Vi har ett betalsystem med nästintill inga pengar – skillnaden mellan permanenta pengar och krediter (skulder) – del2

cover_i_sigil
Boken som mekaniskt beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt kan beställas här:
—————————–

Tänkte fortsätta med skillnaden mellan permanenta pengar som dödar skulder och bankernas krediter (skulder) som föder skulder och hur deras egenskaper såsom betalmedel skiljer sig. Förhoppningsvis kommer det även framgå att då pengar är ett flöde kan alla skulder betalas – förutsatt att det finns permanenta pengar i systemet (om alla betalmedel är krediter, dvs skulder, kommer det inte finnas något betalmedel om alla skulder betalas)  Här är del ett som kanske kan vara bra att läsa om man tycker det är underligt att man kan betala med skulder (krediter).

Såsom jag skrev i del 1: Permanenta pengar, såsom kontanter, dödar skulder. Jag betalar dig en 100-lapp som jag var skyldig dig för att du bjöd mig på fika på café. Mängden skulder i samhället minskar då med 100 kronor men 100-lappen finns ju kvar. Du kan betala din kompis som du är skyldig 100 kr med 100-lappen du fick av mig varvid mängden skulder i samhället minskar med ytterligare 100 kronor. 100-lappen kan vandra runt i samhället och döda skuld efter skuld – likt en katalysator i en bil kan 100-lappen döda skulder utan att själv förtäras.

Så teoretiskt skulle mao en endaste 100-lapp kunna döda alla skulder om den bara cirkulerade tillräckligt snabbt i samhället och ingen någonsin stoppade den i madrassen. Detta oavsett hur mycket skulder bankerna hittar på med sina krediter. Bara 100-lappen flödade runt i samhället och betalade skuld efter skuld snabbare än blixten. Detta är givetvis totalt orealistiskt men i teorin sant.

Vi har ovan visat att i ett kombinerat system med permanenta pengar och krediter kan alla bankernas påhittade skulder (plus räntan) betalas av om bara de permanenta pengarna flödar tillräcklig snabbt i systemet. Permanenta pengar (kontanter) är mao ett slags antimateria till bankernas krediter  –  permanenta pengar är skapade för att döda skulder medan bankerna skapar krediter för att föda så många skulder som möjligt. Idag har vi mao ett betalsystem som huvudsakligen bygger på att skapa skulder – inte döda skulder då krediter upptar 98% av den sk ”penningmängden” (M1) och kontanter ynka 2%.  Införs det kontantlösa samhället kommer mao bankerna att ha avlivat skulddödaren, dvs kontanterna – alla betalmedel kommer då vara skapade genom skuldsättning (dvs krediter)  och vi kommer ha ett slags anti-betalningssystem byggt på att bankerna kan maximera skuldsättningen.

Lösningen är att avskaffa bankernas rätt att få bankernas skulder (dvs krediterna) inräknade i penningmängden. Det kan göras genom att bankerna nationaliseras och alla konton görs om  till riksbankskonton som kan innehålla E-kronor. Ska bankerna sedan någonsin privatiseras igen ska de syssla med vad de ljuger om att de gör idag – låna ut permanenta pengar, dvs kontanter i fysisk eller digital form. Samtidigt måste en total skuldavskrivning ske och en extrem progressiv beskattning tas på alla de parasiter som  skott sig på systemet (såsom Wallenberg, Wahlroos etc) – personligen tycker jag dessutom att det bör inrättas en speciell politikerskatt så att medlöpare som Reinfeldt, Anders Borg, Sundström, Östros etc skattas ned till existensminimum.

Ovan såg vi att de permanenta pengarna dödar skulder medan de cirkulerar runt i samhället. Mao om folk börjar hamstra permanenta pengar blir det brist på pengar och folk kommer börja skuldsätta sig igen genom att låna från de som hamstrar. Lösningen på det är ruttnande pengar såsom Silvio Gesell föreslog. Ruttnar pengarna bort kommer folk inte samla dem under madrassen utan använda dem såsom pengar är tänkta att användas – till att döda skulder. I staden Wörgl i Österrike infördes ruttnande pengar som lyfte staden från 30-talets depression på väldigt kort tid. De cirkulerade cirka 13 gånger snabbare än rikspengarna. I takt med att de ruttnande pengarna dör kan staten ersätta dem med nya ruttnande pengar som finansierar välfärden – skatten kan på så sätt hållas minimal.

 

Annonser

2 tankar om “Vi har ett betalsystem med nästintill inga pengar – skillnaden mellan permanenta pengar och krediter (skulder) – del2

  1. Pengarna behöver inte ruttna för att samhället skall fungera utan att skulderna växer. Hur det ordnas i kombination med en ovillkorad medborgarlön/basinkomst till alla folkbokförda (även barn) på drygt 10 000 kr/månad och borttagande av inkomstskatt, moms, arbetsgivaravgift och slopande av en massa administrativa kontrollfunktioner kan du läsa om på http://www.domkloka.se.

    Det är även den samhällsekonomiska lösningen på hur vi skall kunna minska den totala konsumtionen till en nivå som gör att vi kan klara oss ifrån den klimatkatastrof som vi nu är på väg in i med allt högre och ökande fart.

    Per Almgren

    • Sidan du hänvisar tar aldrig upp om bankernas skulder (krediter) ska ingå i penningmängden (M1) eller inte och om bankerna ska få sätta allt i skuld med påhitten.

      På sidan skriver ni bara:
      ”skuldsättningen behöver inte öka då ränta på ränta upphör”

      vilket är ett påstående men det är inte bara räntan som tvingar fram allt högre skuldsättning i ett skuld/kredit-baserat penningsystem:

      1) Bankerna vill givetvis maximera skuldsättning genom att hitta på maximalt av bankens egna skulder (krediter) och ”låna ut”.

      2) När tillgångar i form av bankernas skulder (krediter) ackumuleras till allt färre minskar cirkulationshastigheten på betalmedlet då de rika inte spenderar lika snabbt som en fattig person (bland annat Milton Friedman har påpekat detta). Detta leder till att behovet av att bankerna skuldsätter än fler ökar då allt fler blir utan betalmedel då de rika hamstrar alltmer i takt med att klyftorna ökar.

      3) Då bankerna ”lånar ut” sina egna skulder (krediter) till kundkonton så är hela penningsystemet ett pyramidspel som kan rasa genom bankrusningar. Såsom alla pyramidspel måste bankernas pyramidspel växa för att inte deltagarna ska ta ut sina pengar så länge kontanter finns kvar.

      Så skuldsättningen kommer öka i vilket fall – det är inte bara räntan som är pådrivande.

      Ni skriver inte ett ord om att skapa skuldfria permanenta pengar (såsom kontanterna är idag). – ej heller ett ord om det faktum att stat och kommun är tvungna enligt Maastricht att ”låna” bankernas påhittade skulder (krediter). En suverän stat behöver inte ”låna” fullständiga påhitt från banksystemet.

      Fördelen med ruttnande pengar är att staten inte behöver ta ut någon skatt. Andra fördelar är att penningväxlare, såsom Soros, inte kan spekulera ihjäl en ruttnande valuta genom att först hamstra och sedan dumpa – den ruttnar ju under tiden Soros skulle hamstra. En kombination av ruttnande lokala valuitor och Keynes Bancors är ett alternativ.
      https://parasitstopp.wordpress.com/2013/07/30/hur-keynes-bancorforslag-skulle-kunna-anvandas-med-lokala-valutor/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s