Finansministern och nationalekomer kan inte skilja på skulder och pengar, dvs kronor

“Banking is not money lending; to lend, a money lender must have money” – ekonomiprofessor Hyman Minsky

Jag har svårt att läsa ekonominyheter nuförtiden för jag blir generad över den samlade inkompetensen hos våra makthavare och ekonomer.

Det finns en handfull ekonomer som vet att det finns pengar, banker och skulder. Ekonomer  som Michael Hudson, Steve Keen och Richard Werner brukar påpela att det varken finns banker, pengar och skulder i nationalekonomernas undervisningsböcker.

Inte då  undra på att de inte kan skilja på pengar och skulder. Bankerna är jätteglada för att nationalekonomerna inte vet vad en bank gör för något – för  det är bankerna som lurar i oss alla att bankernas skulder är pengar.

Sveriges finansminister har gått ut med att staten måste frångå den sk ”krona mot krona”-principen och sätta sig i skuld för att klara flyktingströmmen. Detta förutsätter att staten ”lånar” kronor av bankerna – men bankerna ”lånar” inte ”ut” kronor. Kunde finansministern skilja på skulder och pengar skulle hon fatta att det inte finns någon ”krona mot krona”-princip.

Samtidigt går några nationalekonomer ut med att staten ska ”trycka pengar”. På SvD skriver de:

”Ett land med en egen valuta och utan ­någon större utlandsskuld kan finan­siera sina utgifter genom att trycka pengar. Det är, förenklat uttryckt, nämligen vad som sker om centralbanken köper upp den egna regeringens statsskuld.”

Utöver att det inte är fråga om att ”trycka pengar” så är det snömos ur fler aspekter som visar att nationalekonomerna helt klart inte kan skilja bankernas skulder från pengar.

Men vi tar det senare då det är enklast att börja med finansministerns snömos. Vi tar det stegvis och även om du tycker det här är jättelätt att förstå så ska du vara medveten om att för finansministern och nationalekonomer är detta jättesvårt.

Så vi börjar med  vad du och jag helt självklart vet men vad vår finansminister inte har en susning om – att kunna skilja en skuld från pengar.

Säg att du är skyldig Nisse 1000-lronor och har en 1000-lapp i plånboken. Då är följande bild nog trivial för dig att förstå (man kanske inte ska tappa allt hopp -det kanske finns en och annan nationalekonom som kan förstå bilden också🙂 ).

1

För dig är det självklart att skilja på dina skulder och dina pengar. Det är ingen skillnad på en bank. Det du har på ditt konto är bankens skuld till dig. Det är nog inga problem för dig att förstå nästa bild heller:

2

När du plockar ut pengar betalar banken av sin skuld till dig genom bankomaten (som är bankens plånbok). Bankens skuld till dig minskar, dvs ditt kontoinnehav minskar.

Av ovan är det glasklart (för alla utom då möjligtvis ekonomer) att det enda som kan finnas på ditt konto är bankens skuld – ditt konto kan aldrig innehålla pengar: mao banken kan inget annat ”låna ut” till ditt konto än sin egen skuld. Nedan visar vad banken gör när den ”lånar ut”till ditt konto:

3

Så det enda bankerna ”lånar ut” är sina egna skulder till kontoinnehavare som de hittar på vid ”lånetillfället” (banken lånar mao inget ut alls). De enda kronorna som finns är de tryckta sedlarna (och mynten) samt storbankernas kontoinnehav på Riksbanken (Riksbankskontona är de enda kontona som kan innehålla kronor). Se bilden nedan:

4

När finansministern säger att staten måste gå i skuld och att ”krona mot krona” principen gäller förutsätter det att staten lånar kronor, dvs pengar av bankerna – men som visats ovan har staten inga kronor lånat av bankerna. Staten är skyldig bankerna det bankerna ”lånat ut” till staten – dvs ingenting.  Finansministern skulle mao inte fatta ett dyft av nedan bild:

5

Vi tar nu nationalekonomerna som vill att staten ska ”trycka pengar” för att finansiera sina utgifter.

När staten ”lånar” bankskulder av banken så måste staten lämna ifrån sig en statsobligation som förpliktigar staten att betala tillbaka de kronor banken ALDRIG lånat ut. Staten får då ett ökat innehav av bankskulder på sitt konto hos banken som banken hittar på vid ”lånetillfället” – precis såsom banken hittade på sina egna skulder när du ”lånade av banken i exemplet ovan (du fick lämna huset i pant till banken istället för en statsobligation) .

Nationalekonomerna menar att Riksbanken ska köpa upp befintliga statsobligationer av bankerna genom att ”trycka pengar”. Men när Riksbanken köper upp statsobligationerna trycker inte Riksbanken upp en massa sedlar och mynt som kan användas som pengar av allmänheten. Riksbanken skapar kronor som den stoppar in på storbankernas riksbankskonton (som som sagt, är de enda kontona som kan innehålla kronor, dvs pengar). Riksbankskontona är ett helt slutet kontosystem där inget kan rinna ut till andra konton (då, för att tjata, ditt och mitt konto inte kan innehålla kronor, dvs pengar, överhuvudtaget  – ditt konto kan enbart innehålla bankens skuld på pengar till dig). Mao är nedan bild korrekt vad gäller nationalekonomers ”förståelse” – de kan inte skilja på vd som är pengar eller skuld de heller:

6

“Banking is not money lending; to lend, a money lender must have money” – ekonomiprofessor Hyman Minsky

Här är fler lögner som vi lever i:

”Crash course” i hur penning och banksystemet fungerar

NEJ! Penningsystemet är inte kreditbaserat. Det är baserat på att bankerna får ”låna ut” sina egna skulder till kundkonton – en enorm skillnad!

Nej! Bankernas skulder, dvs ditt kontoinnehav, är INTE pengar!

Nej! Du amorterar inte – banken har inget lånat ut – så vad ska du betala tillbaka?

Nej! Banker är INTE företag.

NEJ! Ditt konto hos banken kan INTE innehålla kronor! Liten film

NEJ! Du är aldrig låntagare av det som står på ditt konto! Banken är ALLTID låntagare av det som står på ditt konto.

 

 

13 thoughts on “Finansministern och nationalekomer kan inte skilja på skulder och pengar, dvs kronor

  1. Om jag (Eller en ”Stat?”) lånar 30 000 miljarder och betalar 1,5% ränta kan jag ju låna i princip räntebetalningen av en annan bank för att betala den första banken. Året efter kan jag låna ytterligare 30 000 miljarder och låna räntebetalningen av den andra banken? Är det inte så USA håller på? De kan ju hålla på hur länge som helst? Eller? Det gäller ju bara att lägga 60% av lånen till att betala kanoner och flygplan med. Resterande 40% lånar jag för att hålla folket/anställda nöjda och glada. 3e året gör jag samma sak! och så fortsätter jag tills ja vadå? Ser ju bara till att hålla igång krig och att folk är något så när nöjda? Min granne gör samma sak? Vad är det som sätter stop för detta?

    • Frågan kvarstår dock; vad ”lånar” banken ”ut” när den påstår sig kunna ”låna ut” bankens egna påhittade skuld till kontot? Om jag ”lånar ut” en påhittad nalle kan jag då påstå att jag ”lånar ut” något annat än min egen fantasi?

      USA kan sätta sig i skuld precis som bankerna gör i Sverige (eller i vilket land som helst) av samma anledning – de kontrollerar betalsystemet.

      I Sverige kontrollerar storbankerna kontosystemet för betalningar och har på så sätt sett till att vi måste använda deras skulder (ditt och mitt kontoinnehav) istället för att använda pengar (kronor),

      USA har sett till att 85% av den internationella handeln sker i dollar. Då de digitala dollarna bara kan existera på FED:s datorer i New York och då de enda som kan ha konton på FED är amerikanska storbanker måste resten av världen gå genom det amerikanska banksystemet för att kunna cleara. Det enda de amerikanska storbankerna håller på sina kundkonton är bankens egna skuld.

      Det är mao fel att säga som det brukar sägas – att t.ex Kina håller en massa dollar på sin centralbank. Möjligt att centralbanken i Kina har lite fysiska dollarsedlar och mynt i sitt valv men de digitala dollarna kan aldrig lämna kontona på FED:s datorer i New York. Det Kina kan hålla är statsobligationer och andra krav på USA. Så visst, USA:s krig betalas av andra länder då USA aldrig tänker betala sina skulder – det är kolonierna som ska betala påhittade skulder – inte imperiet.

    • Om du börjar ta nya ”lån” för att betala ränta på redan existerande skulder så finns risk för att en snöbollseffekt uppstår och om detta sker i stor skala (staten) så kan tom. hyperinflation uppstå. Om centralbanken är oberoende och har ett prisstabilutetsmål så kommer CB då att börja skruva upp styrräntan om en inflationssnöboll börjar rulla. I en perfekt värld så skall detta fungera, är tanken. (”Lån” inom citattecken eftersom ordet ofta missvisande används för att beskriva både kreditgivning och”utlåning” i ordets korrekta betydelse. Om jag lånar ut något så har jag som utlånare inte kvar det jag lånat ut. Vid kreditgivning så behåller jag det jag ”lånat ut” och utfärdar istället en skuldsedel, ett löfte. )

      • Nä, fel definitionen på kredit – enligt wiki och den gängse definitionen är att kreditgivaren måste man avstå något. Från wiki:
        ””Kredit innebär en överlåtelse av förfoganderätten till en penningsumma (penningkredit) eller fungibla varor (varukredit) på viss tid. Lån, avbetalningsköp och uppskov med betalning är exempel på olika slags krediter. ””

        Handlar jag en korv hos korvgubben avstår korrvgubben en korv – korvgubben ”behåller” inte korven. Att ekonomer snickrar ihop egenhändiga kortslutande definitioner inlindade i snömos gör inte att de håller ihop om man plockar upp retoriken för närmare betraktelse. Att påstå att man kan behålla det man ”lånat ut” är en motsägelse av första graden.

        Det enda banken PER DEFINITION kan ”låna ut” till ett kundkonto är bankens egna skuld till kunden – dvs vad banken ”lånar” av kunden. Mao banken hittar på sin egen skuld och skriver detta på kundens konto – sedan blåser banken kunden genom att påstå att kunden ”lånat”. Egentligen är båda skulderna lika mycket fantasier.

        Hyperinflation baserat på att bankerna ”lånar ut” sina egna skulder till kundkonton begränsas av att ett skuldmax förr eller senare nås då skuldslavarana inte längre kan bära mer skuld. Som ekonomiprofessorna Steve Keen och Michael Hudson påpekat brukar systemet braka ihop då i en depression genom en deflationsspiral – sk deleverage (avskuldning). Vi är i den punkten nu så ”hyperinflation” är en saga i nuvarande system – vem fan finns kvar att skuldsätta?

        Styrräntan är Riksbankens internränta som bankerna betalar när de använder Riksbanken som mellanhand vid clearingen, Riksbanken vill att bankerna lånar av varandra direkt genom stiborräntan därför sänks reporöntan så att bankerna förlorar på att gå vägen genom Riksbanken . Då denna hantering sker inom det helt slutna riksbankskontosystemet har det nästintill inget med vad som händer med kundkontona.

      • Jag tycker den wikipediadefinitionen är felaktig/missvisande. Hursomhelst, den poäng jag vill ha fram, och det är väl också din bloggs syfte, är att det är skillnad på att ”låna” pengar av någon (i betydelsen att långivaren då också avstår dessa pengar), samt det som banker ägnar sig åt, dvs att ställa ut löften, eller skuldsedlar, som fungerar (så länge det finns förtroende) som ”riktiga pengar” men inte är det. För det senare tycker jag kreditgivning är ett lämpligt ord. Med vilket ordval skall man annars särskilja dessa saker?

      • Så du menar att du brukar gå till korvkiosken och köpa på krita men korvgubben ger dig ingen korv? Jo, det är ju upp till dig att göra det valet, Själv skulle jag krävt att få en korv om jag nu satte mig i skuld till korvgubben för en korv.

        Samma sak med bankerna. Påstår banken att den ”lånar ut” kronor till mig och jag sätter mig i skuld till banken så ska jag låna kronor av banken. Annars ska banken säga som det är:

        -”Tyvärr vi har inga kronor att låna ut men du kan få ”låna” bankens skuld”

        Varför inte uttrycka det som det är? Bankerna ”lånar ut” sina egna skulder (hur fan man nu kan låna ut sina egna skulder) – INTE pengar och INTE krediter.

        Detta är också ENTYDIGT vad som sker enligt bankens egna balansräkning – banker ”lånar ut” sin egen skuld till kundkontot då kundkontot inget annat kan innehålla.

      • Skrev jag det? Jag kan inte se att det var det jag skrev.

        Vad jag menade, men som du feltolkade (avsiktligt?), är att det är skillnad på att (1) låna ut något (och därmed inte ha kvar det), samt att (2) låna ut en skuldsedel på samma sak. Eller menar du att det inte är skillnad på (1) och (2)? (1) brukar kallas för ett lån. (2) kallas för just en skuldsedel, eller skuldbevis. Om skuldsedeln gäller ”pengar” så kan man kalla det … ja vad skulle du kalla det Michael Thudén? Jag föreslår ordet ”kredit”.

      • Jag menar att man överhuvudtaget inte kan låna ut sin egen skuld då ens skuld inte är en tillgång – det är möjligt att du anser att din elräkning är en tillgång som du kan ”låna ut” och kalla kredit – men ärligt tror jag du är ganska ensam om den uppfattningen. Men övertyga mig, vettja! Ta en kamera och filma när du går ut på stan och försök få någon att ”låna” din elräkning mot ränta – skulle vara kul att se hur det går.

        I synnerhet kan man inte låna ut till den som man lånar av. Men det är precis det bankerna gör. Motbevisa nedan:

        AXIOM:

        KUNDENS KONTO ÄR ALLTID VAD BANKEN ÄR SKYLDIG KUNDEN

        1) Därav följer att kontot endast kan innehålla ett bevis på vad banken lånat av kunden.
        2) Av 1) följer att banken ”lånar ut” det den ”lånar” av kontokunden när banken påstår sig kunna ”låna ut” till kontokunden.

        Vad man kallar ovan bedrägeri är i sig oväsentligt, bara man inte ljuger och kallar det ”lån” och ”krediter”. Det väsentliga är att se bedrägeriet i att ”låna ut” det man ”lånar” tillbaka till den man ”lånar” av.

        Är vi överens om att bankens skuld på kronor (dvs ditt och mitt kundkonto) omöjligt kan vara kronor? Kan vi komma överens om att banken direkt ljuger när den säger till kontokunden:
        ”Den miljon kronor som du lånat finns nu överfört till ditt konto”
        ?
        Det blir löjligt att kalla lögner för ”krediter” – ordet kredit kommer ju ytterst från latins ”tro på” – dvs trovärdighet. Varför ska vi ”tro på” direkta lögner som är extrem lätta att bevisa om man bara utgår från vad kundkontot kan innehålla enligt bankens egna balansskärning?

        Du får börja svara på mina frågor och bemöta det jag skriver – UTGÅENDE FRÅN BANKENS BALANSRÄKNING och vad ett kundkonto kan innehålla – annars stänger vi av här. Trött på nonsensrundgångar och flum som mynnar ut i intet – försök vara lite stringent..

  2. Väldigt pedagogiskt och bra. Erbjud dina tjänster till regeringen. Vilken föreställning det skulle bli. Jag skulle betala dig (kontant) för att få uppleva det…;-)

    • Tack!
      Jo, det kanske skulle vara skoj🙂 tvivlar dock att de skulle fatta något. Har diskuterat det här några gånger med nationalekonomer och de ser ut som de intellektuellt urgröpta fågelholkar de ”utbildats” till att bli🙂

  3. Då är de kriser i länder som Grekland och Spanien exempelvis påhittade eller hur! Krigen är till för att tömma lagren och fördela egendomarna mellan de vinnande deltagarna. Krig är inget svar på den ekonomiska politiken krig är en förutsättning. Imperialistiska stater hoppas med andra ord att tömma sina lager på krigsmateriel. Och de som tror på ett annat system skall ta över är ute i ogjort väder. Dollarhegemonin kommer ju fortsätta för de stater som lyder under den håller ju på och spelar på vinnaren. Kina måste därför tillsammans med Ryssland bli starkare som krigsnation, det hjälper inte att äga mycket ”dollar”. Ryssland verkar ju få det svårt, kanske Kina kan hjälpa dem men hur?

Kommentarer inaktiverade.