Hur penningmängden och den monetära basen hänger ihop

cover_i_sigil
Boken som mekaniskt beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt kan beställas här:

————————————–

Förklarar hur den monetära basen och penningmängden hänger ihop. Tror att bilderna räcker men kom gärna med förslag på förtydliganden.

Den monetära basen består av:

1) Sedlar och mynt (dvs kronor)

2) Bankernas tillgodohavanden på riksbankskontona (kan kallas E-kronor) samt fordringar på riksbanken till följd av emitterade riksbankscertifikat

Illustrerat med ett Venndiagram förenklas den monetära basen till:

mone

Den sk penningmängden består av:

M0=Allmänhetens innehav av sedlar och mynt (dvs kronor)
M1= M0 + bankernas skulder till kontoinnehavare på kronor (sk avista)
M3= M1 + inlåning med vissa villkor samt allmänhetens innehav av vissa värdepapper.

Illustrerat med ett Venndiagram förenklas den penningmängden till:

pennim

Notera att allmänhetens innehav sedlar och mynt ingår i både penningmängden och den monetära basen men bankernas innehav av sedlar och mynt bara ingår i den monetära basen men inte i penningmängden. Detta då allmänheten inte kan använda sedlarna och mynten som bankerna håller. För enkelheten skull ignorerar vi i fortsättningen bankernas innehav av sedlar och mynt.

Om vi illustrerar förhållandet mellan den monetära basen och penningmängden med Venndiagram kan det förenklas till nedan:

1)

1

 

2) Nedan visar vad som händer med den monetära basen när t.ex Nisse gör en insättning på 1000kr (dvs när banken lånar 1000kr av Nisse) och banken växlar om sedlarna till E-kronor.

2

3) Andelen sedlar i den monetära basen minskar då med 1000kr medans andelen E-kronor ökar med 1000 kr.

3

4) När banken lånar de 1000 kronorna i sedlar av Nisse minskar också mängden sedlar i penningmängden med 1000 kronor. Men samtidigt ökar ju Nisses kontoinnehav, dvs bankens skuld till Nisse, med 1000. Och då bankens skuld till Nisse ingår i den sk penningmängden förändras inte penningmängden.

2

5) Men bankerna behöver inte låna kronor av Nisse eller någon annan för att kunna ”låna ut” sina egna skulder till kundkonton. Bankerna kan ”låna ut” sina egna skulder till kundkontona genom att de hittar på fiktiva inlåningar. Bankerna har hittat på så mycket av sina egna skulder som de ”lånat ut” till kundkonton att bankernas skulder idag utgör 97% av den sk penningmängden.

3

6) Bankernas skulder skulle aldrig få ingå i penningmängden. Inget riktigt företag kan hitta på sina egna skulder som företaget ”lånar ut” och få dessa påhitt att ingå i penningmängden. Bankerna är mao inga företag.

4

7) Hela penningmängden ska bestå av kronor. Bankerna skulle då göra vad de ljuger om att de gör idag – ta emot insatta kronor och låna ut dessa.

7

Den monetära basen och penningmängden skulle då vara samma mängd.

 

Annonser

5 tankar om “Hur penningmängden och den monetära basen hänger ihop

    • Tror nog inte på det där. Att återgå till en skuldmyntfot under guld är samma som idag bara med annan bas (det är bankernas skulder som kommer användas som betalmedel, inte guldet – precis som vi idag använder bankernas skulder som betalmedel och inte kronor. En skuldmyntfot under guld kommer bli extremt krånglig och kräva en internationell centralbank som håller allt guld av logistikskäl. Guld är en relik och dessutom en vara – inte pengar. Att idka byteshandel med guld är, som sagt, extremt krångligt.

    • Jo, att någon överhuvudtaget lyssnar på dem är otroligt. Vi lever inte i en demokrati – vi lever i en Bankocracy
      https://en.wikipedia.org/wiki/Bankocracy

      Bl.a ekonomiprofessorna Steve Keen och Richard Werner brukar ju påpeka att pengar, skuld och banker inte existerar nationalekonomernas textböcker.

      Faktum är t.o.m Steve Keen har svårt att skilja på en skuld på dollar och dollar. Han tror att ett kundkonto kan innehålla dollar när kundkontot i verkligheten bara kan innehålla bankens skuld på dollar till kunden.

      Den grekiske före detta finansministern Yanis Varoufakis gör samma misstag i den här videon. Han säger massa vettigare saker som Calmfors och det andra kvacksalvarna borde lyssna på men inte ens Varoufakis vet vad ett kundkonto kan innehålla – han tror det kan innehålla kontanter (cash).

  1. Folk som döljer sanningen litar jag inte på. Jag misstänker att de har en dubbel agenda. Kritiska till dagens ekonomiska system är de men?
    Ja vad vill de ha i stället talas det väldigt sällan om, varför. Jag blir ju lite konspiratorisk. Samma detta med uppstickarna Kina och Ryssland vad vill de ha i stället för parasitimperialism? Ett gökbo? Jag måste säga att jag tappat lite i förtroende för Putin? Vad vill han bli vän med Väst, nämen snälla? Eller är jag återigen konspiratorisk. Det ligger någonting bakom allt detta och ”det får man ju inte tala om”. Ordet börjar på ”J” och de har alltid varit de som står på bägge sidorna i konflikter och nu börjar jag bli riktigt konspiratorisk.
    Kjell Holmsten

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s