Centralbankspengar, dvs kronor, är pengar. Bankernas skulder, dvs ditt kontoinnehav, är INTE pengar!

Min mer kreativa blogg:

The possibility to use a Boolean sphere in order to create a Von Neumann universal constructor

——————–

of all the many ways of organising banking, the worst is the one we have today.”

Mervyn King fd chef för Bank of England

Jag har nog inte tillräckligt bra förklarat hur centralbankspengar fungerar och hur kartellen bestående av storbankerna kapat hela betalsystemet genom att de skaffat sig ett monopol på en form av centralbankspengar (de som ligger på Riksbankskontona).

Kronor är centralbankspengar och centralbankspengar finns bara i två former:
1) Innehållet på bankernas riksbankskonton är kronor, dvs digitala kronor
2) Fysiska kronor, dvs sedlar och mynt.

Se bilden nedan:

1

För att enkelt påvisa att ditt konto bara innehåller bankens skuld till dig säger vi att du gör en insättning på banken. Då händer nedan:

2

Banken är nu skyldig dig 1000-lappen som ligger i bankens kassaskåp. Banken kan sedan växla om den fysiska 1000-lappen mot digitala kronor som bilden nedan visar:

3

Det är mao bara en växling av form av kronor (centralbankspengar) som sker. Det är som om jag växlar en 100-lapp mot två 50-lappar med dig. Skillnaden är bara att storbankerna som kartell har lagt beslag på kronorna på Riksbankskontona som går att använda som betalmedel genom den sk clearingen (se länk nedan). Bankkartellen vill inte att vi ska veta om att riksbankskontona existerar – än mindre att vi ska kunna använda dessa digitala kronor för att betala varandra.

Av ovan kan man också lätt se att banken ljuger boskuldslaven rakt upp i ansiktet när bankpersonalen säger:

-”De 2 miljoner kronor som du lånar för att köpa huset har överförts till ditt konto”

För ovan innehåller minst fyra lögner

  1. Kundkontot hos banken kan bara innehålla bankens skuld – ALDRIG kronor
  2. Banken har inget lånat ut överhuvudtaget – man kan inte ”låna ut” något man hittar på
  3. Ingenting  har ”överförts” –  banken hittade på kontoinnehållet vid det likaså påhittade ”lånetillfället”.
  4. Kunden har inte köpt huset – kunden hyr i praktiken huset av banken

Bankerna har ”lånat ut” sina egna skulder till kundkontot ISTÄLLET för att låna ut kronor. Genom att dölja existensen av kronorna på riksbankskontona kan storbankskartellen ändå få oss att tro att bankerna skulder (ditt kontoinnehav) ÄR kronor.

På så sätt har bankerna satt allt i skuld med bankernas egna skulder som de hittar på vid det likaså påhittade ”lånetillfället”. Resultatet är nedanstående pyramidspel som utgör vårt så kallade ”penningsystem” (som mao knappt innehåller några kronor – det innehåller nästintill bara bankernas skulder).

1

Genom att dölja hur den sk clearingen mellan Riksbankskontona fungerar kan storbankskartellen med Riksbankens hjälp få oss att tro att vi betalar varandra med kronor genom bankernas kontosystem. I verkligheten flyttar vi bara bankernas skulder mellan våra konton. Hur clearingen  mer i detalj går till visar jag i nedan blogginlägg:

”Crash course” i hur penning och banksystemet fungerar

Tillägg:

Det är ju lite glädjande att det i alla fall finns en viss öppning från Riksbankens sida att stoppa detta vansinniga monopol som storbankskartellen har på riksbankskontona genom förslaget att införa ”E-kronor”:

”Huruvida de kommersiella bankerna ska bestämma om allmänhetens tillgång till centralbankspengar är något som vice riksbankschef Cecilia Skingsley funderar över. Nu överväger Riksbanken att införa ett elektroniskt komplement till sedlar och mynt som Skingsley valt att kalla en ”e-krona”.”

Sverige kan bli först med e-valuta

Annonser

9 thoughts on “Centralbankspengar, dvs kronor, är pengar. Bankernas skulder, dvs ditt kontoinnehav, är INTE pengar!

  1. Det är ju lite glädjande att det i alla fall finns en viss öppning från Riksbankens sida att stoppa detta vansinniga monopol som storbankskartellen har på riksbankskontona genom förslaget att införa ”E-kronor”:

    ”Huruvida de kommersiella bankerna ska bestämma om allmänhetens tillgång till centralbankspengar är något som vice riksbankschef Cecilia Skingsley funderar över. Nu överväger Riksbanken att införa ett elektroniskt komplement till sedlar och mynt som Skingsley valt att kalla en ”e-krona”.”
    http://www.sydsvenskan.se/2016-11-16/sverige-kan-bli-forst-med-e-valuta

  2. Vad trött jag blir 😦 Nu när jag äntligen lyckats att bli av med alla gamla sedlar då ska vi alltså se fram emot att dom upphör att existera helt och hållet E-krona vilket skit …

    • Jag tycker både sedlar och E-kronor ska existera som betalmedel. Däremot ska bankernas skulder inte längre få användas som allmänt betalmedel och bankerna måste sluta ljuga om att de ”lånar ut” kronor till kundkonton.

  3. Jag har fortfarande lite svårt att acceptera att konton hos centralbanker kan innehålla pengar. Är det någon principiell skillnad på ett konto hos riksbanken och hos en vanlig bank förutom det uppenbara, att det är riksbanken som har riksbankskonton? Principiellt borde de väl fungera likadant, att konton med ett saldo bara är en bokförd skuld till kunden? Alltså, ingen av dem kan innehålla kronor? Kanske är det hårklyveri.

    Jag läser i följande rapport från bis om centralbankspengar:

    http://www.bis.org/cpmi/publ/d55.pdf

    På sidan 9:

    ”In pursuit of its task, the central bank issues its own liabilities for use as money (central bank money).
    But the central bank is not the only issuer of money in an economy. The multiplicity both of issuers of
    money and of payment mechanisms is a common feature in all developed economies. Commercial
    banks are the other primary issuers, their liabilities (ie commercial bank money) representing in fact
    most of the stock of money.

    A healthy, competitive commercial banking market is seen as an
    essential element of an efficient and effective economy.
    Thus central bank and commercial bank money coexist in a modern economy. Confidence in
    commercial bank money lies in the ability of commercial banks to convert their sight liabilities into the
    money of another commercial bank and/or into central bank money upon demand of their clients. In
    turn, confidence in central bank money rests in the ability of the central bank to maintain the value of
    the stock of currency as a whole (ie not only of the small portion it issues directly), or its inverse, to
    maintain price stability.
    Money therefore represents an obligation of different issuers, and consumers regularly exhibit
    preferences for holding and using different forms of money, which often vary for different types of
    transactions. Yet the perception of the public is such that it uses the various forms of money
    interchangeably so long as they are denominated in the same currency.”

    De verkar inte göra någon principiell skillnad mellan centralbankspengar och innehållet på vanliga bankkonton förutom vems ”liability” det är. De kallar allt rakt av för pengar.

    Som sagt, det kanske är hårklyveri, men rent logiskt får jag inte ihop det. Om man inte kan kalla bankernas skulder för pengar, kan man då kalla centralbankernas skulder för pengar? Visst, ett av kriterierna var väl att slutgiltig betalning skulle kunna ske och det kan det ju med centralbankspengar.

    En undran till, hur skulle ett kundkonto hos exempelvis Swedbank fungera om kravet är att alla konton skall innehålla centralbankspengar? Om kundkontot ligger under Swedbank är det ju kört direkt, då innehåller det inte kronor. Om kundkontot ligger hos riksbanken är det ju per definition inte ett kundkonto hos Swedbank längre.

    Som sagt, jag har lite svårt att få ihop allt det här rent logiskt.

    • Ja, att ditt uppsåt är att snurra till begreppen är ju glasklart. Och inte är du Nonsensikvadrat heller – varför har du snott hans nick?

      Centralbankspengar är VALUTA. I Sverige är heter valutan KRONOR, ett ord du klart inte LÅTSAS veta vad det är (lika falskt som din kapning av nicket Nonsensikvadrat). BIS särskiljer inte på VALUTA och de sk ”pengar” som bankerna skapar. Precis som du har de uppsåtet att dimma till begreppen genom att svamla skit – det är som en fysiker konsekvent vägrar använda grundenheten meter när han ska beskriva t.ex hastighet- det blir den definitionsdimma du är ute efter att skapa. BIS är ungefär lika hederliga som du är. Men du får gärna påvisa vad som är fel med mina balansräkningar samt försöka få ihop en logisk hållbar härledning där BIS beskrivning har någon som helst trovärdighet.

      För att påvisa lite skitsnack i BIS redogörelse:
      ”confidence in central bank money rests in the ability of the central bank to maintain the value of the stock of currency as a whole (ie not only of the small portion it issues directly”

      BIS påstår mao att bankernas skulder ÄR valuta (kronor i Sverige) i ovan mening. Fullständigt skitsnack.

      Bank of England beskriver i sin skrift att enbart centralbanken kan skapa valuta. Riksbanken har sagt att enbart den kan skapa centralbankspengar, dvs valuta, dvs kronor. Återigen, BIS dimmar igen definitionerna precis såsom du har uppsåt att göra.

      Bank of England beskriver dessutom clearingen mellan bankkontona på samma sätt som jag gör (fast mitt sätt är stringentare då jag använder balansräkningar). Bank of England svamlar inte skit, såsom BIS gör, om att bankernas skulder kan omvandlas till centralbankspengar ( Confidence in commercial bank money lies in the ability of commercial banks to convert their sight liabilities into the money of another commercial bank and/or into central bank money upon demand of their clients) Betalar man av sin skuld är det bara svammel att uttrycka det som att man ”omvandlar” en sorts pengar till en annan sorts pengar som BIS gör. Om jag går till bankomaten och plockar ut 1000-kronor har banken betalat av sin skuld till mig – ingen alkemisk (fd Bank of Englands fd chef Mervyn Kings uttryck för vad bankerna påstår sig hålla på med) ”omvandling” till kronor, dvs valuta, dvs centralbankspengar har skett.

      Om du kollar in bilden i mitt tidigare svar (tar tar med bilden igen längst ned så du kan skita i den en gång till) framgår det klart att Swedbank inte ska ha några kundkonton – alla konton ska ligga på Riksbanken och innehålla de E-kronor för alla som Riksbanken utreder om de ska införa.

      ”Huruvida de kommersiella bankerna ska bestämma om allmänhetens tillgång till centralbankspengar är något som vice riksbankschef Cecilia Skingsley funderar över. Nu överväger Riksbanken att införa ett elektroniskt komplement till sedlar och mynt som Skingsley valt att kalla en ”e-krona”.”

      http://www.sydsvenskan.se/2016-11-16/sverige-kan-bli-forst-med-e-valuta

      Att du arrogant ignorerar det jag skriver samtidigt som du spelar oförstående är trollverksamhet som du kan trycka upp i …..

      Jag vill att du när du svarar nästa gång uppger vem du är och slutar kapa andras nick. Jag vill också att du skapar balansräkningar som påvisar ditt och BIS svammel. Uppfyller du inte dessa krav kommer jag inte släppa igenom fler av dina kapade kommentarer. Jag har varken lust, ork eller tålamod att banka troll längre.

      • Okej, jag menar ungefär såhär, och observera att jag inte säger att jag har rätt, bara att det är mitt resonemang.

        Följande antaganden görs:

        1) Ett konto (alla konton) är en bokföringsteknisk konstruktion för att hålla reda på tillgodohavande och skuld. Ett konto innehåller alltså per definition absolut ingenting.

        2) Det är ingen principiell skillnad på ett riksbankskonto och ett affärsbankskonto förutom hos vem kontot ligger.

        3) Ett rimligt krav på en form av valuta är att den måste existera och att en skuld på valutan inte kan vara valutan i sig på samma gång.

        Av detta följer:

        1) Riksbankskonton kan per definition inte innehålla något, varken valutan kronor eller något annat.

        2) Den enda form av valutan kronor som existerar är kontanter.

        3) Clearingen fungerar som du har beskrivit den med undantaget att några kronor inte förs över, utan istället riksbankens skulder på kronor. Systemet med clearingen fungerar för att riksbanken står för alla konton så att riksbanken kan justera sina skulder mellan olika affärsbanker istället för att faktiskt föra över kronor.

        4) Ett system där alla har riksbankskonton innebär inte att vi betalar varandra med kronor utan med riksbankens skulder på kronor.

        5) I ett system med riksbankskonton lånar bankerna inte ut existerande kronor utan riksbankens skulder på kronor.

        Återigen kan man kanske kalla det för hårklyverier att göra skillnad på riksbankens skuld på kronor och en faktisk krona. Jag är ledsen att jag inte noterade bilden som visar att banker inte ska ha kundkonton, jag är och har varit lite stressad.

        Ett system där ”konton” faktiskt innehåller kronor, skulle inte det kräva en lite mer betydande insats än vanliga konton som bara är en förteckning över tillgodohavande och skuld? Alltså, om jag är skyldig dig 500 så är det kanske inte så noga just vilka 500 kronor jag är skyldig dig, detsamma om du är skyldig mig samma belopp. Men om någon mekanism faktiskt ska innehålla kronor så är det noga just vilka 500 som finns där, för att bland annat garantera att en krona inte kan finnas på flera konton till exempel. Kanske är det onödigt och jag tänker fel. Hursomhelst, det var mitt resonemang till varför jag har svårt att förstå hur riksbankskonton kan innehålla kronor. Jag är inte ute efter att trolla eller sudda ihop begreppen, snarare tvärtom. För mig är ovan resonemang det enda sätt det blir logiskt på. Om jag har fel så får du gärna förklara var jag har kraschat. 🙂

      • Väntar fortfarande på mejl som bekräftar att du är den du utger dig för.

        Väntar också på en balansräkning.

        Både de fysiska kronorna och de digitala kronorna på riksbankskontona ingår i den sk monetära basen och skrivs som skulder på Riksbankens balansräkning. Detta är en kvarleva från guldmyntfoten då sedlar och mynt SAMT bankernas innehav på riksbankskontona var Riksbankens skulder på guld. Guldmyntfoten avskaffades 1931 och sedan dess får varken banker eller allmänhet guld om de lämnar in sedlar/mynt till Riksbanken. Bankerna kan inte heller längre växla de digitala kronorna på Riksbankskontona mot guld. De enda Riksbanken ger dig om du går upp till Riksbanken med en 1000-lapp och kräver att Riksbanken ska betala sin skuld är möjligtvis en ny sedel i utbyte mot den gamla. Samma sak gäller bankernas innehav på riksbankskontona med den skillnaden att bankerna kan växla om kontoinnehavet (de digitala kronorna) mot fysiska kronor (sedlar och mynt) – samt omvänt – växla fysiska kronor mot digitala kronor. Allmänheten har bara tillgång till fysiska kronor.

        Den monetära basen är mao en ren fiat efter det att guldmyntfoten avskaffades 1931 och riksbanken har i praktiken ingen skuld till någon. Att kronor skrivs som en skuld på riksbankens balansräkning är mao bara en relik från guldmyntfoten

        Jag hänvisade dig tidigare ett gammalt blogginlägg där jag gick igenom detta historiskt. Jag återbloggar detta inlägg.
        https://parasitstopp.wordpress.com/2015/12/15/historien-om-bankernas-skapande-av-skuldslavsamhallet/

  4. Fortsättning på citatet från sidan 9:

    ”Two factors explain this: first,
    the existence of a form of money (central bank money) which has the support of public authorities and,
    second, convertibility of other monies into central bank money at par value. The combination of these
    two factors gives rise to the currency’s single character, the certainty that “one dollar is one dollar”,
    whatever form it takes (whether central or commercial bank money).”

    Det där är också ologiskt. Det verkar säga att bankernas skulder är direkt växlingsbara mot centralbankspengar vilket väl inte kan stämma. Om de nu inte med ”other monies” menar kontanter, men jag tolkar det som att det faktiskt menar bankernas skulder. Äh. jag ger upp för idag. 🙂

    • Väntar fortfarande på mejl som bekräftar att du är den du utger dig för.

      Väntar också på en balansräkning.

      Både de fysiska kronorna och de digitala kronorna på riksbankskontona ingår i den sk monetära basen och skrivs som skulder på Riksbankens balansräkning. Detta är en kvarleva från guldmyntfoten då sedlar och mynt SAMT bankernas innehav på riksbankskontona var Riksbankens skulder på guld. Guldmyntfoten avskaffades 1931 och sedan dess får varken banker eller allmänhet guld om de lämnar in sedlar/mynt till Riksbanken. Bankerna kan inte heller längre växla de digitala kronorna på Riksbankskontona mot guld. De enda Riksbanken ger dig om du går upp till Riksbanken med en 1000-lapp och kräver att Riksbanken ska betala sin skuld är möjligtvis en ny sedel i utbyte mot den gamla. Samma sak gäller bankernas innehav på riksbankskontona med den skillnaden att bankerna kan växla om kontoinnehavet (de digitala kronorna) mot fysiska kronor (sedlar och mynt) – samt omvänt – växla fysiska kronor mot digitala kronor. Allmänheten har bara tillgång till fysiska kronor.

      Den monetära basen är mao en ren fiat efter det att guldmyntfoten avskaffades 1931 och riksbanken har i praktiken ingen skuld till någon. Att kronor skrivs som en skuld på riksbankens balansräkning är mao bara en relik från guldmyntfoten

      Jag hänvisade dig tidigare ett gammalt blogginlägg där jag gick igenom detta historiskt. Jag återbloggar detta inlägg.
      https://parasitstopp.wordpress.com/2015/12/15/historien-om-bankernas-skapande-av-skuldslavsamhallet/

Kommentarer inaktiverade.