Vem mer än jag har beskrivit varför och hur clearingen mellan banker sker?

Mats Höglund har skrivit i Wikipedia om penningreformsrörelsen och jag kom med som en sidnotering. Inte mig emot men det som retar mig är Mats motivering på facebook – han menar att jag inte alls förtjänar att vara omnämnd på wikisidan då jag inte finns omnämnd i media eller akademiska tidskrifter. Jag kopierar mitt svar till Mats och hoppas Mats Höglund vill hjälpa till att hitta em annan artikel (i media eller akademiska) som beskriver clearingsystem som som jag gör i nedan artikel som jag återbrukar. En uppmaning och förfrågan som jag utmanar vem som helst på – så kom igen hitta någon skrift som går igenom varför clearingen mellan bankerna sker.

Först Mats motivering:
”. Det som skrivs där måste vara grundat i referenser. I första hand vetenskapliga skrifter, i andra hand stora och etablerade medier. Jag har i detta fall haft en del bloggar som referenser, men det är egentligen utanför ramarna. Dock går det inte att få ihop en bred artikel i detta ämne utan att ha med några bloggreferenser. Det som kan ifrågasättas mest är nog egentligen inte att nämna Carl, Pdf, Enhet etc, utan Thudén. Har han nämnts i någon artikel öht, eller vilken/vilka bloggar, som inte är hans egna, nämns han?”

Mitt svar:

Lite roligt att man måste omnämnas i den lögnapparat kallad kvackademia och media för att platsa 🙂 . Jag menar hur många lögner har de inte ertappats med? Vore inte kriteriet på trovärdighet på något sätt vara relaterat till hur många gånger man medvetet eller omedvetet har ljugit? Samt om man gjort avbön när man missförstått eller omedvetet ljugit?

När det gäller clearing på centralbanken (RIX i Sverige) skulle jag vilja att du hänvisar till EN ENDA artikel i media eller kvackademia som tar upp den och beskriver den. Bank Of England tar i sin skrift över hur pengar skapas upp att två kontotransaktioner (en mellan kundkontona och en över centralbankskontona) måste ske vid clearingen men de beskriver inte med ett ord varför. Nämn ETT ENDA ställe, utöver min blogg, som tar upp denna centrala funktion av betalsystemet som de fem storbankerna i Sverige som kartell har total kontroll över.

Du kommer inte hitta EN ENDA – hur trovärdigt är det av den kvackademia och media som du avkräver att man ska ha referenser av för att platsa i din wiki-artikel.

———————–

Nedan är min redogörelse (som jag redan publicerat)  för hur clearingsystemet, penningsystemet och betalsystemet är uppbyggt. Som sagt, vem som helst kan anta utmaningen att hitta en redogörelse för va fan bankerna har för sig efter klockan tre – dvs hur clearingen fungerar (detta är den centrala biten i att förstå bankernas bedrägeri och utsugeri)

”Crash course” i hur penning och banksystemet fungerar

Förord

Jag har försökt göra en ”Crash course” i hur penningsystemet fungerar. För att förstå hela systemet måste man utgå från att bankerna ”lånar ut” sina egna skulder till kundkonton. För bankerna är givetvis detta faktum något som de till varje pris vill dölja – det låter ju inte så trovärdigt att man ”lånar ut” sina egna skulder.

Jag tror inte det finns en enda förklaring som utgår från att bankerna ”lånar ut” sina egna skulder till kundkonton (inte ens från penningreformister – jag tror jag är ganska ensam om att tjata om vi använder bankernas skulder som ”pengar”). Men har man inte den utgångspunkten förstår man inte hur betal och clearingsystemet fungerar eller vilken funktion Riksbankskontona har.

Kapitel 1)

Det idiotiska med att bankerna tillåts ”låna ut” sina egna skulder

Det här med balansräkningar skrämmer många så därför börjar vi tvärsimpelt. Säg att du har en fattig månad och lånar en 1000-lapp av Nisse så du kan köpa mat. Nedan förändring av din balansräkning borde vara självklar utan att jag sätter mer ord på den:

1

Om du försökte låna ut dina skulder skulle du ses som en galning och bedragare:

2

Nedan är således en självklarhet när det gäller oss vanliga dödliga

3

Men som vi ska se nedan vänds det ut och in på logiken när det gäller banken. Då blir du plötsligt en dåre om du ifrågasätter logiken i att man kan ”låna ut” sina egna skulder.

För bankens balansräkning ser precis ut som din. Säg att du sätter in en 1000-lapp på din bank (säg SEB). Då gäller nedan:

4

Om du kollar ovan bild är den exakt likadan som den första bilden. Skillnaden är bara att banken är låntagare av 1000-lappen och att banken har en skuld till dig på 1000kronor (=ditt konto)

Men det är här trolleriet, lögnerna och bedrägeriet kommer in från bankens sida. Säg att du ska köpa ett hus. Du skriver på den påhittade ”låne”handling som banken lägger på sin tillgångssida samtidigt säger bankpersonalen att de två miljonerna kronorna finns på ditt konto. Men det är ju, som visas nedan, en omöjlighet då ditt konto bara kan innehålla bankens skuld och inget annat.

5

Bankpersonalen ljuger (troligen helt omedvetet – hen tror på det själv) genom att påstå att de 2 miljonerna kronor finns på ditt konto.

6

Bankpersonalen är, som sagt, troligen helt omedvetna om att de ljuger. Men Riksbankschefen Ingves måste vara fullt medveten om att han ljuger när han påstår att bankerna ”lånar ut” kronor till konton. Jag beskrev det i föregående inlägget (där finns även referenser till Richard Werner, Bank of England, Hyman Minsky för de som hellre vill tro på auktoriteter än sin egen logik ).

Jag hoppas att det av ovan enkelt framgår hur totalblåsta vi blivit av bankerna och att bankerna satt hela samhället, ja hela världen, i skuld genom att ”låna ut” bankernas egna skulder. Det är också därför som banksystemet är så instabilt och rasar vid minsta störning – bankerna är sammanlagt lika skuldsatta som hela världen tillsammans. Det enda skälet till att bank och penningsystemet fortfarande står upp är för att politiker och centralbankschefer låtsas att det är logiskt uppbyggt och att kejsaren har kläder (pengar). 97% av ”penning”mängden består av bankernas skulder till kontoinnehavarna – endast 3%  är kronor.

“Banking is not money lending; to lend, a money lender must have money”

Hyman Minsky

—————————————-

Kapitel 2)

Hur vi ”betalar” varandra med bankernas skulder som bankerna inte ens själva ser som pengar.

1) Säg att Per betalar Nisse och båda har SEB som bank. SEB överför då bara bankens skuld från Pers konto till Nisses konto direkt som bilden visar nedan (det är därför överföringar mellan konton i samma bank går mycket fortare än mellan två olika banker) SEB:s sammanlagda skuld ändras inte så inget händer på SEB:s tillgångssida.

1

2) Om det är två banker blir det krångligare och tar längre tid (oftast 1 bankdag). SEB (som blir av med sin skuld) måste betala Swedbank 1000 kronor genom Riksbankskontona. Notera att endast Riksbankskontona kan innehålla kronor. Notera också att bankerna internt inte ser varandras skulder till kontokunder såsom de vore pengar – de kräver betalt genom Riksbankskontona för att ta över varandras skulder. Inte heller vid en kontotransaktion mellan två olika banker betalar Per Nisse med kronor.

2

————————————–

Kapitel 3)

Hur clearingen mellan bankerna går till

Säg att kontoöverföringen som vi mellan Per och Nisse sker som vi beskrev i förgående kapitel sker. Vi tar den bilden igen.

2

Av ovan kan man få intrycket att bankerna alltid betalar varandra genom Riksbankskontona för varje kontoöverföring. Men i verkligheten sker ett flöde mellan bankerna av kontoöverföringar.

Säg att Ulla och Lisa gör en kontoöverföring som går ut motsatta hållet till Pers och Nisses Kontoöverföringarna kan då kvittas mot varandra som bilden beskriver nedan.

3

Då det sker 100000 överföringar åt båda hållen mellan bankerna och de flesta kan kvittas bort så är det extremt små belopp kronor från Riksbankskontona som bankerna behöver hålla för att kunna fixa clearingen (kvittningen) i slutet av en bankdag.

För att sammanfatta hur långt vi kommit hitintills:

Vi ”bollar” bankernas skulder mellan våra konton när vi ”betalar” genom kontosystemet. Vid slutet av varje bankdag kvittas de flesta av  skulderna bort av bankerna vid clearingen  Då storbankerna har monopol på Riksbankskontona kan inga kronor från Riksbankskontona ”rinna ut” till kundkontona (som, som sagt, bara kan innehålla bankens skuld och aldrig kronor) Nedan bild visar detta:

2

Då kronorna på Riksbankskontona (det gröna på bilden ovan) är helt inneslutna av storbankernas monopol innebär detta att clearingen på banken vid dagens slut alltid är ett nollsummespel där banker som hamnar på plus alltid kommer motsvaras av de banker som hamnar på minus. I nästa kapitel går vi igenom detta nollsummespel lite noggrannare.

——————————————-

Kapitel 4)

4) Nollsummespelet på RIX mellan riksbankskontona samt vad stibor och reporänta

Storbankernas monopol på Riksbankskontona som vi beskrev i föregående kapitel kan även beskrivas som nedan :

2

De röda cirklarna är kundernas kontoinnehav hos bankerna som ALLTID är bankernas skulder – det finns inga pengar på ditt konto.

I en intressant artikeln i affärsvärlden om krisen som de svenska bankerna gick igenom 2008 beskrivs detta nollsummespel:

”Varje dag vid 16-tiden ringer handlarna på de fem bankerna varandra för att de som ligger på plus ska låna ut pengar över natten till dem som ligger på minus. Allt för att systemet ska sluta dagen på noll.”

För att klara clearingen lånar minusbankerna således av plusbankerna till den sk stiborräntan så att alla storbankerna hamnar på plus-minus noll, såsom bilden nedan visar: Stiborräntan är mao en internränta bankerna tar för att låna av varandras riksbankskonton. Detta nollsummespel kallat clearing utspelas varje bankdag.

14

Plus-minus-nollsträcket kallas med ett ”finare” ord för det ”likviditetskrav” varje bank måste nå upp till vid dagens slut.

15

Swedbank skulle även kunna försöka sälja en bostadsobligation för att komma upp till likviditetskraven. Men det förutsätter att någon vill ha deras statsobligationer.

När bankerna inte litar på varandras bostadsobligationer måste minusbankerna låna till stibor eller låna genom Riksbankens till reporäntan då Riksbanken kan då kliva in som mellanhand som bilden nedan visar som förklarar vad reporäntan är:

2

Men om plusbankerna inte ens vill lämna in sitt överskott till Riksbanken kommer inte ens ovan fungera heller. Den sk internlåningen (Interbank Lending på engelska) mellan storbankernas riksbankskonton ”fryser fast” och hela betalsystemet hotas. Då kan Riksbanken skapa kronor som de köper upp t.ex bostadsobligationer för så att alla banker hamnar skyhögt över likviditetskravet (plus-minus-noll-sträcket) och bankerna kan klara clearingen utan att låna av varandra. Det var det som hände 2008 då hela betalsystemet enligt IMF var en hårsmån från att få en hjärtinfarkt. Bilden nedan visar detta:

4

(Artikeln ovan i affärsvärlden beskriver detta också, citat:

”Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra.”)

Efter den akuta krisen 2008 köpte bankerna tillbaka bostadsobligationerna och ”överflödet” på bankerna konton försvann och de var tvungna att börja låna av varandra till igen till stibor-räntan eller av Riksbanken till reporäntan och samtidigt bolla bostadsobligationer som pant.

Men säg nu att Riksbanken inte vill göra om samma sak denna gång. Ingves har uttryckligen sagt att han inte vill ha bankernas bostadsobligationer:

”– Vi tycker inte att det är lämpligt att bankerna ska kunna pantsätta sina egna bostadsobligationer hos oss”

Ingves: Läget farligare för varje dag som går

Vi kollar nu vad den negativa reporäntan innebär för plusbanken och minusbanken. Nedan bild visar vad som sker:

 

24

Plusbanken kommer mao få betala mer för att låna ut till Riksbanken än minusbanken behöver betala för att låna samma pengar av Riksbanken.

Det finns mao inget som helst skäl för plusbanken att gå genom Riksbanken och få betala för att låna ut. Plusbanken kommer då sitta med sitt överskott och kräva högre stiborränta av minusbanken, se bilden nedan:

24

Systemet hamnar mao i ett läge där minusbankerna inte längre kan sälja sina bostadsobligationer och inte kan låna till reporäntan av Riksbanken – minusbankerna blir hänvisade till att acceptera den plusbankerna sätter på stiborräntan.

Om detta händer dagligen kommer Swedbank dräneras fort. Swedbank höjer då bo”låne”räntorna för boskuldslavarna för att den vägen kunna komma upp till likviditetskravet. SEB tjänar också på att höja sina räntor för att öka sin vinst varvid Swedbank inte får ihop tillräckligt och måste suga ut än mer från sina boskuldslavar för att komma ikapp och spiralen går uppåt (kom ihåg att clearingen är ett nollsummespel – får SEB mer på sitt riksbankskonto måste någon annan av storbankerna få mindre).

Så negativ reporänta kan innebära högre bo”låne”ränta.

Sammanfattning av vad vi kommit fram till hitintills:

Som synes är det ett extremt komplicerat system där kontokunder bollar storbankernas skulder mellan varandra konton. Kontokunderna ser varandras konton som pengar men bankerna internt ser inte varandras kundkonton som pengar utan måste betala varandra med kronor genom riksbankskontona vid kontoöverföringar. Varje dag kvittas betalningarna mellan bankerna i nollsummespelet kring clearingen mellan riksbankskontona inom RIX-systemet..

Då vi använder bankernas skulder (ditt och mitt kontoinnehav) som betalmedel är mao systemet uppbyggt så att storbankerna helst aldrig ska behöva betala sina skulder till kontoinnehavarna. Det enda sättet bankerna kan betala sina skulder till kontokunderna är genom kunden gör kontantuttag genom t.ex bankomaten. I nästa kapitel tar vi upp hur systemet kan reformeras så att bankerna inte längre kan ”låna ut” sina egna skulder (såsom beskrevs i kapitel 1) och där bankerna, liksom alla andra, tvingas till att betala sina skulder och sluta upp att vara ett frälse.

Staten skulle skapa skuldfria pengar som de satte i omlopp genom att spendera ut till allmännyttiga ändamål. Vi skulle kunna ha nästintill ingen skatt.

Överkurs

När centralbankerna fyller på storbankernas centralbankskonton, såsom Riksbanken gjorde 2008, kallas det felaktigt för QE (ekonomiprofessor Richard Werner som myntade begreppet QE är ganska arg för att förfarandet kallas QE, men då bankens och Riksbankens främsta uppgift är att ljuga så borde man inte vara förvånad). Notera att trots att Riksbanken fyllde på storbankskontona med 500 miljarder kronor så rann inget av detta ut  från riksbankskontona och skapade inflation i ekonomin – detta då riksbankskontona, som sagt, är ett helt slutet system.

——————————–

Kapitel 5)

5) Hur vi kan skapa ett ärligt bank och penningsystem

När vi betalar med kontanter betalar vi varandra med kronor utan att någon mellanhand i form av en bank finns. Du får 1000-lappen direkt i handen av mig. Om vi väljer att betala genom kontosystemet borde samma sak gälla – jag kan betala dig med kronor direkt från mitt konto till ditt konto utan att någon bank finns där som mellanhand.

Som vi sett är systemet idag uppbyggt så att vi inte kan betala varandra med  kronor genom kontosystemet  – vi bollar bankernas skulder mellan våra konton istället. Detta gör att det krävs massa mellanhänder och dessutom två kontotransaktioner för att göra en kontotransaktion (dels den mellan kundkontona och dels den mellan bankernas riksbankskontona vid clearingen). Själva clearingen är också den i sig extremt överkrånglig.

För att skapa ett mer funktionellt system måste alla konton vara riksbankskonton så att de kan innehålla kronor. Riksbanken skulle du sköta överföringarna mellan kontona. Jag skulle då kunna betala dig direkt  med kronor från mitt konto till ditt, såsom bilden visar nedan:

4

Bankerna skulle då inte längre kunna ”låna ut” bankens egna skulder till kundkonton. Bankerna skulle då tvingas syssla med vad de påstår att de sysslar med nu – ta emot insatta kronor och låna ut dem till de som behöver låna kronor. Dessutom skulle ärliga småbanker, såsom JAK, kunna konkurrera på samma villkor med storbankerna (småbankerna är idag bara annex till storbankerna -jag beskriver det mer ingående här). Se bilden nedan

5

Storbankernas skulle mao inte kunna ha egna separata kontosystem och ”låna ut” bankens egna skulder mot ränta längre.

Överkurs:

Vissa ”penningreformister”, såsom desinformatören Henning Witte, brukar förorda att en guldmyntfot eller 100% reserve banking är en lösning. Men båda dessa förslag är egentligen bara räddningsplankor för bankerna så att de kan behålla sina egna kontosystem.

Jag förklarar ingående varför en guldmyntfot är samma system som idag här:

Guld är inte pengar

100% banking betyder att bankerna ska ha kvar sina utanpåliggande konton  men de måste hålla lika mycket på riksbankskontot. Det innebär att vi kommer fortsätta bolla bankernas skulder mellan våra konton och att vi även i fortsättningen inte kommer kunna betala med kronor. Dessutom måste samma överkrångliga clearingsystem finnas. Och dessutom så kommer det vara omöjligt att hålla koll på om banken har har mer egna påhittade konton än de håller på sina riksbankskontona så länge clearingen går ihop mellan riksbankskontona.

Så varken en guldmyntfot eller 100% reserv banking är någon lösning – de är,som sagt, räddningsplankor som bankerna halar ut för att de ska kunna fortsätta samma bedrägeri med egna konton men i  annan klädsel.

Tillägg:

Såväl Riksbanken, Bank of England, BIS etc har bekräftat att bankerna är de som skapar 97% av penningmängden. T.ex beskriver Bank of England att bankerna skapar pengarna i nedan skrift. BoE beskriver också betalsystmet på samma sätt som jag men förklarar aldrig varför två kontotransaktioner måste ske (ett mellan kundkontona och ett mellan bankernas centralbankskonton) – troligen för att de inte vill att det ska framgå att bankerna “lånar ut” sina egna skulder och inte ens själva ser kundkontona som pengar.

” This article explains how,rather than banks lending out deposits that are placed with them, the act of lending creates deposits — the reverse of the sequence typically described in textbooks. ”

http://www.bankofengland.co.uk/publications/documents/quarterlybulletin/2014/qb14q1prereleasemoneycreation.pdf

12 thoughts on “Vem mer än jag har beskrivit varför och hur clearingen mellan banker sker?

  1. Läste inte hela artikeln på Wiki där min beskrivning tydligen är omnämd – läste bara Mats avkapning av min trovärdighet – trodde inte jag var nämnd mer än som sidnotering – ber Mats om ursäkt för det!

    Men utmaningen kvarstår – kan någon hitta något ställe – utöver min blogg – som beskriver och förklarar clearingsystemet.

  2. Du har missförstått allt. Pengar och skuld är samma sak och det oberoende om de finns på ett bankkonto eller är en sedel. Det är innehavaren av bankkontot eller sedeln som är fordringsägaren. I ditt exempel med Nisse i början som lånade 1000 kr kan han natuligtvis i sin tur låna ut dessa 1000 kr precis som en bank gör. Då har han med din missvisande terminologi lånat ut sin skuld!

    • Du har inte en aning om att ett kundkonto hos banken inte kan innehålla kronor överhuvudtaget. Bank of England säger detta uttryckligen:
      Bank deposits are simply a record of how much the bank itself owes its customers. So they are a liability of the bank, not an asset that could be lent out.

      Likt förbannat påstår sig banken (och du) att banken kan låna ut kronor till kontot.

      Försök förstå vad ett konto kan innehålla och återkom när dimman lättat.

      Pengar och skuld är inte samma sak – man dödar skulder med pengar – pengar är mao motsatsen till skuld – de är en tillgång för innehavaren men ingen skuld för någon. Bankernas har skapat ett betalningsmedel i form av bankens egna skuld till kontoinnehavaren som ersätter kronor som betalningsmedel men bankens skuld är lika lite pengar som din skuld.

      • För att utveckla det här lite mer för att du ska kunna se hur bankerna ljuger om i princip allt:

        En extremt enkel bevisad lögn som media, politiker, banker och ”utbildning” (det som mer rätt borde kallas hjärntvätt av ekonomer) mantrat in som sanning – är den om att bankerna är kreditgivare vid ”utlåning” till konton.

        Säg att du hittar en kasse med 10 000kr i sedlar hos din döde moster Agda. du går in med kassen till banken som tar emot sedlarna och stoppar dem i kassavalvet. På ditt konto skriver banken upp sn skuld till dig – på ditt konto står det mao att banken lånat 10 000 AV DIG!

        DU är mao ALLTID kreditgivare av det som står på ditt konto – banken kan ALDRIG vara annat än kredittagare. Men även här ljuger banken (och faktiskt även Bank of England) häcken av sig genom att vända totalt ut och in på vem som är kreditgivare av det som står på kontot. Banken påstår att den ”lånar ut” kronor till kontot (vilket ju är en till lögn då det helt framgår av ovan är en omöjlighet – kronorna kan enbart ligga i kassavalvet eller i bankomaten – ditt konto kan bara innehålla bankens skuld). banken påstår sedan att banken är kreditgivare och du kredittagare – en total lögn mao.

        Så där fortsätter det – lögn staplat på lögn och när man tror att man nått botten så består den också av en lögn.

  3. Jag har bara sett det på din blogg iaf. Fick mig att förstå hela skiten på djupet. Så tack för det! Det ska du fanimej ha cred för. Ingen annan har fått mig att fatta så.
    Hur har du lärt dig detta själv?

    • Tack, det värmer!

      Men jag är inte ute efter cred – bara att inte sanningen göms undan.

      Det är som ett nystan där jag härlett från bankernas egna balansräkningar där kundkontot entydigt står på bankens skuldsida (det är mao ENTYDIGT en notering av vad banken lånat av kunden – aldrig, såsom bankerna ljuger, något som kunden lånat av banken). Från detta entydiga axiom kan man sedan härleda vidare och för varje varv av lögner man nystar upp kommer man närmare och närmare sanningen.

  4. Hej Michael!
    Pengar är inte det viktiga i en ekonomi. Pengar har inget inneboende värde varken som sedlar eller som tillgångar på ett bankkonto. Det som är viktigt i ett lands ekonomi är landets produktionskapacitet. Penningsystemet i ett land borde ha som uppgift att öka landets produktivitet. Med ökad produktivitet menas att arbeta mindre men producera mer.

    Om du håller med om detta kan vi fortsätta dialogen.

    • jag har nog bättre koll på vad pengar är än du då du inte ens vet att man betalar av skulder med pengar – dvs motsatsen till vad du tror – att skulder ÄR pengar.

      Bemöt och motargumentera vad jag skrev istället för att ha nonsensargumentering om vad som är pengar. Att totalt skita i vad meddebatören skriver är inte bara extremt arrogant – det är direkt lögnaktig retorik där du försöker få tolkningsföreträde genom att ”lying by omission” – dvs tysta ihjäl motargument

      Pengar är en värdeförmedlare mellan reella varor och tjänster. Enligt ekonomiprofessor Graziani ska det till tre villkor för att något ska kallas pengar, dessa är:

      1) Riktiga pengar är enbart en symbol utan eget värde (symbol, ”token” på engelska). En vara (såsom guld) kan mao aldrig vara pengar – handlar man med t.ex guld byter man varan guld mot en annan vara och det är mao fråga om byteshandel.

      2) Pengar ska accepteras som slutgiltig betalning

      3) Seignoraget ska inte inte tillfalla någon (dvs ingen enskild individ eller organisation ska skapa pengar och tjäna på att skapa dem – vinsten med skapandet av nya pengar ska tillfalla hela samhället – dvs allmänheten)

      Bankernas skulder (ditt och mitt kontoinnehav) är mao inte heller pengar enligt Graziani då bl.a villkor 2) inte uppfyllts – dvs banken har inte betalt sin skuld till kontoinnehavaren och därmed har ingen slutgiltig betalning skett.

      Som sagt, vill du ha en debatt får du motargumentera – inte ljuga genom att ignorera ihjäl det den du debatterar skriver. Men jag tror inte ditt uppsåt är att vara ärlig så det är inget jag förväntar mig att du ska följa.

      • Pengar är en mänsklig uppfinning. Det uppfanns för att befämja mänsklighetens utveckling. Utan denna utgångspunkt kan man inte diskutera pengar.

      • Och var har jag sagt motsatsen? Motargumentera istället för att komma med triviala påståenden – det är helt klart att du inte har en aning om hur bankernas betalmedel hittas på – än mindre vill lära dig något. Gå och mentalsov någon annanstans om du bara kan skriva menlösa trivialiteter. Hade du inte varit så drygt arrogant i din första kommentar och faktiskt ville diskutera så vore det en annan sak – men du vill bara svamla skit.

      • @Kjell Lndqvist

        ”Pengar .. uppfanns för att befämja mänsklighetens utveckling”

        Pengar uppfanns för sköta praktisk handel. Det låg knappast några större globalistiska ideal bakom det i forna XXX (var pengar uppkom först beror på definitionen). Dagens penningsystem är heller knappast uppbyggt med mänsklighetens bästa i tankarna, Oxfam gick nyligen ut med att 62 rikaste har mer förmögenhet än hälften av mänskligheten…

      • Precis! Pengars funktion ska vara att förmedla varor och tjänster då pengar i sig inte har något värde (man kan varken äta eller använda pengar som en spade). Dagens system bygger helt på att lägga ett konstlat värde i värdeförmedlaren och att man blir rik genom att samla dessa värdeförmedlare. Men värdeförmedlaren är inte pengar om den i sig har ett värde, precis som ekonomiprofessor Graziani påpekar ovan, är värdeförmedlaren i sig då en vara och det blir fråga om byteshandel med varan (guld t.ex).

        Som Graziani påpekar ska pengar bara vara en symbol – dvs sakna inneboende värde – värdet ska, som sagt, ligga i de reella varorna och tjänsterna.

Kommentarer inaktiverade.