Riksbankens förslag om införandet av E-kronan skulle döda bankerna genom digitala bankrusningar

Min mer kreativa blogg:

The possibility to use a Boolean sphere in order to create a Von Neumann universal constructor

————–

Lagt till ett tolfte kapitel till e-boken ”Crash course” i hur penning och banksystemet fungerar”

—————

Det verkar ju faktiskt var som om Riksbanken vill införa e-kronor, dvs att allmänheten kan komma åt kronorna på Riksbankskontona. Faktiskt är Riksbanken liiite (med betoning på lite) ärliga i sin uppföljningsrapport om förslaget. De beskriver faktiskt den kartellbildning som det nuvarande systemet bygger på där de fem storbankerna har ett oligopol på de e-kronorna på Riksbankskontona (se föregående kapitel),  Riksbanken skriver det faktiskt ganska rakt av, citat:

Bankgirot är det enda svenska clearinghuset

Vidare nämner rapporten att Postgirot skapades 1924 som alternativ för att motverka bankernas oligopol på  betalningar genom konton  (Nordea köpte upp Postgirot 2002 och stängde den dörren):

I och med att Postgirot inrättades 1924, etablerade staten en statlig standard för kontoöverföringar. Man ville göra betalningsprocessen säkrare och mer kostnadseffektiv för att på så sätt kunna utnyttja stordriftsfördelar och sänka transaktionskostnaderna.

Postgirot skapades mao för för att det skulle finnas ett alternativ till att betala genom kontosystemet utan att behöva gå genom bankernas binikemasksystem som både är extremt överkrångligt och maximalt parasitärt (se föregående kapitel). E-kronan skulle mao vara ett sätt för Riksbanken att se till att vi kan betala med kronor igen (istället för att som nu bolla bankernas skulder mellan våra konton). I rapporten säger Riksbanken också rakt ut att riksbankskontona innehåller  ”digitala kontanter” – dvs kronor och folk skulle kunna betala genom att allmänheten kan hålla konton på Riksbanken, citat:

En centralbanksutgiven kryptovaluta kan antingen göras tillgänglig för den breda allmänheten eller begränsas till stora och tidskritiska betalningar mellan banker. För en kryptovaluta som görs tillgänglig för allmänheten öppnar den nya tekniken upp möjligheten att genomföra anonyma betalningar i likhet med kontantbetalningar fast i en digital form. Om anonymitet inte är en avgörande/önskvärd egenskap för valutan kan allmänheten istället ges tillgång till konton i centralbanken för att få tillgång till kontanter i digital form. Detta är något som trots att det varit tekniskt möjligt under en längre tid ännu inte har introducerats av någon centralbank.

Lite roligt är att Riksbanken fortsätter låtsas som om innehavaren av kronor har en fordran på Riksbanken. Tar man bort fikonspråket betyder det att man kan kräva något av Riksbanken för t.ex en 1000-lapp . Men sedan guldmyntfoten togs bort 1931 kan man bara få en ny 1000-lapp i utbyte mot den gamla. Att kronorna skrivs som en skuld på Riksbanken är bara en kvarleva från guldmyntfoten. Kronan är en ren sk fiat-valuta (som ingen i princip använder längre mer än vid kontantbetalningar – när vi betalar genom bankernas konton betalar vi, som sagt, med bankernas skulder och inte med kronor). Rapportens analys av Riksbankens balansräkning blir därför mest bara en fiktion som egentligen inte spelar någon roll då Riksbanken i verkligheten inte har någon skuld.

Rapporten tar också upp konsekvenserna av att e-kronan införs och den eventuella digitala bankrusning som detta kan medföra (rapporten skriver dock inte ordet bankrusning -troligen för känsligt). Vid en fysisk bankrusning springer folk till bankomaterna och kräver att bankerna ska betala sina skulder på kronor i form av sedlar. Om e-kronan införs kan folk också göra digitala bankrusningar mot bankerna och bankerna måste betala sina skulder i digital form till folks riksbankskonton (e-kronor).

För att alla inte ska fly från bankernas kontosystem måste bankerna ha en högre ränta på sina kontopåhitt än vad Riksbanken erbjuder på sina riksbankskonton för e-kronor. Varför skulle annars någon vilja hålla i bankernas skulder på ett bankkonto när de kan ha riktiga kronor på ett riksbankskonto? Riksbanken omskriver detta till:

Däremot kan bankerna för att behålla sin inlåning behöva ha en något högre inlåningsränta om e-kronan har en positiv ränta än om den inte har någon ränta. I tider av finansiell oro eller kris kommer efterfrågan på e – kronor däremot att öka som en konsekvens av jakten på säkrare tillgångar, vilket gäller oavsett om e – kronan ger ränta eller inte.

Att Riksbanken låtsas att bankerna sysslar med inlåning och utlåning är också rätt skoj. Fast de har ju iofs rätt i att bankerna skulle vara tvungna att syssla med göra det de låtsas göra idag om e-kronan införs – dvs låna in kronor som de sedan lånar ut – i synnerhet om de tas ifrån rätten att ljuga om att de kan låna ut kronor till sina kundkonton – vem skulle vilja ”låna” av en bank som säger som det är?:

-”Nä, banken kan inte låna ut kronor till ditt kundkonto, ditt konto hos banken kan inte innehålla kronor. Men du kan få ”låna” bankens skulder till ditt konto som vi kan hitta på åt dig. Du kan få delta i vårt pyramidspel och få ränta i form av att du får än mer av bankens skulder på ditt konto om ett år”

Rapporten tar sedan lite vagt upp (eller det kanske inte är så vagt?) hur en digital bankrusning kan ske där bankerna dräneras på kronor från sina riksbankskonton när folk vill ha e-kronor istället:

För enkelhetens skull utgår vi från att allmänheten vill byta från att ha dessa pengar placerade som inlåning på bankernas konton till att i stället hålla e – kronor. Bankerna behöver då överföra pengar till Riksbanken vilket vi här antar att de gör via sina konton i RIX, vilket minskar deras tillgodohavanden i Riksbanken med 10 miljarder kronor

Mao bankernas skulle dräneras fort om de tvingades betala sina skulder till kunder med e-krono-konton på Riksbanken.

Givetvis kommer bankerna göra allt för att stoppa detta förslag då de faktiskt skulle tvingas betala sina skulder – de vill ju fortsätta var ett frälse som blåser ”låntagaren” genom ”låna ut” bankens egna skulder (sk IOU:s) till bankens kundkonton samtidigt som de ljuger kunden rakt upp i ansiktet genom att påstå att kunden fått kronor på sitt konto.

Jag tycker också att rapportens lista är bra där e-kronan jämförs med dagens betalningssystem där vi bollar bankernas skulder mellan våra konton:

screenshot-www.riksbank.se-2017-09-21-07-05-23

Raden ”Kredit-risk” är ett svamligt uttryck för att det finns en risk (mycket stor risk) för att bankerna inte kan betala sina skulder till kontokunderna vid t.ex en bankrusning.

Som sagt, en intressant rapport om en reform som bankerna kommer göra precis allt för att begrava då den hotar bankernas parasitära ”rättigheter”.

 

 

 

 

Annonser

2 thoughts on “Riksbankens förslag om införandet av E-kronan skulle döda bankerna genom digitala bankrusningar

  1. Hur kan Riksbanken komma med detta förslag, när deras boss är helägd i den privata parasitbanksklubben?
    Är det ett skådespel, där privatbanksmaffian dirigerar kommande scen, där detta förslag förkastas med något idiotargument som tröga Svensson köper?

Kommentarer inaktiverade.