Bankernas skulder, dvs ditt kontoinnehav, är inte pengar, de används i byteshandel by proxy

Byteshandel är när en vara byts mot en annan vara. Om du t.ex byter en bit guld mot en traktor så är det byteshandel – varken guldet eller traktorn är pengar. Problemet med byteshandel är att det kan vara svårt att hitta någon som vill byta just det jag vill ha mot det  jag har . Om jag har en cykel och vill ha en mobil så kan det bli svårt att hitta någon som är villig att byta sin mobil mot min cykel.

Pengar underlättar det hela. Jag säljer min cykel till någon för en 1000-lapp och kan köpa en mobil av någon annan. Pengar gör att vi slipper problemet med byteshandeln.

Det påstås att bankernas skulder, dvs ditt kontoinnehav, är pengar de med – men som vi ska se är det bara en än krångligare variant av byteshandel – krångligare då en fiktiv byteshandeln måste ske by proxy genom bankerna.Låter krångligt och det är det – det är inte vidare svårt att förstå men det är definitivt mycket krångligare än om vi kunde använda riktiga pengar när vi betalar genom kontosystem.

För att göra det förståeligt gör vi det väldigt konkret och börjar med att beskriva hur byteshandel med guld skedde.

Nisse hade lite guld och bytte det mot 5 säckar mjöl av mjölnaren (som av någon anledning ville ha guld – han kanske hade accepterat en ko också som bytesmedel i byteshandeln – vem vet?)

Inget konstigt ovan – det är en vanlig enkel byteshandel mellan Nisse och mjölnaren.

Säg nu att Nisse gick till banken och lämnade in guldet till banken. Banken skrev en skuldsedel som bevisade att banken var skyldig Nisse guldet. Nisse gick sedan till mjölnaren och gav honom skuldsedeln istället för det fysiska guldet. Mjölnaren accepterade byteshandeln och tog emot skuldsedeln.

Vad är exemplet ovan? Jo, det är en fiktiv byteshandel där Nisse får mjölet men mjölnaren får bara en skuldsedel som bevisar att banken är skyldig mjölnaren guld. Det är alltså inte ens en riktig byteshandel då banken fortfarande sitter på guldet.  Man kan säga att det är fiktiv byteshandel by proxy där mjölnaren byter sitt mjöl mot mellanhandens skuld på guld (själva skuldsedeln som mjölnaren nu sitter med). För att det ska funka måste mao mjölnaren acceptera bankens skuld (själva skuldsedeln) som bytesmedel i byteshandeln.

Man kan även se det som om skuldsedeln är en fördröjning av byteshandeln. Mjölnaren bytte sitt mjöl mot att han skulle få guld senare genom banken. Så man kan säga att det är en icke ännu genomförd byteshandel.

En stor skillnad mellan ren byteshandel och byteshandel genom banken med skuldsedlar blir då att:

  1. När Nisse gav mjölnaren guldet direkt i handen dödades skulden mellan Nisse och mjölnaren. Det fanns inte längre någon skuld dem emellan
  2. Men när Nisse använde bankens skuld (själva skuldsedeln på guld) som betalmedel kvarstod bankens skuld till mjölnaren.

Vad är det viktigaste kriteriet för att något ska kallas pengar? Jo, att de dödar skulder. Av ovan framgår det därför att bankernas skuldsedlar har mindre av egenskapen pengar i sig än när det är ren byteshandel. Sug på den – bankens skuldsedlar har mindre av egenskapen pengar i sig än en ko i en ren byteshandel!

Banken MÅSTE mao vara satt i skuld för att det ska finnas skuldsedlar. Och ju mer av bankernas skuldsedlar som används i samhället som bytesmedel desto mer måste banken vara satt i skuld för att byteshandel by proxy med bankens skuldsedlar ska kunna ske.

Vi går nu till nutid och kollar vad bankerna sysslar med. Det är tämligen enkelt – det är bara att byta ut ordet guld ovan med ordet  kronor. Det du har på ditt konto är en skuldsedel på kronor. Banken kan betala sin skuld genom att du går till bankomaten och plockar ut kronor (precis som Nisse kunde gå till banken och plocka ut guld för sin skuldsedel).

Vi fortsätter jämföra. Vad händer om du betalar mig direkt med en 1000-lapp i handen? Jo, skulden mellan dig och mig dödas. Själva sedeln har egentligen inget riktigt värde (själva pappret kostar nästintill ingenting) så det är inte fråga om byteshandel. 1000-lappen är mao riktiga pengar.

Men vad händer om jag betalar dig genom kontot? Säg att jag köper en cykel av dig. Jo, du får mer innehav av din banks skulder på ditt konto – detta då du aldrig kan få kronor på ditt konto. Du accepterar mao bankens skuld som betalmedel. i byteshandeln mellan dig och mig – du får mer av din banks skulder på ditt konto mot att jag får cykeln.

Av ovan framgår att om bankernas skulder (dvs ditt kontoinnehav) används som betalmedel i byteshandel måste:

  1. Banken sitta i skuld för att bytesmedel i form av bankens egna skuld ska kunna existera på kontot
  2. Bankens skuld kvarstår efter det att kontotransaktionen mellan dig och mig är genomförd

Av ovan framgår också att bankens skulder omöjligt kan vara pengar (lika lite som dina skulder kan vara pengar).

Det sjuka är att bankerna lyckats se till att nästan det enda betalmedlet som finns kvar är bankernas egna skulder till kontoinnehavarna. Det finns nästintill inga riktiga pengar kvar i systemet. 97% av den sk ”penningmängden” består av bankernas skulder till kontokunderna – de är mao INTE ENS PENGAR!

Än sjukare är att bankerna tillåtits få ”låna ut” sina egna skulder till konton och att de fått inbilla folk att bankens skulder ÄR pengar. Hela bedrägeriet bygger på att folk inte ska kunna skilja på pengar och bankernas skulder – de flesta tror faktiskt att bankerna har pengar på kundkontona – de flesta har inte fattat att kundkontot bara kan innehålla bankens skulder -ALDRIG pengar (det var lättare att se för Nisse – han kunde omöjligt tro att bankens skuldsedel, själva pappret, i sig var guld – han visste att skuldsedeln på guld var bankens skuld på guld till honom). De flesta tror dessutom att de lånar pengar av banken när banken ”lånar ut” sina egna skulder till kundkonton. Men som ekonomiprofessor Hyman Minsky uttryckte det:

Banking is not money lending; to lend, a money lender must have money”

Lite fler banklögner jag dragit upp:

Nej! Börsspekulation är inte ”sparande”. Pyramidspel är aldrig sparande

Nej! Bankernas skulder, dvs ditt kontoinnehav, är inte pengar! Att de trots detta ingår i penningmängden är en del av bedrägeriet

NEJ! Penningsystemet är inte kreditbaserat. Det är baserat på att bankerna får ”låna ut” sina egna skulder till kundkonton – en enorm skillnad!

Nej! Bankernas skulder, dvs ditt kontoinnehav, är INTE pengar!

Nej! Du amorterar inte – banken har inget lånat ut – så vad ska du betala tillbaka?

Nej! Banker är INTE företag.

NEJ! Ditt konto hos banken kan INTE innehålla kronor! Liten film

NEJ! Du är aldrig låntagare av det som står på ditt konto! Banken är ALLTID låntagare av det som står på ditt konto.

Nej! Pengar är inte ett löfte om att betala – tvärtom – man kan betala löften med pengar.