Vad menar De Fria med det är ”dags att såga keynesianska SvD vid fotknölarna”

cover_i_sigil
Boken som mekaniskt beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt kan beställas här:
—————————–

Jag har inget att säga om De Fria då jag helt enkelt inte vet så mycket om dem. Jag vet att vi delar uppfattning om att det krävs en penningreform – men därutöver är min kunskap tämligen begränsad.

Dess förgrundsfigur, Carl Norberg, har skrivit ovan rader om Svd och Keynes – och ärligt talat fattar jag inte alls vad han menar. SvD är en nyliberal blaska som knappast förespråkar Keynes. Drar upp några saker:

1) Keynes var för fasta växelkurser och ville bl.a genom sitt Bancor-förslag stoppa spekulation – SvD är för nyliberalernas ”fria marknad” för kapital och att de ska kunna färdas mellan länder och parasitärt kunna suga ut andra länder genom att kapitalet kan spekulera fritt.

2) Keynes Bancor-förslag avsåg att skydda den nationella ekonomin mot utsugning av en härskarvaluta – såsom dollarn har gjort. SvD kysser såvitt jag vet USA i arslet när det gäller allt och talar överhuvudtaget inte om dollarhegemonin.

3) Då Bancor-förslaget skulle skyddat den nationella ekonomin skulle den även inneburit ett försvar mot multinationella företag – dvs ett försvar mot den sk ”frihandeln”. SvD vill inte skydda den nationella ekonomin – de är för ”frihandel” (dvs ge de multinationella företagen fritt spelrum).

4) De Fria påtalar gärna Keynes formel för aggregerad efterfrågan men skriver aldrig (så vitt jag sett) om Keynes multiplikator som var en hörnsten i Keynes syn på hur lågkonjunkturer kunde brytas genom att t,ex staten spenderade mer. Man kan  förenklat beskriva vad hans idé gick ut på att staten i en lågkonjunktur  spenderade ut pengar i ekonomin —–> företagen fick då mer efterfrågan på sina varor vilket ledde till att —-> fler jobbade och fick mer i lön och började spendera mer —-> vilket ledde till att staten fick mer skatteintäkter—> som staten kunde spendera ut—–> varvid företagen fick  mer efterfrågan på sina varor vilket ledde till att —> osv runt runt (den som känner till sagan om fractional reserve banking känner igen sig)

Keynes multiplikatoreffekt fungerade när industrin låg i landet ifråga och pengarna inte rann ut ur landet – men som visats ovan har nyliberalismen gjort kapitalet fritt och produktionen kan läggas i det land som ger sämst lön för arbetare samt skattar företagen minst. Keynes multiplikator ”rinner” mao ut från landet illa kvickt, så den fungerar inte i SvD:s nyliberala värld. I den nyliberala världen slåss länder om att ha så låg skatt som möjligt och sänka arbetsvillkoren i ett ”race to the bottom” – har inte ett skit med Keynes att göra men applåderas av SvD.

Dessutom är det nyliberalismen som sett till att släppa bankerna fria till att skuldförslava allt – Keynes hade inga snälla tankar om bankerna. Även skapande av betalmedlet genom skuldsättning sabbar Keynes multiplikator – från en ren monetär aspekt. Då bankerna ökar penningmängden genom att öka skuldsättningen så sker det omvända när skulder betalas tillbaka – penningmängden punkteras. Säg att Nisse får mer i lön – om han då betalar av sin skuld till banken dödar han motsvarande penningmängd. Om många betalar sina skulder så dödas en stor del av penningmängden. När det blir mindre med betalmedel i samhället finns det mindre att handla med – dvs det blir depression. Dvs penningsystemets uppbyggnad i sig stoppar Keynes multiplikator då minskad penningmängd innebär minskad efterfrågan. Att ge löntagarna mer pengar ger mao ingen ökad efterfrågan då vi lever i det nyliberala skuldslav-samhälle som SvD förespråkar.

Så jag fattar ärligt inte varför De Frias ständigt sparkar på Keynes.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s