gör. ”Insättningar på konton är skulder och de kan inte lånas ut” Men jag ska ta och läsa hela så får vi se om jag hittar något nytt.

        Postgirot startade 1917 och det var ett system för att underlätta kontantlösa betalningar, kunden öppnade konton precis som på vilken annan bank som helst. De ägdes av posten och var helstatliga. De hade därför stora konkurrensfördelar gentemot bankernas betalningslösningar då de hade direkt koppling mot statliga myndigheter och även Riksbanken.

        Nu tycker jag att jag visat att banken lånar ut pengar, jag kan inte se det på något annat sätt men jag blir gärna överbevisad.

        Och jag tycker också att jag visat att banken genom att skapa pengar bidrar till att ta fram de värden som vi alla är med och skapar. Om jag tillverkar något så måste den ju värderas till något men om det finns ett statiskt antal pengar i världen så kan ju inte någonting öka i värde genom bearbetning, därför är det viktigt att pengar skapas så att balansen mellan värdena och pengarna bibehålls.

        Jag tycker jag har visat att ett kundkonto precis som du säger är ett skuldkonto för banken, men det är också ett tillgångskonto för kunden. Svenska hushåll har idag en skuldsättningskvot på 46% av de finansiella tillgångarna vilket ger en soliditet på 54%, Sverige har en skuldsättning som motsvarar 40% av BNP och Grekland 177% så jämförelser mellan oss och Grekland känns inte relevant här.

        Till sist en kommentar om din fastighetsaffär på slutet. Ja, banken vill precis som vilket annat bolag som helst sälja sin produkt. Nu råkar den produkten vara det som gör att säljaren kan få betalt för det arbete som han lagt ner på sin produkt och även det som gör att köparen kan betala det pris som marknaden (du, jag och alla andra) anser att huset är värt. Det är väl värdeskapande om något. Och det är väl ingen skillnad mot att Aftonbladet vill ha betalt för sin tidning, eller Volvo för sin bil. På banken så ökar penningmängden i takt med att underliggande värden ökar eller skapas, ett pyramidspel är en helt annan sak. Problemet som finns inbyggt i systemet ligger snarare i att om underliggande värden av någon anledning skulle minska i värde så står vi med ett överflöd av pengar som måste bort från systemet och det är därför kapitaltäckningskraven finns för bankerna. Men om man inte vill vara slav för banken så kan man ju alltid betala med egna pengar.

        Det är säkert saker som inte stämmer men det bjuder jag på…

        Ha en skön sommar

      • För det första var det du som började uppmana mig att ”tänka” – jag tycker inte du då ska spela förorättad när jag använder samma fula retoriktrick tillbaka. Men jag håller med – sådana fulspel är något både du och jag kan avhålla oss ifrån. Om du spelar förorättad för att jag påpekar sakfel är det dock en helt annan sak.

        Du skriver:
        ”Kunden kommer in och vill låna 100 kr, banken skriver upp skulden till kundens konto till 200 kronor samtidigt som de ökar på sina tillgångar genom att kundfordringarna ökar. Alltså 200 kronor även där”

        Nej! Fordran på 100kronor är en skuld på 100 kronor som kunden har på de 100 kronor banken aldrig lånat ut. Fordran på kunden som ligger på bankens tillgångssida ÄR inte i sig 100kronor. En skuld på 100-kronor kan per definition aldrig VARA 100kr. Påstår du detta får du logiskt bevisa hur en skuld på kronor ÄR kronor.

        Samma logik gäller det som ligger på kundkontot – ett kundkkonto kan aldrig innehålla annat än bankens skuld (precis såsom Bank of England skriver).

        Det vanliga är att ekonomer inte kan hålla reda på enhetsbeteckningar genom att dee kallar allt för ”pengar” – skulle en fysiker göra samma sak skulle han säga att en hastighet är en sträcka då enheten för sträcka (meter) ingår i den sammansatta enheten hastighet. Det är mao ett feltänk av groteska mått att inte kunna skilja en skuld på kronor från kronor. De flesta människor fixar det i vardagen då de flesta kan skilja sin elräkning (en skuld på kronor) från 1 000-lappen de håller i plånboken. Ekonomer däremot fixar det dock oftast inte alls när de ska beskriva hur en bank fungerar.

        Du har mao fortfarande att visa VAD det är som banken ”lånat ut” i fallet ovan. Det enda som skapats är två skuldförbindelser som läggs på ömse sidor av bankens balansräkning på 100-kronor som VARKEN banken eller kunden varken lånat in eller lånat ut.

        ”Du säger att pengar är till för att döda skulder och säger att jag påstår att de föder skulder. Men det jag säger är att pengar föds genom att realisera ett underliggande värde, det har ingenting med varken att döda eller föda några skulder. ”

        Men jag säger att när kunden skriver på den sk ”lånehandlingen” för vid ”köpet” av t.ex bostaden föds TVÅ SKULDER på ovan sätt! Jag förstår inte din spelade oförstående uppgivenhet till detta faktum. Banken skapar två skulder genom att påstå sig ”låna ut” kronor till kundkontot som per definition INTE kan innehålla kronor – kundkontot kan ENDAST innehålla bankens skuld. Kontokunden hamnar i en lika stor skuld till banken iom han skriver på skuldförbindelsen på att han ”lånar” de kronor banken ALDRIG lånat ut till kundkonton.

        “Insättningar på konton är skulder och de kan inte lånas ut”

        Men VAR finns då det banken påstår sig ”låna ut” om de inte finns på kundens konto? Och varför ljuger bankpersonalen (troligen helt omedvetet – för hen tror säkert det är sant) när hen säger:

        -“De 2 miljonerna kronorna som du lånat finns nu insatt på ditt konto”
        ?

        Du måste, återigen, påvisa VAD banken ”lånat ut” och VAR detta något finns. En liten vägledning till ökad förståelse kan vara att du läser ekonomiprofessor Hyman Minsky:
        “Banking is not money lending; to lend, a money lender must have money”


        ”Att inte bankerna ser pengar som pengar förstår jag inte vad du menar. Pengar är väl pengar oavsett om det är en skuld eller en tillgång.”

        Jo, man kan använda andras skulder som betalmedel. Men bara för att de är betalmedel betyder det inte att det är pengar och än mindre kronor. Jag beskriver det här:
        Därför är banksystemet ett domino-pyramidspel

        Frågan är varför vi ska ha ett system där någon tillåts ”låna ut” sina egna skulder såsom bankerna gör idag. Frågan är varför vi inte ska använda kronor som betalmedel.

        Sedan undrar jag varför du återigen spelar uppgivet oförstående.

        Vill du läsa på lite om Postgirot kan du göra det här:
        https://viktualiebrodern.wordpress.com/2013/01/18/fler-betalningsmedel-i-skatteuppborden-del-1/

        Du påstår att staten fick en konkurrensfördel genom att de erbjöd ett sätt att betala betala med kronor genom Postgirots kontosystem. Med hänvisning till ovan så är frågan snarare – varför ska vi överhuvudtaget använda bankernas skulder genom deras kontosystem som betalmedel istället för att använda kronorna som finns på Riksbankskontona? (Jo, jag vet du vill ge dem samma status genom att kalla allt för ”pengar” men då inte ens bankerna ser sina skulder till kontoinnehavarna som pengar – varför ska vi?)

        ”Eller menar du att det är en annan sorts pengar som finns på de hemliga riksbankskontona mot de som bankerna ger till kunderna?”

        Har ingen aning om vad du svamlar om här. Riksbankskonto är inte ”hemliga” (var har jag hävdat det mer än i din fantasi?). Riksbankskontona innehåller centralbankspengar och ÄR kronor precis lika mycket som sedlar och mynt (som också är centralbankspengar). Bankernas kundkonton ÄR bankens skuld på kronor till kontokunden – och återigen, en skuld på kronor kan ALDRIG vara kronor (påstår du att en skuld på kronor ÄR kronor får du påvisa hur din elräkning ÄR kronor som duger som betala varsom helst med med) Vid en kontoöverföring mellan två skilda banker, säg Bank A och Bank B, sker en skuldöverföring mellan bankerna. Den bank som ökar sin skuld till sin kontokund kräver att bli betald genom Riksbankskontona med kronor för att överta skulden till kontoinnehavaren. Så blir Bank A av med sin skuld till BANK B kräver bank B att bank A betalar motsvarande belopp i form av kronor från Riksbankskontona. Vid en kontoöverföring mellan två olika banker sker mao alltid två olika transaktioner då mottagande bank B inte ser bank A:s skulder (dvs kundens kontoinnehav) som pengar. Vilket skulle visas.

        Vilket värde har banken skapat på den sk ”bostadsmarknaden? Banken har trissat upp priset genom att den som mellanhand hetsat de presumtiva skuldslavarana mot varandra. Banken har inget värde skapat överhuvudtaget – banken har skapat inflation på bostadspriserna. Att sedan bankerna saluför denna upptrissning och inflation såsom ”värdeökningar” är en helt annan sak – det är en del av pyramidspelet.

        Upptrissningen av bostadspriserna kan bara fortgå tills dess att skuldmaximum nåtts – dvs så länge pyramidspelet kan fyllas på med ytterligare skuldslavar som hoppas på att någon är villig att sätta sig i än större skuld till banken vid nästa försäljning.

        För att parafrasera din återkommande spelade frågande uppgivenhet – jag kan inte förstå hur du kan missa den parasiterande mekaniken. Banken är den som sätter priset vid budgivningen genom att hetsa köpare mot varandra så att den som sätter sig i störst ”skuld” till banken med påhittet som banken påstår sig ”låna ut”. I en riktig marknad sätts priset genom att köpare bjuder över varandra med befintliga pengar (dvs kronor). När bankerna ”lånar ut” sina egna skulder till kundkonton och anskaffar sig skuldslavar på detta sätt är det bara frågan om parasitism och pyramidspel.

      • ”När bankerna ”lånar ut” sina egna skulder till kundkonton och anskaffar sig skuldslavar på detta sätt är det bara frågan om parasitism och pyramidspel.”

        Sant.

Kommentarer inaktiverade.