Dagens boskuldslavar är en hybrid av antikens skuldslavar (nexus) och fångenskapen i gäldstugor

Om du vill göra en donation och Swisha bankskulder till mitt bankkonto för att stödja mitt skrivande så Swisha till 0760100908 . Jag kommer då få ett ökat innehav av bankens skulder på  mitt konto men jag går snabbt till bankomaten och tvingar banken att betala sin skuld – jag betalar allt jag kan med kronor (dvs pengar) 🙂

————–

Wiki skriver så här om antikens skuldslavar:

”Under the nexum contract, a free man became a bond slave, or nexus, until he could pay off his debt to the indebted, or obaeratus.

När skuldslaven skrev på nexumkontraktet blev han en nexus, skuldslav, åt fordringsägaren. Skuldslaveriet under nexum avskaffades så småningom då det ansågs vara för grymt och ofta ett resultat av ocker (genom t.ex ränta) från fordringsägaren. Wiki skriver:

”According to the Augustan-era historian Livy, nexum was abolished because of the excessive cruelty and lust of a single usurer, Lucius Papirius. In 326 BC, a young boy named Gaius Publilius was guarantor to his father’s debt, becoming the nexus of Papirius. (In another version, Dionysius of Halicarnassus records that Publilius borrowed the money for his father’s funeral.) The boy was noted for his youth and beauty, and Papirius desired him sexually.  He tried to seduce Publilius with “lewd conversation,” but when the boy failed to respond, Papirius grew impatient and reminded the boy of his position as bond slave. When the boy again refused his forceful advances, Papirius had him stripped and lashed. The wounded boy ran into the street, and an outcry among the people led the consuls to convene the senate, resulting in the Lex Poetelia Papiria, which forbade holding debtors in bondage for their debt and required instead that the debtor’s property be used as collateral. All people confined under the nexum contract were released, and nexum as a form of legal contract was forbidden thereafter.”

Vi tar ett skutt fram i tiden. I Sverige fanns sk gäldstugor fram till 1800-talet där skuldsatta satt häktade. Wiki skriver:

Gäldstuga var förr ett häkte för människor satta i skuld (gäld), då de inte kunde betala skulden. De var vanliga fram till 1800-talet.[1], och där inne fick den skuldsatte sitta tills anhöriga betalat skulden (se bysättning)

Skuldsatta tvingades mao bo i ett fängelse. På södermalm i Stockholm fanns ett sådant häkte på Hornsgatan, vid det nuvarande Bysistorget, se bilden nedan:

Bysis,_Stockholms_bysättningshäkte

Idag tycker nog de flesta att arrangemanget med att skuldsatta tvingades bo i fängelse också var inhumant – kanske inte lika inhumant som antikens nexusslavar – men nästintill.

Men faktum är att dagens boskuldslavar är en kombination av antikens skuldslaveri under nexumkontraktet och de sk gäldstugorna. Bankerna har flyttat ut gäldstugorna så att bostäderna där boskuldslavarna bor är själva fängelset. Boskuldslaven skriver på ett nexumkontrakt till banken (den påhittade sk ”lånehandlingen”) varvid boskuldslaven (nexus) sitter i livslångt skuldslaveri till banken.

För att lyckas med detta enorma bedrägeri och parasitära utsugeri måste bankerna se till att boskuldslaven inbillas tro att hen äger bostaden. I verkligheten sitter, som sagt, boskuldslaven i ett livslångt trälförhållande till banken iom att hen skrivit på nexumkontraktet (dvs den påhittade ”lånehandlingen”).

Inte nog med det – bankerna har sett till att skuldslavarna bjuder över varandra i skuldslavsauktionerna där den som ”vinner” får bli skuldslav åt banken och skriva på nexumkontraktet. Bankerna har döpt om dessa skuldslavsauktioner till ”bostadsmarknaden” och det ökade skuldslaveriet till bankerna kallas ”värdeökningar”.

Boskuldslavarna har t.o.m inbillats tro att de är rika i sitt boende i bankens gäldstuga. Detta då hen tror att banken vid nästa boskuldslavauktion av gäldstugan ska hitta en ny boskuldslav som är villig att sätta sig i än större skuld till banken. Detta bedrägeri fungerar så länge priserna på gäldstugan ökar genom allt större skuldsättning till bankerna.

Sveriges ekonomi är mao uppbyggd kring bankernas inhäktning av skuldslavar i gäldstugor. Bankerna har hittat på sina egna skulder (IOU) och ”lånat ut” dessa påhitt och på så sätt gjort att nästintill alla är inhäktade i gäldstugor som bankerna äger (för att tekniskt förstå hur det går till kan ni läsa ”Crash course” i hur penning och banksystemet fungerar). Nästan all påhittad ”utlåning” som bankerna ”skapat” de sista årtiondena har gått till att låsa in folk i personliga gäldstugor. Och, japp, det gäller indirekt även de som har hyresrätt då troligen hyresvärden också sitter i påhittad skuld till banken.

Att bankerna ser oss som just skuldslavar bevisas t.ex av att e-legitimationssystemet som bl.a Handelsbanken, Swedbank, Nordea, SBAB samt minst två centralbanker (varav Riksbanken är en)  använder heter just Nexus! Så tänk på det när du loggar in dig i skuldfängelset och hälsas välkommen att slå koden såsom den skuldslav, Nexus, du är!

Det är dags att se igenom detta enorma bedrägeri! Det är dags att inse att det inte finns något som kan kallas ”bostadsmarknad” och ”eget boende” – det finns bara gäldstugor och skuldslavsauktioner som bankerna anordnar där skuldslavarna bjuder över varandra i att få bo i bankens gäldstugor. Det är dags för totala skuldsavskrivningar med hänvisning till att de nexumkontrakt som skrivits på till bankerna helt är byggt på bedrägeri! Därefter ska egendomen tas ifrån de parasiter som skott sig på bedrägeriet (Wallenberg, Wahlroos etc)  – t.ex genom en extrem progressiv beskattning.

Så, alla boskuldslavar – inse att ni är nexus och kräv att alla nexumkontrakt till bankerna rivs och kräv att bankernas gäldstugor avskaffas – kräv att ni ska äga er bostad och kräv att livegenskapen åt bankerna upphör.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s