Den negativa räntan kan pressa upp räntan för boskuldslavarna -reviderad

Min lite mer kreativa blogg: Art, inventions and the stuff in between

…………………………….

Jag skrev om förra blogginlägget som jag raderat då det blev en del fel.

Läste i denna artikel att i Schweiz har den negativa räntan inneburit att bo”låne”räntan stigit kraftigt (jag skriver ”lån” då, som alla som läst den här bloggen vet – banken ”lånar” inget ”ut”)

Artikelförfattaren ger ingen direkt förståelig förklaring så jag försökte klura ut en själv.

Ska försöka göra det så visuellt som möjligt.

Som jag beskriver i det här inlägget är clearingen ett nollsummespel som utspelar sig varje dag inom riksbankens kontosystem där storbankskartellen har monopol på kontona. Nedan bild är en illustration av detta tagen fån ovan inlägg.

23

De röda cirklarna är kundernas kontoinnehav hos bankerna som ALLTID är bankernas skulder – det finns inga pengar på ditt konto.

I en intressant artikeln i affärsvärlden om krisen som de svenska bankerna gick igenom 2008 beskrivs detta nollsummespel:

”Varje dag vid 16-tiden ringer handlarna på de fem bankerna varandra för att de som ligger på plus ska låna ut pengar över natten till dem som ligger på minus. Allt för att systemet ska sluta dagen på noll.”

För att klara clearingen lånar minusbankerna således av plusbankerna till den sk stiborräntan så att alla storbankerna hamnar på plus-minus noll, såsom bilden nedan visar: Stiborräntan är mao en internränta bankerna tar för att låna av varandras riksbankskonton. Detta nollsummespel kallat clearing utspelas varje bankdag.

14

Plus-minus-nollsträcket kallas med ett ”finare” ord för det ”likviditetskrav” varje bank måste nå upp till vid dagens slut.

15

Swedbank skulle även kunna försöka sälja en bostadsobligation för att komma upp till likviditetskraven. Men det förutsätter att någon vill ha deras bostadsobligationer.

När bankerna inte litar på varandras bostadsobligationer måste minusbankerna låna till stibor eller låna genom Riksbankens till reporäntan då Riksbanken kan kliva in som mellanhand som bilden nedan visar som förklarar vad reporäntan är:

2

Men om plusbankerna inte ens vill lämna in sitt överskott till Riksbanken kommer inte ens ovan fungera heller. Den sk internlåningen (Interbank Lending på engelska) mellan storbankernas riksbankskonton ”fryser fast” och hela betalsystemet hotas. Då kan Riksbanken skapa kronor som de köper upp t.ex bostadsobligationer för så att alla banker hamnar skyhögt över likviditetskravet (plus-minus-noll-sträcket) och bankerna kan klara clearingen utan att låna av varandra. Det var det som hände 2008 då hela betalsystemet enligt IMF var en hårsmån från att få en hjärtinfarkt. Bilden nedan visar detta:

4

(Artikeln ovan i affärsvärlden beskriver detta också, citat:

”Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra.”)

Efter den akuta krisen 2008 köpte bankerna tillbaka bostadsobligationerna och ”överflödet” på bankerna konton försvann och de var tvungna att börja låna av varandra till igen till stibor-räntan eller av Riksbanken till reporäntan och samtidigt bolla bostadsobligationer som pant.

Men säg nu att Riksbanken inte vill göra om samma sak denna gång. Ingves har uttryckligen sagt att han inte vill ha bankernas bostadsobligationer:

”– Vi tycker inte att det är lämpligt att bankerna ska kunna pantsätta sina egna bostadsobligationer hos oss”

Ingves: Läget farligare för varje dag som går

Vad händer då? Vi kollar först vad den negativa reporäntan innebär för plusbanken och minusbanken. Nedan bild visar vad som sker:

24

Plusbanken kommer mao få BETALA mer för att låna ut till Riksbanken än minusbanken behöver betala för att låna samma pengar av Riksbanken.

Det finns mao inget som helst skäl för plusbanken att gå genom Riksbanken och få betala för att låna ut. Plusbanken kommer då sitta med sitt överskott och kräva högre stiborränta av minusbanken, se bilden nedan:

24

Systemet hamnar mao i ett läge där minusbankerna inte längre kan sälja sina bostadsobligationer och inte kan låna till reporäntan av Riksbanken – minusbankerna blir hänvisade till att acceptera den ränta plusbankerna sätter på stiborräntan.

Om detta händer dagligen kommer Swedbank dräneras fort. Swedbank höjer då bo”låne”räntorna för boskuldslavarna för att den vägen kunna komma upp till likviditetskravet. SEB tjänar också på att höja sina räntor för att öka sin vinst varvid Swedbank inte får ihop tillräckligt och måste suga ut än mer från sina boskuldslavar för att komma ikapp och spiralen går uppåt (kom ihåg att clearingen är ett nollsummespel – får SEB mer på sitt riksbankskonto måste någon annan av storbankerna få mindre).

Något sådant tror jag har hänt i Schweiz. Så inte nog med att negativ reporänta inte innebär lägre ränta för boskuldslavarna – det omvända tycks vara sant.

Här är fler lögner som vi lever i:

”Crash course” i hur penning och banksystemet fungerar

NEJ! Penningsystemet är inte kreditbaserat. Det är baserat på att bankerna får ”låna ut” sina egna skulder till kundkonton – en enorm skillnad!

Nej! Bankernas skulder, dvs ditt kontoinnehav, är INTE pengar!

Nej! Du amorterar inte – banken har inget lånat ut – så vad ska du betala tillbaka?

Nej! Banker är INTE företag.

NEJ! Ditt konto hos banken kan INTE innehålla kronor! Liten film

NEJ! Du är aldrig låntagare av det som står på ditt konto! Banken är ALLTID låntagare av det som står på ditt konto.

8 thoughts on “Den negativa räntan kan pressa upp räntan för boskuldslavarna -reviderad

    • En annan tanke som slog mig när jag läste artikeln ovan där det skrivs att SEB ”straffats” av att de höjt bo”låne”räntorna genom att skuldslavar nytt bank. Antag att SEB är medveten om att bostadsbubblan håller på att spricka och vill bli av med överskuldsatta skuldslavar innan bubblan spricker. Det skulle också vara ett skäl för SEB att höja bo”låne”räntan.

  1. Här nedan får du fler anomalier. Det blir så att säga det normala när ett rådande paradigm går mot sin undergång för att avlösas av ett nytt.

    ”I veckan rapporterades om att räntan på statsobligationer i länder som USA och Storbritannien är högre än på räntekontrakt, så kallade swapar, mellan till exempel banker och företag. Eftersom staten i teorin alltid ska låna billigast är detta finansvärldens motsvarighet till pingviner i Sahara, det ska helt enkelt inte kunna inträffa. Ändå händer det.

    Detta är bara ett exempel på att gamla samband inte gäller. Förra hösten föll räntan på amerikanska statspapper oförklarligt på några minuter – en rörelse så dramatisk att den rent statistiskt ska inträffa en gång på 1,6 miljarder år (!) enligt Bloomberg.”

    http://www.svd.se/ett-osynligt-gift-som-varlden-har-nog-av/om/terrorjakten-i-europa

  2. Jo, hur mycket som nu är tillverkad ”osäkerhet” (gäller även terrorismen).
    Everything is Rigged, Vol. 9,713: This Time, It’s Currencies

    Verkar nästan som om Riksbanken sätter upp ett scenario där minst en bank kommer slaktas. Säg att ingen längre vill ha de svenska bostadsobligationerna och att de börjar ”regna in” igen (såsom affärsvärlden beskrev att de gjorde 2008). Minusbanken (och troligen är det Swedbank igen) kan då inte dumpa sina bostadsobligationer till riksbanken för att få upp sin likviditet (såsom de gjorde 2008), samtidigt som plusbankerna vägrar låna ut till reporäntan så den vägen är stängd också – återstår bara för Swedbank att försöka höja räntan för boskuldslavarna eller låna till stiborräntan av de andra bankerna. De andra bankerna kommer inte ta emot de boskuldslavar som har sämst ekonomi så bara de med feta konton kommer byta till en bank med lägre ränta varvid Swedbanks kapitaltäckning blir än sämre och de får än svårare att nå upp till likviditetskravet varvid de måste höja räntan igen för boskuldslavarna osv.

    Kanske bankparasiterna är uppsatta för att kannibalisera på varandra (och utgången för det är nog riggad den med så att Wallenbergs SEB får tugga i sig resterna av troligen Swedbank). Krueger igen?

    • Intressant! Riksbankens uppköp av statsobligationer gör att storbankernas riksbankskonton flödar över (sk kallad QE som Werner inte kallar QE). 2008 köpte staten genom Riksbankens direktiv upp hälften av bostadsobligationerna för att fylla på bankerna så de slapp låna av varandra vid clearingen för att klara likviditetskraven. På så sätt slapp bankerna låna till reporäntan eller stibor som var helt ur funktion. Affärsvärden skrev, som sagt:
      ”Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra.”

      Nu verkar det som Riksbanken ger bankerna samma överlikviditet men genom att köpa statsobligationer istället ((Ingves säger det rakt ut i SvD-artikeln ovan, citat ”Stefan Ingves betonar att Riksbankens stödköp av statsobligationer har skapat god likviditet i det svenska banksystemet ”) . Och orsaken tycks vara den samma – varken riksbankens repofunktion eller stibor funkar längre – i princip är vi på samma krispunkt som 2008 då bankerna behövdes hållas under armarna genom att ge bankerna ”överlividitet” på sina centralbankskonton.

      Jag tycker Ingves i SvD-intervjun även förklarar varför han bäddat in bankerna i ”överlikviditet” – bostadsbubblan håller på att spricka och då kommer bankerna sitta ordentligt på pottan,citat:
      ”– Vi har skapat ett finansiellt system där bostadsobligationer är grundbulten, delvis beror det på att vi har en låg statsskuld jämfört med många andra länder. Men det gör att riskerna kring svensk bostadsmarknad handlar om långt mer än hushållen och deras konsumtion. Riskerna rör själva kärnan i det finansiella systemet, säger Stefan Ingves.
      I Ingves scenario fortsätter priserna på bostäder att öka tills dess att utländska investerare börjar förlora förtroendet för svenska bostadsobligationer. Bankerna får då svårare att finansiera sig och hushållens boräntor stiger. ”

      Ingves: Läget farligare för varje dag som går

      Svenska banker är troligen i väldigt deep shit snart

Kommentarer inaktiverade.