”Crash course” i hur penning och banksystemet fungerar

Förord

Jag har försökt göra en ”Crash course” i hur penningsystemet fungerar. För att förstå hela systemet måste man utgå från att bankerna ”lånar ut” sina egna skulder till kundkonton. För bankerna är givetvis detta faktum något som de till varje pris vill dölja – det låter ju inte så trovärdigt att man ”lånar ut” sina egna skulder.

Jag tror inte det finns en enda förklaring som utgår från att bankerna ”lånar ut” sina egna skulder till kundkonton (inte ens från penningreformister – jag tror jag är ganska ensam om att tjata om vi använder bankernas skulder som ”pengar”). Men har man inte den utgångspunkten förstår man inte hur betal och clearingsystemet fungerar eller vilken funktion Riksbankskontona har.

Kapitel 1)

Det idiotiska med att bankerna tillåts ”låna ut” sina egna skulder

Det här med balansräkningar skrämmer många så därför börjar vi tvärsimpelt. Säg att du har en fattig månad och lånar en 1000-lapp av Nisse så du kan köpa mat. Nedan förändring av din balansräkning borde vara självklar utan att jag sätter mer ord på den:

1

Om du försökte låna ut dina skulder skulle du ses som en galning och bedragare:

2

Nedan är således en självklarhet när det gäller oss vanliga dödliga

3

Men som vi ska se nedan vänds det ut och in på logiken när det gäller banken. Då blir du plötsligt en dåre om du ifrågasätter logiken i att man kan ”låna ut” sina egna skulder.

För bankens balansräkning ser precis ut som din. Säg att du sätter in en 1000-lapp på din bank (säg SEB). Då gäller nedan:

4

Om du kollar ovan bild är den exakt likadan som den första bilden. Skillnaden är bara att banken är låntagare av 1000-lappen och att banken har en skuld till dig på 1000kronor (=ditt konto)

Men det är här trolleriet, lögnerna och bedrägeriet kommer in från bankens sida. Säg att du ska köpa ett hus. Du skriver på den påhittade ”låne”handling som banken lägger på sin tillgångssida samtidigt säger bankpersonalen att de två miljonerna kronorna finns på ditt konto. Men det är ju, som visas nedan, en omöjlighet då ditt konto bara kan innehålla bankens skuld och inget annat.

5

Bankpersonalen ljuger (troligen helt omedvetet – hen tror på det själv) genom att påstå att de 2 miljonerna kronor finns på ditt konto.

6

Bankpersonalen är, som sagt, troligen helt omedvetna om att de ljuger. Men Riksbankschefen Ingves måste vara fullt medveten om att han ljuger när han påstår att bankerna ”lånar ut” kronor till konton. Jag beskrev det i föregående inlägget (där finns även referenser till Richard Werner, Bank of England, Hyman Minsky för de som hellre vill tro på auktoriteter än sin egen logik ).

Jag hoppas att det av ovan enkelt framgår hur totalblåsta vi blivit av bankerna och att bankerna satt hela samhället, ja hela världen, i skuld genom att ”låna ut” bankernas egna skulder. Det är också därför som banksystemet är så instabilt och rasar vid minsta störning – bankerna är sammanlagt lika skuldsatta som hela världen tillsammans. Det enda skälet till att bank och penningsystemet fortfarande står upp är för att politiker och centralbankschefer låtsas att det är logiskt uppbyggt och att kejsaren har kläder (pengar). 97% av ”penning”mängden består av bankernas skulder till kontoinnehavarna – endast 3%  är kronor.

“Banking is not money lending; to lend, a money lender must have money”

Hyman Minsky

—————————————-

Kapitel 2)

Hur vi ”betalar” varandra med bankernas skulder som bankerna inte ens själva ser som pengar.

1) Säg att Per betalar Nisse och båda har SEB som bank. SEB överför då bara bankens skuld från Pers konto till Nisses konto direkt som bilden visar nedan (det är därför överföringar mellan konton i samma bank går mycket fortare än mellan två olika banker) SEB:s sammanlagda skuld ändras inte så inget händer på SEB:s tillgångssida.

1

2) Om det är två banker blir det krångligare och tar längre tid (oftast 1 bankdag). SEB (som blir av med sin skuld) måste betala Swedbank 1000 kronor genom Riksbankskontona. Notera att endast Riksbankskontona kan innehålla kronor. Notera också att bankerna internt inte ser varandras skulder till kontokunder såsom de vore pengar – de kräver betalt genom Riksbankskontona för att ta över varandras skulder. Inte heller vid en kontotransaktion mellan två olika banker betalar Per Nisse med kronor.

2

————————————–

Kapitel 3)

Hur clearingen mellan bankerna går till

Säg att kontoöverföringen som vi mellan Per och Nisse sker som vi beskrev i förgående kapitel sker. Vi tar den bilden igen.

2

Av ovan kan man få intrycket att bankerna alltid betalar varandra genom Riksbankskontona för varje kontoöverföring. Men i verkligheten sker ett flöde mellan bankerna av kontoöverföringar.

Säg att Ulla och Lisa gör en kontoöverföring som går ut motsatta hållet till Pers och Nisses Kontoöverföringarna kan då kvittas mot varandra som bilden beskriver nedan.

3

Då det sker 100000 överföringar åt båda hållen mellan bankerna och de flesta kan kvittas bort så är det extremt små belopp kronor från Riksbankskontona som bankerna behöver hålla för att kunna fixa clearingen (kvittningen) i slutet av en bankdag.

För att sammanfatta hur långt vi kommit hitintills:

Vi ”bollar” bankernas skulder mellan våra konton när vi ”betalar” genom kontosystemet. Vid slutet av varje bankdag kvittas de flesta av  skulderna bort av bankerna vid clearingen  Då storbankerna har monopol på Riksbankskontona kan inga kronor från Riksbankskontona ”rinna ut” till kundkontona (som, som sagt, bara kan innehålla bankens skuld och aldrig kronor) Nedan bild visar detta:

2

Då kronorna på Riksbankskontona (det gröna på bilden ovan) är helt inneslutna av storbankernas monopol innebär detta att clearingen på banken vid dagens slut alltid är ett nollsummespel där banker som hamnar på plus alltid kommer motsvaras av de banker som hamnar på minus. I nästa kapitel går vi igenom detta nollsummespel lite noggrannare.

——————————————-

Kapitel 4)

4) Nollsummespelet på RIX mellan riksbankskontona samt vad stibor och reporänta

Storbankernas monopol på Riksbankskontona som vi beskrev i föregående kapitel kan även beskrivas som nedan :

2

De röda cirklarna är kundernas kontoinnehav hos bankerna som ALLTID är bankernas skulder – det finns inga pengar på ditt konto.

I en intressant artikeln i affärsvärlden om krisen som de svenska bankerna gick igenom 2008 beskrivs detta nollsummespel:

”Varje dag vid 16-tiden ringer handlarna på de fem bankerna varandra för att de som ligger på plus ska låna ut pengar över natten till dem som ligger på minus. Allt för att systemet ska sluta dagen på noll.”

För att klara clearingen lånar minusbankerna således av plusbankerna till den sk stiborräntan så att alla storbankerna hamnar på plus-minus noll, såsom bilden nedan visar: Stiborräntan är mao en internränta bankerna tar för att låna av varandras riksbankskonton. Detta nollsummespel kallat clearing utspelas varje bankdag.

14

Plus-minus-nollsträcket kallas med ett ”finare” ord för det ”likviditetskrav” varje bank måste nå upp till vid dagens slut.

15

Swedbank skulle även kunna försöka sälja en bostadsobligation för att komma upp till likviditetskraven. Men det förutsätter att någon vill ha deras statsobligationer.

När bankerna inte litar på varandras bostadsobligationer måste minusbankerna låna till stibor eller låna genom Riksbankens till reporäntan då Riksbanken kan då kliva in som mellanhand som bilden nedan visar som förklarar vad reporäntan är:

2

Men om plusbankerna inte ens vill lämna in sitt överskott till Riksbanken kommer inte ens ovan fungera heller. Den sk internlåningen (Interbank Lending på engelska) mellan storbankernas riksbankskonton ”fryser fast” och hela betalsystemet hotas. Då kan Riksbanken skapa kronor som de köper upp t.ex bostadsobligationer för så att alla banker hamnar skyhögt över likviditetskravet (plus-minus-noll-sträcket) och bankerna kan klara clearingen utan att låna av varandra. Det var det som hände 2008 då hela betalsystemet enligt IMF var en hårsmån från att få en hjärtinfarkt. Bilden nedan visar detta:

4

(Artikeln ovan i affärsvärlden beskriver detta också, citat:

”Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra.”)

Efter den akuta krisen 2008 köpte bankerna tillbaka bostadsobligationerna och ”överflödet” på bankerna konton försvann och de var tvungna att börja låna av varandra till igen till stibor-räntan eller av Riksbanken till reporäntan och samtidigt bolla bostadsobligationer som pant.

Men säg nu att Riksbanken inte vill göra om samma sak denna gång. Ingves har uttryckligen sagt att han inte vill ha bankernas bostadsobligationer:

”– Vi tycker inte att det är lämpligt att bankerna ska kunna pantsätta sina egna bostadsobligationer hos oss”

Ingves: Läget farligare för varje dag som går

Vi kollar nu vad den negativa reporäntan innebär för plusbanken och minusbanken. Nedan bild visar vad som sker:

24

Plusbanken kommer mao få betala mer för att låna ut till Riksbanken än minusbanken behöver betala för att låna samma pengar av Riksbanken.

Det finns mao inget som helst skäl för plusbanken att gå genom Riksbanken och få betala för att låna ut. Plusbanken kommer då sitta med sitt överskott och kräva högre stiborränta av minusbanken, se bilden nedan:

24

Systemet hamnar mao i ett läge där minusbankerna inte längre kan sälja sina bostadsobligationer och inte kan låna till reporäntan av Riksbanken – minusbankerna blir hänvisade till att acceptera den plusbankerna sätter på stiborräntan.

Om detta händer dagligen kommer Swedbank dräneras fort. Swedbank höjer då bo”låne”räntorna för boskuldslavarna för att den vägen kunna komma upp till likviditetskravet. SEB tjänar också på att höja sina räntor för att öka sin vinst varvid Swedbank inte får ihop tillräckligt och måste suga ut än mer från sina boskuldslavar för att komma ikapp och spiralen går uppåt (kom ihåg att clearingen är ett nollsummespel – får SEB mer på sitt riksbankskonto måste någon annan av storbankerna få mindre).

Så negativ reporänta kan innebära högre bo”låne”ränta. Såsom skett i t.ex Schweiz:

“Perverse, Unpredictable Effects” of Negative Interest Rates: Mortgage Rates Soar in Switzerland”

Sammanfattning av vad vi kommit fram till hitintills:

Som synes är det ett extremt komplicerat system där kontokunder bollar storbankernas skulder mellan varandra konton. Kontokunderna ser varandras konton som pengar men bankerna internt ser inte varandras kundkonton som pengar utan måste betala varandra med kronor genom riksbankskontona vid kontoöverföringar. Varje dag kvittas betalningarna mellan bankerna i nollsummespelet kring clearingen mellan riksbankskontona inom RIX-systemet..

Då vi använder bankernas skulder (ditt och mitt kontoinnehav) som betalmedel är mao systemet uppbyggt så att storbankerna helst aldrig ska behöva betala sina skulder till kontoinnehavarna. Det enda sättet bankerna kan betala sina skulder till kontokunderna är genom kunden gör kontantuttag genom t.ex bankomaten. I nästa kapitel tar vi upp hur systemet kan reformeras så att bankerna inte längre kan ”låna ut” sina egna skulder (såsom beskrevs i kapitel 1) och där bankerna, liksom alla andra, tvingas till att betala sina skulder och sluta upp att vara ett frälse.

Staten skulle skapa skuldfria pengar som de satte i omlopp genom att spendera ut till allmännyttiga ändamål. Vi skulle kunna ha nästintill ingen skatt.

Överkurs

När centralbankerna fyller på storbankernas centralbankskonton, såsom Riksbanken gjorde 2008, kallas det felaktigt för QE (ekonomiprofessor Richard Werner som myntade begreppet QE är ganska arg för att förfarandet kallas QE, men då bankens och Riksbankens främsta uppgift är att ljuga så borde man inte vara förvånad). Notera att trots att Riksbanken fyllde på storbankskontona med 500 miljarder kronor så rann inget av detta ut  från riksbankskontona och skapade inflation i ekonomin – detta då riksbankskontona, som sagt, är ett helt slutet system.

——————————–

Kapitel 5)

5) Hur vi kan skapa ett ärligt bank och penningsystem

När vi betalar med kontanter betalar vi varandra med kronor utan att någon mellanhand i form av en bank finns. Du får 1000-lappen direkt i handen av mig. Om vi väljer att betala genom kontosystemet borde samma sak gälla – jag kan betala dig med kronor direkt från mitt konto till ditt konto utan att någon bank finns där som mellanhand.

Som vi sett är systemet idag uppbyggt så att vi inte kan betala varandra med  kronor genom kontosystemet  – vi bollar bankernas skulder mellan våra konton istället. Detta gör att det krävs massa mellanhänder och dessutom två kontotransaktioner för att göra en kontotransaktion (dels den mellan kundkontona och dels den mellan bankernas riksbankskontona vid clearingen). Själva clearingen är också den i sig extremt överkrånglig.

För att skapa ett mer funktionellt system måste alla konton vara riksbankskonton så att de kan innehålla kronor. Riksbanken skulle du sköta överföringarna mellan kontona. Jag skulle då kunna betala dig direkt  med kronor från mitt konto till ditt, såsom bilden visar nedan:

4

Bankerna skulle då inte längre kunna ”låna ut” bankens egna skulder till kundkonton. Bankerna skulle då tvingas syssla med vad de påstår att de sysslar med nu – ta emot insatta kronor och låna ut dem till de som behöver låna kronor. Dessutom skulle ärliga småbanker, såsom JAK, kunna konkurrera på samma villkor med storbankerna (småbankerna är idag bara annex till storbankerna -jag beskriver det mer ingående här). Se bilden nedan

5

Storbankernas skulle mao inte kunna ha egna separata kontosystem och ”låna ut” bankens egna skulder mot ränta längre.

Överkurs:

Vissa ”penningreformister”, såsom desinformatören Henning Witte, brukar förorda att en guldmyntfot eller 100% reserve banking är en lösning. Men båda dessa förslag är egentligen bara räddningsplankor för bankerna så att de kan behålla sina egna kontosystem.

Jag förklarar ingående varför en guldmyntfot är samma system som idag här:

Guld är inte pengar

100% banking betyder att bankerna ska ha kvar sina utanpåliggande konton  men de måste hålla lika mycket på riksbankskontot. Det innebär att vi kommer fortsätta bolla bankernas skulder mellan våra konton och att vi även i fortsättningen inte kommer kunna betala med kronor. Dessutom måste samma överkrångliga clearingsystem finnas. Och dessutom så kommer det vara omöjligt att hålla koll på om banken har har mer egna påhittade konton än de håller på sina riksbankskontona så länge clearingen går ihop mellan riksbankskontona.

Så varken en guldmyntfot eller 100% reserv banking är någon lösning – de är,som sagt, räddningsplankor som bankerna halar ut för att de ska kunna fortsätta samma bedrägeri med egna konton men i  annan klädsel.

Tillägg:

Såväl Riksbanken, Bank of England, BIS etc har bekräftat att bankerna är de som skapar 97% av penningmängden. T.ex beskriver Bank of England att bankerna skapar pengarna i nedan skrift. BoE beskriver också betalsystmet på samma sätt som jag men förklarar aldrig varför två kontotransaktioner måste ske (ett mellan kundkontona och ett mellan bankernas centralbankskonton) – troligen för att de inte vill att det ska framgå att bankerna “lånar ut” sina egna skulder och inte ens själva ser kundkontona som pengar.

” This article explains how,rather than banks lending out deposits that are placed with them, the act of lending creates deposits — the reverse of the sequence typically described in textbooks. ”

http://www.bankofengland.co.uk/publications/documents/quarterlybulletin/2014/qb14q1prereleasemoneycreation.pdf

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s