Hur clearingen mellan bankerna går till

cover_i_sigil
Boken som mekaniskt beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt kan beställas här:
—————————–

I det här inlägget förklarar jag grunden för clearingen som bankerna gör i slutet av varje bankdag.

Säg att nedan kontoöverföring skett mellan Per och Nisse

2

Av ovan kan man få intrycket att bankerna alltid betalar varandra genom Riksbankskontona för varje kontoöverföring. Men i verkligheten sker ett flöde mellan bankerna av kontoöverföringar. Säg att Ulla och Lisa gör en kontoöverföring som går ut motsatta hållet till Pers och Nisses . Som bilden beskriver nedan behöver ingen av bankerna betala den andra banken med när skulderna kvittas mot varandra.

3

Då det sker 100000 överföringar åt båda hållen mellan bankerna och de flesta kan kvittas bort så är det extremt små belopp kronor från Riksbankskontona som bankerna behöver hålla för att kunna fixa clearingen (kvittningen) i slutet av en bankdag.

För att sammanfatta hur långt vi kommit hitintills:

Vi ”bollar” bankernas skulder mellan våra konton när vi ”betalar” genom kontosystemet. Vid slutet av varje bankdag kvittas de flesta av  skulderna bort av bankerna  Då storbankerna har monopol på Riksbankskontona kan inga kronor från Riksbankskontona ”rinna ut” till kundkontona (som, som sagt, bara kan innehålla bankens skuld och aldrig kronor) Nedan bild visar detta:

2

Då kronorna på Riksbankskontona (det gröna på bilden ovan) är helt inneslutna av storbankernas monopol innebär detta att clearingen på banken vid dagens slut alltid är ett nollsummespel där banker som hamnar på plus alltid kommer motsvaras av de banker som hamnar på minus. I nästa inlägg går vi igenom detta nollsummespel lite närmare.

Annonser