Riksbankens QE har gjort att Reporäntan och Stibor är totalt irrelevanta

Min mer kreativa blogg:

The possibility to use a Boolean sphere in order to create a Von Neumann universal constructor


Sammanfattningar om bedrägeriet kallat penningsystem


 

Som jag beskrev i nedan inlägg (skrivet 2015) använder bankerna kronorna på Riksbankskontona för att betala varandra när en bank tar över en annan banks skuld vid kontoöverföringar (för det är ju de facto det enda som händer när jag t.ex betalar dig genom bankernas kontosystem – jag får mindre av min banks skulder på mitt konto och du får mer innehav av din banks skulder på ditt konto när din bank övertar skulden från min bank). Det är som jag beskriver ett nollsummespel där bankerna förut bara behövde hålla väldigt små belopp på sina Riksbankskonton för att klara clearingen (=kvittningen mellan riksbankskontona).

Förhoppningsvis ger det gamla inlägget också en förklaring till varför Riksbankens QE genom uppköp av statsobligationer ger samma effekt som när Riksbanken köpte upp hälften av alla bostadsobligationer 2008 för att inte betalsystemet skulle frysa fast. Idag har Riksbanken istället köpt upp 45% av statsobligationsstocken för att åstadkomma samma effekt. Denna form av QE (som inte alls är QE enligt begreppets myntare ekonomiprofessor Richard Werner) gör att bankerna inte behöver låna av varandra varken till stiborränta eller av Riksbanken till reporänta. Affärsvärlden beskrev denna effekt så här 2008:

”Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra.”

Mao stiborräntan och reporäntan är totalt irrelevanta så länge Riksbanken fyller på bankernas Riksbankskonton genom QE så att bankerna inte behöver låna av varandra (till stiborränta) eller av Riksbanken (till reporänta).

Riksbanken slutade dock sin ”QE” i Juli i år och sedan dess har stiborränta börjat maka sig upp igen. Blir det tvärstopp igen måste troligen riksbanken fortsätta underhålla storbankernas pyramidspel genom att pumpa in mer QE – troligen genom att Riksbanken börjar köpa upp bostadsobligationer igen. Detta i synnerhet om bostadsbubblan ploppar och bostadsobligationer börjar ”regna in” såsom 2008 (Affärsväldens uttryck , citat:Men under sommaren och hösten 2008 regnade det in svenska bostadspapper till Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank och Den Danske Bank.”)

Jag hoppas nedan är begripligt då det är många illustrationer men om det verkar svårsmält så kanske ni kan ta den här ”crash-kursen” för att det ska bli lättare att förstå grunderna:

”Crash course” i hur penning och banksystemet fungerar

Jag har av utrymmesskäl tagit bort Danske bank från illustrationerna på oligopolet på Riksbankskontona. Danske Bank är dock också en del av de fem storbankernas kartellbildning och oligopol på Riksbankskontona inom betalsystemet.

————

Läste i denna artikel att i Schweiz har den negativa räntan inneburit att bo”låne”räntan stigit kraftigt (jag skriver ”lån” då, som alla som läst den här bloggen vet – banken ”lånar” inget ”ut”)

Hur kan det komma sig? Hur kan det förklaras?

Som jag beskriver i det här inlägget är clearingen ett nollsummespel som utspelar sig varje dag inom riksbankens kontosystem där storbankskartellen har ett oligopol på riksbankskontona. Nedan bild är en illustration av detta tagen från ovan inlägg.

23

De röda cirklarna är kundernas kontoinnehav hos bankerna som ALLTID är bankernas skulder – det finns inga pengar på ditt konto.

I en intressant artikeln i affärsvärlden om krisen som de svenska bankerna gick igenom 2008 beskrivs detta nollsummespel:

”Varje dag vid 16-tiden ringer handlarna på de fem bankerna varandra för att de som ligger på plus ska låna ut pengar över natten till dem som ligger på minus. Allt för att systemet ska sluta dagen på noll.”

För att klara clearingen lånar minusbankerna således av plusbankerna till den sk stiborräntan så att alla storbankerna hamnar på plus-minus noll, såsom bilden nedan visar: Stiborräntan är mao en internränta bankerna tar för att låna av varandras riksbankskonton. Detta nollsummespel kallat clearing utspelas varje bankdag.

14

Plus-minus-nollsträcket kallas med ett ”finare” ord för det ”likviditetskrav” varje bank måste nå upp till vid dagens slut.

15

Swedbank skulle även kunna försöka sälja en bostadsobligation för att komma upp till likviditetskraven. Men det förutsätter att någon vill ha deras bostadsobligationer.

När bankerna inte litar på varandras bostadsobligationer måste minusbankerna låna till stibor eller låna genom Riksbankens till reporäntan då Riksbanken kan kliva in som mellanhand som bilden nedan visar som förklarar vad reporäntan är:

2

Men om plusbankerna inte ens vill lämna in sitt överskott till Riksbanken kommer inte ens ovan fungera heller. Den sk internlåningen (Interbank Lending på engelska) mellan storbankernas riksbankskonton ”fryser fast” och hela betalsystemet hotas. Då kan Riksbanken skapa kronor som de köper upp t.ex bostadsobligationer för så att alla banker hamnar skyhögt över likviditetskravet (plus-minus-noll-sträcket) och bankerna kan klara clearingen utan att låna av varandra. Det var det som hände 2008 då hela betalsystemet enligt IMF var en hårsmån från att få en hjärtinfarkt. Bilden nedan visar detta:

4

(Artikeln ovan i affärsvärlden beskriver detta också, citat:

”Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra.”)

Efter den akuta krisen 2008 köpte bankerna tillbaka bostadsobligationerna och ”överflödet” på bankerna konton försvann och de var tvungna att börja låna av varandra till igen till stibor-räntan eller av Riksbanken till reporäntan och samtidigt bolla bostadsobligationer som pant.

Men säg nu att Riksbanken inte vill göra om samma sak denna gång. Ingves har uttryckligen sagt att han inte vill ha bankernas bostadsobligationer:

”– Vi tycker inte att det är lämpligt att bankerna ska kunna pantsätta sina egna bostadsobligationer hos oss”

Ingves: Läget farligare för varje dag som går

Vad händer då? Vi kollar först vad den negativa reporäntan innebär för plusbanken och minusbanken. Nedan bild visar vad som sker:

24

Plusbanken kommer mao få BETALA mer för att låna ut till Riksbanken än minusbanken behöver betala för att låna samma pengar av Riksbanken.

Det finns mao inget som helst skäl för plusbanken att gå genom Riksbanken och få betala för att låna ut. Plusbanken kommer då sitta med sitt överskott och kräva högre stiborränta av minusbanken, se bilden nedan:

24

Systemet hamnar mao i ett läge där minusbankerna inte längre kan sälja sina bostadsobligationer och inte kan låna till reporäntan av Riksbanken – minusbankerna blir hänvisade till att acceptera den ränta plusbankerna sätter på stiborräntan.

Om detta händer dagligen kommer Swedbank dräneras fort. Swedbank höjer då bo”låne”räntorna för boskuldslavarna för att den vägen kunna komma upp till likviditetskravet. SEB tjänar också på att höja sina räntor för att öka sin vinst varvid Swedbank inte får ihop tillräckligt och måste suga ut än mer från sina boskuldslavar för att komma ikapp och spiralen går uppåt (kom ihåg att clearingen är ett nollsummespel – får SEB mer på sitt riksbankskonto måste någon annan av storbankerna få mindre).

Något sådant tror jag har hänt i Schweiz. Så inte nog med att negativ reporänta inte automatiskt innebär lägre ränta för boskuldslavarna – det omvända tycks vara sant om inte Riksbanken fyller på bankernas riksbankskonton så de slipper låna av varandra. Men om Riksbanken inte fyller på bankernas riksbankskonton kommer betalsystemet rasa. Riksbanken har därför fram till i juli i år gjort ungefär samma sak som 2008 men istället för att köpa upp bostadsobligationer har Riksbanken köpt upp statsobligationer. Och troligen kommer Riksbanken återigen börja köpa upp bostadsobligationer när bostadsbubblan ploppar och bostadsobligationerna börjar ”regna in” igen för att bankerna inte ska behöva ”låna” av varandra. Mao den sk ”Interbank lending” med stiborränta och reporänta är mer eller mindre död.

Annonser

5 thoughts on “Riksbankens QE har gjort att Reporäntan och Stibor är totalt irrelevanta

  1. Jag skrev på Cornus blogg om att han inget har fattat om pyramidspelen som bankerna bygger upp. Han svarade med en massa personangrepp (ok, jag var inte snäll jag heller men det mesta var sakligt). Mitt svar på Cornus personangrepp och ifrågasättande av min mentala hälsa raderade Cornu så jag skriver det här istället:

    ”Personangrepp och inte ett spår av sakligt bemötande kring mekaniken. Vilken jävla hycklare du är!

    Samma sak som din ”nolltolerans” mot fredsrörelsens demokratiska rättighet att uttrycka sina åsikter kring Aurora-övningarna och Natos massmördande. Det visar bara vilken stövelslickande fascist du är!

    Att du kan se dig själv i spegeln utan att kräkas är fan ett under!”

    Cornu har i ett annat blogginlägg infört ”nolltolerans” mot fredsrörelsen att framföra sina åsikter på hans blogg – detta då man är citat, ”anti-demokrat” om man inte slickar Natos marscherande stövlar enligt Cornu. Som sagt, hur kan någon överhuvudtaget ta denne hycklare på allvar?

    • I sin artikel om ”nolltolerans”för fredsrörelsen att uttrycka sig hänvisar Cornu till, citat, ”ansedda The Economist”. Jo, den är ju väldigt ”ansedd” som trovärdig källa om man kollar in ägarintressena 🙂 Skrev den här kommentaren till Cornu:

      Ha ha! Citat: ”ansedda The Economist” 🙂 🙂

      50% Pearson PLC owner of the Financial Times. The other 50% is owned by The Rothchild Banking Family of England, Cadburys, Schroder and other family interests as well as a number of staff and former staff shareholders.”

      Jo, det beror vems arsle man slickar som man anser vara ”ansedd”. I Cornus fall är det väl ganska solklart var han har tungan 🙂
      http://www.answers.com/Q/Who_owns_the_economist_magazine

  2. Cornu tog också bort en kommentar där jag hänvisade till att uttrycket att det regnade in bostadsobligationer 2008 är taget från Affärsvärldens artikel som jag hänvisar till i blogginlägget ovan. Tydligen har han vidgat sin nolltolerans till att även gälla Affärsvärldens artiklar.

    Orwell sa att om man vill veta hur framtiden kommer se ut ska man tänka sig en stövel som trampar en i ansiktet – för evigt. Och att en som ivrigt anmäler sig som stöveltrampare heter Lars Wilderäng låter ju ganska troligt av döma av hans eviga hyckleri.

  3. Han ska tydligen ha varit / är en tradeare av något slag, enligt egen utsago i alla fall. Han skrev i ett inlägg (för flera år sedan) att han skulle passa på och tjäna en hacka så länge systemet håller ihop. Så, han skriver böcker om en raserad värld, men utnyttjar den nuvarande. Lite som Soros, om inte han hade hjälpt till att skicka judar till koncentrationslägren så hade någon annan gjort det och därför ser inte något fel i detta handlande.

Kommentarer inaktiverade.