Vi har nästintill inget penningsystem kvar. Vi har ett byteshandelssystem där skuldslavar är betalmedel mellan bankerna.

Gör lite reklam för min andra blogg som är lite mer skapande. Här är en pseudovetenskaplig förklaring till uppkomsten av blixtar ock klotblixtar 🙂

Thunderbolts and ball lighting – a pseudo scientific explanation

—————

Pengar är till för att infria löften med. Pengar är till att betala skulder med. Pengar är till för att vi ska slippa ha byteshandel då det kan vara svårt att hitta någon som vill byta min pryl mot något jag vill ha.

Men vi har knappt några pengar kvar i systemet längre mer än de ynka kontanter som bankerna med alla medel försöker döda. Jag tänkte nedan visa att bankernas betalsystem genom kontona enbart är en variant av det slaveri slavägarna höll i. T.ex den sk bostadsmarknaden är bara en variant av de skuldslavsauktioner som hölls i forna tider.

Vi börjar med hur skuldslaverier fungerade. När en såldes på en skuldslavsauktion såldes han till högstbjudande för pengar som visas nedan:

1

Ibland förekom nog också ren byteshandel mellan köpare och säljare. Varan ”skuldslav” byttes mot t.ex varan guld.

2

I dag sker skuldslavauktionerna på ett lite annat sätt. Istället för att slavägarna bjuder över varandra har processen vänts ut och in. Slavägarna, bankerna, får boskuldslavarna att bjuda över varandra för att få ”låna” av banken. Den som sätter sig i störst skuld till banken får bli skuldslav åt banken. Skuldslaven luras till att tro att han/hon lånat pengar av banken. Men i verkligheten har banken bara ”låna ut sin egen skuld till kunden så att en ömsesidig skuldförbindelse bildas mellan skuldslaven och slavägaren, banken.

3

Säg att Nisse ”vann” en av dessa omvända skuldslavsauktioner och att Nisse ”lånar” 3 miljoner av bankens skulder för att ”köpa” huset. Banken ökar då Nisses kontoinnehav och Nisse tror att han lånat 3 miljoner kronor av banken och skriver på ett skuldpapper. Banken har i verkligheten skaffat sig en skuldslav genom att ”låna ut” bankens egna skuld såsom visas nedan – banken har inte lånat ut några pengar – banken hittar på båda skulderna samtidigt från ingenting.

4

Säg att Per är säljare av huset. Säg att Per och Nisse båda har Swedbank. Swedbank flyttar då bara sin skuld från Nisses konto till Pers konto – observera att INGA pengar flyttas. Se bild nedan:

5

Om Per har ett konto hos en annan bank, säg SEB måste Swedbank betala SEB pengar genom Riksbankskontona för att SEB ska ta över skulden vid kontoöverföringen. Se bilden nedan:

6

Av ovan följer att bankerna INTE ser varandras skulder till kontoinnehavare som pengar. De ser dem inte ens som betalmedel då en bank vägrar ta emot en annan banks skuld vid en kontoöverföring utan ersättning. De är bara alla vi andra som blivit inbillade att bankernas skulder är pengar genom att vi bollar bankernas skulder mellan våra konton som betalmedel.

Vid dagens slut brukar bankerna samla ihop alla skulder och kvitta mot varandra (den sk clearingen). En bank kan då betala en annan bank genom att betala med t.ex en bostadsobligation. Men vad är en bostadsobligation? Jo det är en ihopbuntning av en massa boskuldslavar i ett värdepapper. Bankerna sysslar då med ren byteshandel mellan varandra där inga pengar alls används, såsom bilden nedan visar.

7

Dvs det är bara en variant av den byteshandel forna plantageägare använde sig av när de bytte en slav mot en kossa (eller guld).

Vi kan skapa ett penningsystem där vi använder pengar och frånta bankerna rätten att vara slavägare. Vi måste se till att det finns ett kontosystem som kan innehålla pengar och sluta använda bankernas skulder som surrogat. Men det förutsätter att vi får ärliga politiker och att vi gör oss av med de prostituerade politiker vi har idag. Vi kan inte längre låta äckel som Reinfeldt och Göran ”Den som är satt i skuld är inte fri” Persson dölja verkligheten. Och vi måste börja stå upp mot desinformatörer som Markus.

För att få en djupare förståelse för att bankernas skapande av löften (IOU:s), dvs skulder, inte är pengar kan man läsa det här:

Nej! Pengar är inte ett löfte om att betala – tvärtom – man kan betala löften med pengar.

Mer om banklögnerna:

Vad kan banken ”låna ut” annat än bankens egna skuld till ett kundkonto när kontot enligt bankens egna balansräkning bara kan innehålla bankens skuld?

Av alla prostituerade politiker är nog Reinfeldt den största förrädaren

Bankirerna och ekonomerna kommer förstöra världen om vi tillåter dem fortsätta ljuga

Bankernas skulder, dvs ditt kontoinnehav, är inte pengar, de används i byteshandel by proxy

Nej! Börsspekulation är inte ”sparande”. Pyramidspel är aldrig sparande

Nej! Bankernas skulder, dvs ditt kontoinnehav, är inte pengar! Att de trots detta ingår i penningmängden är en del av bedrägeriet

NEJ! Penningsystemet är inte kreditbaserat. Det är baserat på att bankerna får ”låna ut” sina egna skulder till kundkonton – en enorm skillnad!

Nej! Bankernas skulder, dvs ditt kontoinnehav, är INTE pengar!

Nej! Du amorterar inte – banken har inget lånat ut – så vad ska du betala tillbaka?

Nej! Banker är INTE företag.

NEJ! Ditt konto hos banken kan INTE innehålla kronor! Liten film

NEJ! Du är aldrig låntagare av det som står på ditt konto! Banken är ALLTID låntagare av det som står på ditt konto.

One thought on “Vi har nästintill inget penningsystem kvar. Vi har ett byteshandelssystem där skuldslavar är betalmedel mellan bankerna.

  1. I det sk Hazard dokumentet från 1862 som påstås cirkulerat bland bankirerna diskuterades varför skuldslaveriet (och löneslaveriet åt bankerna som en följd) var att föredra framför det vanliga slaveriet.

    ”Slavery is likely to be abolished by the war power and chattels slavery destroyed. This I and my European friends are in favor of, for slavery is but the owning of labor and carries with it the care of the laborers, while the European plan, led by England, is that capital [the banksters] shall control labor by controlling wages. This can be done by controlling the money.”

    Oavsett Hazard-dokumentets äkthet eller ej så ligger sanningen där.

Kommentarer inaktiverade.