Faktiskt skulle man kunna använda JAK för att kringgå storbankerna idag

cover_i_sigil
Boken som mekaniskt beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt kan beställas här:
—————————–

Jag försökte sätta mig in i clearingen på Riksbankens RIX-system för det tycks ha ändrats en hel del sedan jag sist kollade hur det fungerade. Då hade inte JAK, Forex, Marginalen etc några direkta konton på Riksbanken och inga betalkonton för kunder. Nu har alla dessa plus några till betalkonton och direkta konton på Riksbanken. Riksbanken har tydligen utvecklat sin ”bruttoavveckling i realtid” (real time gross settlement, RTGS) de sista åren, så här skriver Riksbanken på sin sida:

Alla stora svenska banker, clearingorganisationer, Riksgälden och Riksbanken är deltagare i RIX. Alla betalningar som deltagarna gör sinsemellan slussas genom RIX. RIX blir därmed en viktig knutpunkt i den finansiella infrastrukturen. Dagligen omsätts cirka 670 miljarder kronor i RIX.

Överföringar mellan de konton som deltagarna har i RIX görs elektroniskt och enligt principen om ”bruttoavveckling i realtid” (real time gross settlement, RTGS). Det innebär att överföringarna görs en och en och att de medel som kommer in på kontona omedelbart blir tillgängliga för andra överföringar.

Det finns också funktioner i RIX som innebär att det går att göra flera överföringar samtidigt genom att de kvittas mot varandra. På så sätt ökar effektiviteten i systemet. RIX är alltså ett hybridsystem som drar nytta av både de fördelar som bruttoavveckling innebär – att riskerna minskar – och den likviditetsbesparing det innebär när överföringar kvittas mot varandra.

Det finns mao två olika system

  1. där betalninga mellan de olika riksbankskontona sker direkt (RTGS) – alla banker kan betala varandra på det sättet
  2. ett där transaktioner klumpas ihop och kvittas när dagen är slut – bara de fem storbankerna har oligopol på detta

Ovan låter ju kanske obegripligt men jag tänkte försöka rita upp det.

Nedan visas de fem bankernas Riksbankskonton – de är ensamma om att få klumpa ihop transaktioner vid dagens slut och kvitta mellan sig:

1

Tier2 banker har inga egna riksbankskonton men de kommer senare så bry dig inte om vad det betyder just nu. Utöver de fem storbankerna har andra banker också fått riksbankskonton och blivit tier1 banker (tier1 banker är just banker som har egna riksbankskonton). Alla tier1 bankerna kan betala varandra direkt (RTGS):

2

Tier1-bankerna har ”lånat ut” sina egna påhittade skulder till kundkonton och byggt skuldberg (observera att bergen är bankens skuld då ett kundkonto alltid är bankens).  Vissa banker har hittat på mer än andra banker. JAK-banken har inte hittat på någontong alls – deras kundkonton motsvaras av lika många kronor på riksbankskontot (faktiskt är JAK den bank som mest liknar Postiva Åengars-reformförslag). Se nedan:

3

 

JAK, Marginalen, Forex och Åhlandsbanken har skapat betaltjänster och kan därför utnyttja RTGS utan att gå genom storbankerna:

5

De fem storbankerna utnyttjar också RTGS men kan också  klumpa ihop en massa transaktioner och kvitta. De sköter också clearingen för tier2 bankerna. Tier2 bankerna har som sagt inga Riksbankskonton – de har istället konton på en av fem storbankerna. Tier2 bankerna har sedan blåst upp sina egna skuldbubblor genom att ”låna ut” mer än de håller på storbankens konto, såsom bilden nedan visar:

6

Om en kund i en tier2 bank ska betala en kund i en annan tier2 bank måste det ungefär som nedan (krångligt som fan med andra ord):

7

För några år sedan var alla småbanker tier2 banker och/eller hade inga egna betaltjänster utan var tvunga att betala genom en tier1 bank (någon av de fem storbankerna). Faktsikt har hela systemet blivit mer likt Positive Moneys förslag (och det gäller, som sagt, i synnerhet JAK). Lite positivt att de fems storbankernas oligopol på clearingen genom RIX håller på att lösas upp.

Noterbart är dock att SBAB INTE har några betaltjänster kopplade till sina konton (den vd:n som försökte fixa det fick sparken illa kvickt). Inte heller har Riksgälden kundkonton (Riksgälden hade konton för allmänheten förut men de togs bort – man kunde dock inte betala rån Riksgälden konton)

Inte heller har kommuninvest några kundkonton (de har dock riksbankskonto – fastän det inte syns på bilderna). Man skulle ju kunna tänka sig att kommuninvest skapar kundkonton för alla kommuner och staliga verk så att t.ex skatteverket kan flytta sina konton från SEB till kommuninvests konton. Kommuninvest skulle sedan kunna ”låna ut” sina egna påhittade skulder till kommuner, landsting och staten på precis samma sätt som de privata bankerna i nuläget hittar på sina egna skulder som de ”lånar ut” till stat, kommuner och landsting.

Fast de som läst min blogg vet att jag tycker att all överkomplexitet ovan skulle kapas bort och alla konton skulle in på Riksbanken så att Riksbanken kan sköta alla betalningar mellan konton, såsom nedan bild visar:

32

Bankerna ska också bara kunna ha ett konto på Riksbanken och inte ha kontosystem utanför.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s