Vad är det för skillnad på pengar och betalmedel? Vem är kreditgivare?

Då penningreformsrörelsen Positiva Pengar glädjande börjat använda termen ”digitala kontanter” men fortfarande inte förstått att bankerna inte skapar pengar (dvs kronor) känner jag att jag kanske måste knuffa dem i lite mer i rätt riktning så att de kan börja skilja på pengar och betalmedel (Fan va tjatig jag känner mig när jag ältar detta – men det tycks bara vara jag som gör det så jag får väl fortsätta tjata)

De enda pengarna enligt lag är de kronor Riksbanken skapar. Alla MÅSTE enligt lagen acceptera kronor som betalmedel. Bankerna skapar INTE pengar (dvs kronor) till kundkonton – bankerna skapar skuldsurrogat till kronor till kundkonton som kan fungera som betalmedel men vi är inte enligt lag tvungna att acceptera dem som betalmedel.

För att förklara varför vi INTE är tvungna att acceptera bankernas skulder (ditt kontoinnehav) som betalmedel kan vi använda mitt tjat om att du kan köpa en öl för min skuld utan att behöva betala med pengar:


Säg att jag är skyldig dig 50kr. Då kan du köpa en öl på Puben om krogägaren går med på det, allt du behöver säga är:

-”Micke är skyldig mig 50kr, kan han betala senare?”

Varvid du får en öl. Min skuld har då fungerat som betalmedel men du kan omöjligt hävda att du betalat med pengar.

Ovan har pubägaren ökat sitt innehav av mina skulder – han har ju inte ökat sitt innehav av pengar. Samma sak gäller ditt konto hos banken – du får ett större innehav av bankens skulder på ditt konto -du får INTE mer pengar dvs kronor, på kontot.

Pubägaren kunde ovan vägra acceptera ta emot min skuld som betalmedel om han visste att jag är en strulig fan som inte kommer komma in och betala de 50 kronorna.

Samma sak gäller bankernas skulder till kontokunderna (ditt och mitt kontoinnehav). Kontot innehåller inte kronor som vi måste acceptera som betalmedel. Det är olagligt att skapa pengar, dvs kronor, men det är lagligt att skapa betalmedel (vilket är vad bankerna gör när de hittar på och ”lånar ut” bankens egna skulder till kundkonton).

Internt vägrar en bank acceptera en annan banks skulder som betalning vid en kontoöverföring. Banken som ökar sina skulder till sin kontoinnehavare kräver att bli betald med de digitala kronorna som ligger på storbankernas riksbankskonton (i den sk clearingen). Mao bankerna själva ser inte ditt kontoinnehav som pengar, dvs kronor – de ser ditt kontoinnehav för vad det är – bankens skuld till dig.

Bankerna säger inte heller att de skapar pengar – de säger att de skapar krediter. Banken påstår att banken är kreditgivare när den ”lånar ut” till kontot. Men även det är en stor lögn. Banken kan bara vara kredittagare till det som står på ditt kundkonto – aldrig kreditgivare. För att förklara denna lögn:

Säg att du hittar en plastkasse med 40 000kr i sedlar. Du tar sedlarna till banken som stoppar sedlarna i bankens kassavalv (de skrivs på bankens tillgångssida). Samtidigt skriver banken upp sin skuld på ditt konto – ditt innehav av bankskulder på ditt konto ökar mao med 40 000 (observera igen att ditt konto bara säger hur mycket banken är skyldig dig – de 40 000 kronorna ligger ju nu i valvet).

Du har ovan gett banken en kredit på 40 000 kronor och DU är kreditgivaren. Mao banken kan ALDRIG vara annat än kredittagare till det som står på ditt konto. Men det hindrar inte banken från att ljuga häcken av sig och hävda motsatsen.

———————

Har sammanställt en bok som en pdf av diverse blogginlägg. Jag har försökt hålla det så enkelt som möjligt med maximalt med illustrationer. Men det finns saker som kan förbättras och kanske läggas till. Jag ville göra den kort och enkel men kom gärna med förslag på förbättringar.

Kan laddas ned här:

http://www.filedropper.com/crash_1

alternativ

http://www107.zippyshare.com/v/hfMdHBPQ/file.html

—————–

Här är annat grundläggande kring bankernas pyramidspelsbyggande kasinoverksamhet och bedrägeri.

NEJ! Penningsystemet är inte kreditbaserat. Det är baserat på att bankerna får ”låna ut” sina egna skulder till kundkonton – en enorm skillnad!

Nej! Bankernas skulder, dvs ditt kontoinnehav, är INTE pengar!

Nej! Du amorterar inte – banken har inget lånat ut – så vad ska du betala tillbaka?

Nej! Banker är INTE företag.

NEJ! Ditt konto hos banken kan INTE innehålla kronor! Liten film

NEJ! Du är aldrig låntagare av det som står på ditt konto! Banken är ALLTID låntagare av det som står på ditt konto.

8 thoughts on “Vad är det för skillnad på pengar och betalmedel? Vem är kreditgivare?

    • Jo, det kanske ligger något i det. Någon kanske måste tjata och påtala lögnerna. Man kan inte nå förståelse hur systemet fungerar om man jamsar med bankernas lögnaktiga retorik – men tyvärr är det precis vad Positiva Pengar sysslar med (att de börjar skriva ”digitala kontanter” är dock ett bra steg i rätt riktning).

      Jag har själv varit extremt förvirrad då jag själv använt bankernas egna lögnaktiga retorik – så det ligger ingen skam i att vara uppsnurrad på läktaren. Men det ligger en skam i att fortsätta använda samma retorik bara för att man har svårt att erkänna sina misstag. Tyvärr känns det som om Positiva pengar hänger sig kvar vid bankernas lögnaktiga språkbruk mest för att undvika en prestigeförlust.

  1. Jag hade med ”Positiva Pengar” i min blogglista förut, men jag fick aldrig ut något vettigt av deras skriverier. Jag hittar inte några sanningssägande bloggar som skriver på svenska om vårt orimliga penningsystem, utom din då förstås:) Så tjata på du.

    Jag har börjat tjata på folk att ladda ned din PDF och läsa på själva. Den kommer att bli viktig när systemet går ned och de börjar ifrågasätta. Än så länge tror de flesta, i alla fall de över 60, att våra pengar har ett för evigt bestående värde. Likt amen i kyrkan:)

  2. Riksbanken sänker ju nu till minus 0,50. Det blir förmodligen den trenden som vi får se mer av nu, dvs. ett globalt race. Är det ens möjligt för de mer betydande centralbankerna att NU på allvar börja fundera på höjningar? Ovanliga tider säger Ingves. Jo, nog är det så alltid…

  3. Michael, jag måste säga att jag beundrar dig.
    Jag önskar att jag nångång kunde vara din elev. Kan jag få träffa dig personligen o lära mig av dig? Hade varit nåt…
    Keep it going

Kommentarer inaktiverade.