NEJ! Penningsystemet är inte kreditbaserat. Det är baserat på att bankerna får ”låna ut” sina egna skulder till kundkonton – en enorm skillnad!

Det är viktigt att vi slutar använda bankernas lögnaktiga språk. I detta ligger att vara noga med språket.

Om du säger att päronen väger 2 meter så kommer du nog på dig själv med att du råkade säga fel. När man anger vikt gör man det i kilo. Vad vikt mäts med är standardiserat.

Det samma gäller ordet kredit. Kredit betyder att man lånar ut en TILLGÅNG under en tid – t.ex pengar. Nisse ger dig tillgång till hans pengar och förväntar sig att få tillbaka dem av dig efter en viss tid. Nisse är då långivare/kreditgivare och du låntagare/kredittagare.

Banker påstår sig ”låna ut” sina egna SKULDER till kundkontot (då ditt konto endast kan innehålla bankens skulder). Bankerna sysslar mao INTE med kreditgivning. Om man påstår sig kunna ”låna ut” sina egna skulder ljuger man – och det är just denna lögn som bankerna baserar sin verksamhet på.

Vi tar det stegvis med balansräkningar. Säg att du är helt pank  men vill köpa en cykel. Nisse har 3 000 kr. Jag tror inte jag behöver förklara nedan bild, den borde vara självförklarande:

1

Nisse lånar ut sina 3 000 kronor till dig och era balansräkningar ändras som nedan (också självklart tycker jag)

2

Kolla in ovan – en kredit/lån kan bara ske genom att en TILLGÅNG flyttas och blir någon annans tillgång – detta är ett ovillkorligt kriterium för att något ska vara en kredit/lån.

Säg att du hittar 3 000 kronor i sedlar på gatan och går in på banken och sätter in dem. Banken får då tillgång till de 3000 kronorna och förändringen blir som nedan bild visar (återigen självklart)

3

Återigen uppfylls villkoret för att det ska vara en kredit/lån då en TILLGÅNG överflyttas från kreditgivaren till kredittagaren. Din tillgång till de 3000kronorna har flyttats och blivit en tillgång för banken. Notera att ditt konto ALLTID är bankens skuld till DIG!.

Nu går vi över till vad bankerna gör när de påstår sig ”låna ut” till konton och påstår att banken är en kreditgivare/långivare och du är en låntagare/kredittagare.

4

Banken kan omöjligt vara kreditgivare till det som står på ditt konto då det som står på ditt konto ALLTID är vad banken lånar av dig. Kriteriet att en överlåtelse av en TILLGÅNG för att det ska vara en kredit/lån är mao inte uppfyllt.

Sammanfattning:

Jag hoppas att det av ovan framgår att bankerna ljuger rakt av när de påstår att de är ”kreditgivare” när de ”lånar ut” sina egna skulder till kundkonton. Ovan är grunden för den parasitism som bankerna står för – bankerna lånar inte ut pengar – bankerna ”lånar ut” sina egna skulder till kundkonton och detta bevisas av att ett kundkonto inget annat kan innehålla än bankens skuld. Bankerna har mao satt hela världen i skuld till bankerna genom att bankerna  påstår sig kunna ”låna ut”  bankernas egna skulder. Det är mao ett bedrägeri och inget annat.

Jag hoppas att ovan får folk att sluta använda banklögnen om att bankerna är ”kreditgivare” och att systemet är ”kreditbaserat”. Systemet är baserat på att en part, bankerna, fått privilegiet att ersätta pengar (kronor i Sverige) med sina egna skulder som betalmedel så till den grad att idag består penningmängden till 97% av bankernas skulder till kontoinnehavarna och endast 3% är kronor. Genom att staten har gett bankerna kontrollen över betalsystemet märker vi dock inte skillnaden när vi betalar genom kontosystemet. De flesta tror t.o.m att bankernas skulder (ditt och mitt kontoinnehav hos banken) ÄR kronor.

Av ovan kan man även förstå varför bankerna blivit rika som troll men ändå riskerar att gå i konkurs vid minsta bankrusning. Bankerna har satt sig själv i lika stor skuld som alla som banken skuldsatt och bankerna har knappt några pengar.

Är det inte dags att vi slutar använda bankerna skulder som betalmedel och istället använder riktiga pengar? Men då måste vi först förstatliga banksystemet och se till att kontona kan innehålla pengar (kronor i Sverige).

“Banking is not money lending; to lend, a money lender must have money” – ekonomiprofessor Hyman Minsky

Tillägg

Nästa steg i bankernas lögnfabrikation är att blanda ihop begreppen så att folk inte kan skilja på bankens skuld (ditt och mitt kontoinnehav) från kronor. För att förstå detta måste man förstå skillnaden mellan betalmedel och pengar. Vi tar också det stegvis- det är ett lika snorenkelt bedrägeri från bankernas sida.

Säg att Nisse lånade 50 kronor av dig. Du kan då köpa en öl för Nisses skuld om  pubägaren går med på det. Du behöver bara fråga pubägaren:

-”Är det ok om Nisse betalar senare? Han är skyldig mig 50kr och jag har inga pengar”

Nisses skuld fungerar ovan som ett betalmedel men du kan omöjligt hävda att du betalat med pengar, dvs kronor.

Ovan fungerar bara om pubägaren litar på Nisse. ICA-handlaren kanske inte alls litar på Nisse då han tycker Nisse är en strulig fan – Nisses skuld skulle då inte duga som betalmedel i ICA-affären.

Säg att Nisse har satt sig i skuld med i princip hela samhället. Säg att Nisse även är polisen i samhället och är den enda som har vapen. Nisse blir till slut trött på alla som kräver tillbaka sina pengar och samlar alla innevånarna på torget och pekar med sin pistol och säger:

-”Ni ska från och med nu bara använda mina skulder som betalmedel – den som använder pengar kommer jag skjuta ihjäl. Den som vägrar acceptera mina skulder som betalning kommer jag också skjuta ihjäl”

Det Nisse gör ovan är precis vad banksystemet globalt samstämmigt gör. Det land som tillåter folket att använda landets egna valuta som betalmedel hotas att svältas ihjäl. För bankerna gör precis som Nisse ovan – tvingar oss under hot och utpressning att använda bankernas skulder som betalmedel istället för riktiga pengar..För när vi betalar varandra genom kontona betalar vi varandra med bankernas skulder då ”våra” konton inget annat kan innehålla än bankernas skulder.

Banksystemet är faktiskt mycket värre i sin ohederlighet än Nisse då bankerna påstår sig ”låna ut” bankernas egna skulder till konton och får oss att tro att bankernas skulder till kontoinnehavarna ÄR pengar som vi ”lånat”. Mao banksystemet har gjort alla till skuldslavar genom att ”låna ut” bankernas egna skulder till konton. Alla är skuldslavar, om inte annat så genom skatten då staterna får betala skatt till bankerna för att stater är tvungna  att ”låna” bankernas skulder (Maastricht artikel 101(4) ).

Nobelpristagaren i kemi, Fredrick Soddy, studerade penningsystemet och hade helt rätt i att enda alternativet är att skapa ett ärligt penningsystem:
“There is nothing left now for us but to get ever deeper and deeper into debt to the banking system in order to provide the increasing amounts of money the nation requires for its expansion and growth.
An honest money system is the only alternative.”

Han skrev också:

”What is banking?…The most dangerous as it is the most ridiculous form of universal tyranny the World was ever called upon to destroy.”

10 thoughts on “NEJ! Penningsystemet är inte kreditbaserat. Det är baserat på att bankerna får ”låna ut” sina egna skulder till kundkonton – en enorm skillnad!

  1. Hej Lincoln!
    Vill bara tacka för alla dina utmärkta artiklar senaste tiden!
    Det är mycket bra att det finns en bloggare som du som hela tiden förklarar systemet.
    Utan aktuella rapporter från dig vore det svårare även för dem som (som jag) redan tidigare trodde vi förstod skuldsystemet någorlunda. Du tar upp problemet från så många synvinklar, att det blir möjligt att fatta det mesta. för alla (och mig)
    Akuta händelser som i Grekland, skulle bli ganska svårtolkat utan dina blogginlägg.
    Så, tack!

  2. Bra och pedagogisk förklaring. Men varför räknar du de 3000 kronorna som tillgång (skuldebrevet du fått från Riksbanken) men inte pengarna på bankkontot (skuldebrevet du fått från privatbanken)? De är båda tillgångar och det är ju lätt att omvandla den ena till den andra.

    Både riksbanksedlar och privatbankernas skuldebrev baseras på privatpersoners löften att betala tillbaka. Bankerna är bara mellanhänder. Genom att bankerna har så många privata skuldebrev kan de sprida riskerna med utlåningen och erbjuda spararna betalning direkt.

    • Nej banker är inte ”bara mellanhänder” – läs t.ex Bank of England” rapport om hur pengar skapas där de uttryckligen säger att bankerna INTE är mellanhänder när de ”lånar ut” sina egna skulder till kundkonton.

      Jag har skrivit bankens skuld som din tillgång om du kollar balansräkningen. Kolla pilen

      Riksbanken är de enda som får skapa kronor – dvs de enda lagliga pengarna i Sverige . Banken ljuger när den påstår att den lånar ut pengar, dvs kronor till kontot. Bankens konto kan inte innehålla lagliga pengar – dvs kronor. Bankens skuld är lika lite kronor (lagliga pengar) som din elräkning är kronor. Bankens skuld kan per definition mao aldrig vara en tillgång som banken kan ”låna ut”.

      Banken måste låna ut något om den vill att ha något tillbaka. Du påstår att banken ”lånar ut” ett löfte om att ge kunden pengar om kunden vill plocka ut dem från t.ex bankomaten. Man kan inte ”låna ut” ett löfte – hur fan gör man det – om jag lovar att du ska få låna min bil så kan själva löftet omöjligt vara ett lån – jag lånar ut bilen ENDAST om du får TILLGÅNG till den.

      Men låt oss acceptera den logiska kortslutningen i att man kan ”låna ut” ett löfte och tro på magin i denna utsaga. Då banken ”lånat ut” ett löfte så har givetvis kunden ingen skyldighet att lämna tillbaka något annat än det banken ”lånat ut” – dvs lämna tillbaka ett löfte. Kunden kan mao säga:

      -”Här får banken tillbaka ett löfte av mig – nu är vi kvitt”

      Du och jag haft det här tjafset med kronorna som Riksbanken skapar. Jag kopierar och klistrar in:

      Vidare är inte kronorna som staten skapar en skuldsedel längre sedan vi gick ur guldstandarden 1931. Fram till dess var staten skyldig att betala ett belopp guld som motsvarade sedeln (t.ex en 100-lapp). Nu får du ingenting om du går upp till Riksbanken och kräver att du ska få “något” av Riksbanken . Men visa gärna att jag har fel genom att gå upp till Riksbanken och kräv att Riksbanken ska betala vad du nu tror att Riksbanken är skyldig dig för 1000-lappen – tror du Riksbanken är skyldig dig en cykel kanske? Inte vet jag. Det finns inget “löfte” från Riksbanken att betala tillbaka något alls. De sedlar och mynt Riksbanken skapar är mao varken skuldsedlar eller “löften”. Att de skrivs som en skuld på Riksbankens balansräkning är bara en kvarleva från guldmyntfoten. Sedlarna och mynten är ren fiat-valuta – det har sitt värde i att staten säger att de är de lagliga pengarna i samhället.

      Jag bad dig i kommentar efter kommentar visa vad det var för ”löfte” som Riksbanken gett dig – mao vilken skuld Riksbanken har till dig. Jag varnade dig otaliga gånger för att jag skulle avsluta diskussionen om du inte svarade. Du svarade aldrig och därför kapade jag. Det samma gäller nu.

      Jag kommer inte gå in i någon nonsensrundgång med dig igen där du aldrig svarar. Svara nu och bladdra inte iväg. Finns inget svar på vad du kräver att Riksbanken ska ge dig i utbyte mot 1000-lappen i nästa svar då du hävdar att 1000-lappen fortfarande, efter guldmyntfotens avskaffande, är en skuldsedel (och svammel om att Riksbanken gett dig ett ”löfte” räcker inte) så avslutar vi här också.

      • Jag skrev tidigare att den fd advokaten Henning Witte (utslängd från advokatsamfundet) förlorade ett rättsfall (troligen helt medvetet) genom att hävda just det du hävdar – att bankerna lånar ut pengar som banksystmet skapar. Tingsrätten kom fram till att banken inte lånar ut pengar till konton, dvs att bankernas kundkonton inte är pengar. Witte hävdar, till skillnad från dig dock att bankernas skulder (ditt och mitt kontoinnehav) ÄR kronor. Oavsett vilket så kom tingsrätten fram till att bankerna inte skapar och ”lånar ut” pengar till konton.Tingrätten har mao helt rätt.

        Det Witte rättsligt borde ha prövat är om det är bedrägeri av banken att ”låna ut” sina egna skulder till kontot och inbilla ”låntagaren” att kontot innehåller kronor (dvs pengar). Det skulle vara intressant att få nedan rättsligt prövat:

        Säg att du ”lånar” 1 miljon av bankens skulder till ditt konto (som du inbillas tro är kronor). Bankpersonalen ljuger då (med största sannolikhet helt omedvetet) när han/hon säger:

        – ”Den miljon kronor som du lånat har förts över till ditt konto”

        För meningen ovan innehåller minst 4 lögner:

        1) Kundkontot kan inga kronor innehålla, kontot kan bara innehålla bankens skuld

        2) Av ovan följer att den sk ”låntagaren” inga kronor lånat av banken

        3) Banken har mao inget lånat ut överhuvudtaget då banken inte kan ”låna ut” sin egen skuld.

        4) Kontoinnehållet har inte överförts till ditt konto. Det blev påhittat direkt – det kom inte in på kontot utifrån.

        Som sagt , ovan är vad Witte borde ha prövat om hans egentliga mål var att vinna rättegången. Istället hissar han ur sig dumheter om att bankernas skulder (ditt och mitt konto) ÄR pengar, precis såsom du.

      • Tack för svaret och för att du denna gång lät publicera min kommentar. Jag tror vi kan komma fram till konsensus om du inte bara viftar bort det jag skriver som nonsens och svammel.

        Du räknar bankens löfte som en tillgång på ”Min balansräkning” men samtidigt skriver du under att ”Banken har INTE lånat ut en tillgång”. Du verkar själv vackla om ett löfte ska räknas som en tillgång eller inte. Vad jag försöker förmedla är att alla pengar i ett fiatsystem (Riksbankspengar såväl som siffrorna på bankkontot) bara är privata löften från låntagare att arbeta och producera för motsvarande värde.

        Du skriver: ”Då banken ”lånat ut” ett löfte så har givetvis kunden ingen skyldighet att lämna tillbaka något annat än det banken ”lånat ut” – dvs lämna tillbaka ett löfte. Kunden kan mao säga

        -Här får banken tillbaka ett löfte av mig – nu är vi kvitt”

        Ja precis så är det om du betalar ett gammalt lån med ett nytt lån och banken godtar normalt det om du kan visa att ditt nya löfte är trovärdigt. För att bli skuldfri måste du dock producera något som en sparare vill köpa. När han överför betalning till dig från sitt bankkonto och du betalar tillbaka lånet så försvinner både spararens pengar och ditt skuldebrev.

        ”Jag bad dig i kommentar efter kommentar visa vad det var för ”löfte” som Riksbanken gett dig – mao vilken skuld Riksbanken har till dig. ”

        När du har 3000 kronor i kontanter så har du ett löfte från Riksbanken att du kan köpa varor och tjänster för detta värde. Men som bekant så producerar Riksbanken varken varorna eller tjänsterna åt dig. För att Riksbanken ska kunna ge ett sådant löfte så måste de därför, i sitt digitala ”bankvalv”, ha löften (skuldebrev) från låntagare att arbeta och producera varor för motsvarande belopp. Riksbanken trycker inte nya sedlar om de inte får ett sådant löfte från privata låntagare eller staten via affärsbankerna. Även när staten lånar och emitterar statsobligationer så är det i slutändan privatpersoner (skattebetalare) som måste arbeta och producera så att de kan betala skatt så att staten kan betala tillbaka. Riksbanksedeln är därför ett bevis att du har ett löfte från svenska medborgare att arbeta och producera något åt dig. Du kan kalla det sedeln ett skuldslav-brev om du vill.

        Siffrorna på bankkontot är ungefär samma sak. Det är affärsbankens löfte att de ska betala dig med Riksbankspengar. Att de kan ge ett sådant löfte beror på att de har privata skuldsedlar från låntagare som de kan pantsätta hos Riksbanken och få nytryckta sedlar tillbaka. Man kan säga att banken inte lånar ut något utan går i borgen för låntagarna gentemot Riksbanken. Det är banken som gör förlust om inte låntagarna inte håller sina löften.

        Affärsbankerna behövs egentligen inte. Allt skulle kunna skötas av Riksbanken och affärsbankerna skulle kunna reduceras till filialer drivna på entreprenad, Jag håller därför med dig att affärsbankernas ägare (och deras topptjänstemän som får ohemult mycket betalt) är onödiga parasiter på samhällskroppen. Jag är absolut INGEN bankkramare!

        Fiatsystemet fungerar så länge löftena från låntagarna hålls. Värdet på valutan bestäms av trovärdigheten i låntagarnas löften. Problem uppstår när människor och stater överbelånar sig och skjuter skulder framför sig så att det inte är trovärdigt att de kommer kunna producera för motsvarande värde inom lånetiden. Det är i det läget vi nu befinner oss i, inte bara Grekland utan hela västvärlden. De enda som tjänar på denna kreditexpansion är affärsbankernas ägare och de som har fasta tillgångar.

      • Samma djävla rundgångssmörja som förut. Att du återigen (för vilken gång i ordningen?) du inte svarade på vad Riksbanken är skylidig dig sätter punkt för den här diskussionen.

        Bra att du kommit på att Riksbanken inte har en cykel på lager som de kan betala sin ”skuld” till dig med. Att du kommit på att Riksbanken INTE kan betala dig med varor är dock inget svar på frågan vad Riksbanken ska betala dig med för ”skuldsedeln”.

        Ditt fortsatta ickesvarande gör, som sagt att jag inte kommer ha mer nonsensrundgångar med dig, det kapas här. Du svamlar istället om att folk har lånat ut löften till Riksbanken – men det var inte min fråga (hur i helvete man nu kan ”låna ut” framtida löften men det är en del av svammelmagin du kringgärdar dig med). Du hävdar att Riksbanken har en skuld till den som håller i 1000-lappen då du hävdar att den är en skuldsedel och att Riksbanken ska betala innehavaren av sedeln något. Att du svamlar om vad folk gett för framtida löften till Riksbanken är inget svar på frågan. Förut var Riksbanken skyldig guld för ett motsvarande belopp som stod på sedeln – jag hävdar att Riksbanken efter guldmyntfotens avskaffande inte är skyldiga ett skit – du hävdar att Riksbanken fortfarande är skyldig något.

        Riksbanken/Riksgälden kan inte betala med statsobligationer då statsobligationer är vad Riksbanken/Riksgälden lånar av den som skaffar sig en statsobligation. Man kan inte betala någon genom låna av den man ska betala. Det här tramset har vi också ältat runt och det blir inte mer sant för att du tjatar det in i evighet.

        Du räknar bankens löfte som en tillgång på “Min balansräkning” men samtidigt skriver du under att “Banken har INTE lånat ut en tillgång

        Bankens skuld kan aldrig vara en tillgång. Då det enda banken kan låna ut till kundkonton är bankens skuld så har banken mao inte ”lånat ut” en tillgång.. Att banken får kunden att tro att bankens skuld är en tillgång beror på att bankerna trixar med sina balansräkningar (något som bland annat ekonomiprofessor Richard Werner kallat bokföringsbedrägeri). Du och banken påstår at bankens skuld är en tillgång som banken kan låna ut – jag hävdar att det är ett bedrägeri.

        Jg redovisade ovan för att det är OMÖJLIGT att ”låna ut” ett löfte. Du har inte gett ett enda hållbart logiskt argument för att det är möjligt att ”låna ut” ett löfte.

        Bra att du tycker banksystemet är parasiter och totalt onödiga och att Riksbanken skulle kunna sköta allt genom att staten tog över bankernas kontosystem och såg till att alla konton kan innehålla kronor.

        Vi har, som jag skrivit x-antal gånger nästintill inget fiat-system då 97% av ”penning”mängden består av bankernas skulder till kontoinnehavare och endast 3% av penningmängden är fiat – dvs kronor skapade av Riksbanken.

        Ledsen men jag har inte tid att köra fler nonsensrundgångar – jag håller på att göra en dubbelgungstol just nu (går lite så där så jag är dessutom lite småförbannad – förenklar en tidigare dubbelgungstol som jag gjort som fungerade bra men var klumpig som fan).

  3. OK, jag tror inte heller vi kommer längre. Eftersom du inte anser att det är en tillgång att ha ett löfte från någon att arbeta för en i framtiden, så kommer du aldrig förstå och acceptera det valuta- och banksystem vi har. Men tack för en intressant diskussion och lycka till med gungstolen!🙂

    • Som jag tidigare påpekat – om jag lovar att låna ut min bil till dig så är inte mitt löfte ett lån -jag har inte lånat ut något alls om jag inte lånar ut själva bilen. Du hävdar att bankens löfte är ett lån utan att du på något sätt logiskt kan motivera hur ett löfte kan vara ett lån. Visst, ett löfte kan vara en tillgång för den som får löftet men hur fan menar du att den som ger löftet kan ”låna ut” löftet? Hur fan går det till i den verkliga världen? Förklara med bilen i mitt exempel ovan.

      Vidare – om jag ger dig ett löfte om att ge dig 10 kilo mjöl så har jag en skuld till dig på 10 kilo mjöl. Att påstå att man kan ”låna ut” sitt löfte är mao ekvivalent med att påstå att det är möjligt att ”låna ut” skulden till den man är skyldig. Det är precis den logiska kortslutning det låter som – men likt förbannat är det den den lögnaktiga grund bankerna bedriver sin verksamhet på.

      Vidare är är inte bankens balansräkning annorlunda än någon annans. den består inte – såsom du verkar påstå av Tillgångar och Löften – den består av Tillgångar och Skulder.

      Enligt Wikipedia:
      ”Kredit innebär en överlåtelse av förfoganderätten till en penningsumma (penningkredit) på…. viss tid.”

      Du menar att när banken ”överlåter” sin egen skuld till kundkontot (då, återigen, detta är det enda som kan finnas på ett kundkonto) så har banken lånat ut pengar, dvs gett en kredit. Varför ska bankernas skulder till kontoinnehavarna ses som pengar? Som jag visar i blogginlägget kan bankernas skulder (ditt och mitt kontoinnehav), såsom alla skulder, fungera som betalmedel men bankernas skulder är lika lite pengar som någon annans skuld. Att bankerna lyckas få in sina egna skulder som en del av den sk ”penning”mängden (där 97% består just av bankernas skulder till kontoinnehavarna) är en del av bedrägeriet – vilket riktigt företag kan få företagets skulder till att bli ”pengar”?

      Enligt Wiki måste banken överlåta en tillgång i form av pengar för att det ska vara en kredit. Banken ”lånar” inte ut en tillgång när den påstår sig ”låna ut” sin egen skuld till kundkonton – inget svammel om löften kan ändra detta fakta och du har inte logiskt kunnat påvisa annat heller.

      Sedan konstaterar jag återigen (för vilken gång i ordningen?) att du lyckats ickesvara på vad Riksbanken är skyldig att ge dig för 1000-lappen då du vidhåller att det är en skuldsedel och att du har något att kräva av Riksbanken. Under guldmyntsfoten kunde du kräva motsvarande guld för 1000-lappen – vad ska du kräva nu av Riksbanken då guldmyntfoten avskaffades 1931? Du gör precis allt för att undvika svara det uppenbara – Riksbanken kommer inte ge dig ett skit om du går upp med 1000-lappen till Riksbanken och kräver att Riksbanken ska betala sin ”skuld”. Möjligt att du kan få en klapp på axeln och en ny tusenlapp i utbyte mot den gamla – mer än så får du inte – sedan spelar det ingen roll hur mycket du svamlar om att Riksbanken ”skuld” ligger i att Riksbanken gett dig ”löften” om ”framtida arbetsinsatser” och bla bla.

      Japp, nu lägger vi ned det här för jag är trött på alla ”löften” och att bankerna ”förädlar löften” och resterande svammel där du gör precis allt för att undvika vad som står på en balansräkning och försöker dölja det absurda i att bankerna tillåts påstå att det är möjligt att ”låna ut” bankens egna skulder till kundkonton (att du inte låtsas se det absurda i detta tror jag inte ett smack på – du är inte korkad).

  4. Det är mao inte fråga om att bankerna ”ger krediter” dvs att banken är ”kreditgivare” och kunden ”kredittagare”. Det är inte ens frågan om ett ”lån” då banken inte avvarar något när den påstår sig ”låna ut” sina egna skulder till kundkonton. Precis såsom ekonomiprofessor Hyman Minsky påpekar i citat i inlägget lånar inte banker ut pengar. Penningsystemet är inte kreditbaserat. 97% av penningmängden är inte ens pengar utan bara betalningsmedel då bankernas skulder (ditt och mitt kontoinnehav) omöjligt kan vara pengar (kronor).

    Men hur kommer det då sig att vi fortsätter använda dessa uttryck som bevisligen är direkta lögner? Svaret är – det tjatas och ältas in i oss tills vi tror de är sanna – precis enligt Joseph Goebbels doktrin:
    ”Om en lögn upprepas tillräckligt många gånger blir den en sanning.”

    Vår sk fria media är till stor del en lögn-upprepningsapparat som, när det gäller bankernas verksamhet, definitivt fått oss att tro att lögn är sanning. Det behövs bara lite rationellt tänkande så rasar lögnerna som korthus.

Kommentarer inaktiverade.