Finansdepartementet tror på sagor och Ingves vill inte svara på frågor om pengaskapande

Erik Rydström har gjort ett hästjobb och skickat iväg frågor till finansdepartementet och Riksbanken om hur pengar skapas. Finansdepartementet svarade Erik genom att berätta sagan om Fractional Reserve Banking och multiplikatorn. T.o.m enligt Bank of England är FRB en godnattsaga (Bank of Englands avfärdande av FRB och multiplikatorn finns i min kommentar).

Mao är det bevisat att de ”sakkunniga” på finansdepartementet inte har en susning om hur bankerna skapar ”pengar” genom att banken tillåts ”låna ut” bankens egna skuld (detta då det enda som kan finnas på ett kundkonto är bankens skuld – mao om banken påstår sig ”låna ut” till kundkontot kan banken inget annat ”låna ut” än bankens egna skuld).

Här är Eriks konversation med Finansdepartementet:

************************************************

”Hej, jag har för ca 15 år sedan studerat nationalekonomi där jag bland annat fick lära mig att våra affärsbanker fungerar som mellanhänder mellan de som sparar och de som lånar. Jag fick också lära mig att det fanns något som på svenska kallas för multiplikatoreffekten (fractional reserve banking). Efter att ha läst både Bank Of Englands samt Riksbankens publikation om hur “pengar” skapas så framkommer det att multiplikatoreffekten inte alls tillämpas av affärsbankerna. Istället visar det sig att banken kan skapa nya pengar i form av en bokförd skuld som samtidigt blir till en “insättning”. Det har med andra ord skapats nya pengar från tomma intet och bör betraktas som urkundsförfalskning. Vad har du för kommentar till detta? Mvh Erik Rydström.

************************************************

Finansdepartementets god dag yxskaft-svar:

************************************************

Fi Registrator
13:18 (5 timmar sedan)
Stockholm 18 februari 2015
Dnr. Fi2015/844

Hej Erik

Tack för din e-post till Finansdepartementet om fractional reserve banking.

Att banker “får skapa valuta genom utlåning utan intäkter” kallas på fackspråk för “fractional reserve banking” (FRB). I korthet går det ut på att banker får låna ut pengarna som sätts in i dem av sparare. Detta är något som banker har hållit på med sedan romarrikets dagar – men på den tiden, innan det fanns centralbanker och insättningsgarantier, ledde det ofta till att bankerna gick omkull.

FRB fungerar enligt följande:
a. En sparare sätter in 100 kr på ett bankkonto.
b. Av det beloppet lånar banken ut 90 kr till en låntagare.
c. Låntagaren använder 9 av sina 90 kronor direkt, och sätter in resterande 81 kr på sitt eget konto.
d. Av det beloppet lånar banken ut 72 kr till en annan låntagare.
e. … etc. etc.

I räkneexemplet ovan har banken använt en s.k. reservkvot på 1/10, dvs. att man har täckning för en tiondel av beloppen som sparare har satt in på banken.

Hur kan detta fungera? Det fungerar eftersom spararna kan vara säkra på att de kan få tillbaka sina pengar om det behövs. Staten har genom Riksgäldskontoret utfärdat en insättningsgaranti som täcker belopp upp till 100 000 euro per person och institut, dvs. att om en bank skulle gå omkull ersätter staten spararnas förluster. Om man är osäker på huruvida ens bank täcks av insättningsgarantin eller inte kan man kontrollera detta på http://www.insattningsgaranti.se.

Men varför används FRB över huvud taget? Jo, det används för att bankerna tjänar pengar på att låna ut insatta pengar (vilket också är fördelaktigt för spararna eftersom de erbjuds ränta på sina insatta belopp). Men sett från ett samhällsekonomiskt perspektiv skapar FRB välstånd. Vi återvänder till räkneexemplet ovan för en förklaring.

På steg e. ovan har en låntagare lånat 72 kr – dessa 72 kr är pengar som han/hon inte skulle ha fått låna i ett system som inte använder sig av FRB. Om han/hon exempelvis använder sina pengar till att starta ett företag som gör något klyftigt ökar samhällets välstånd.

Kan slutligen rekommendera en väldigt pedagogisk videoförklaring om FRB (dock på engelska): http://www.khanacademy.org/finance-economics/macroeconomics/v/overview-of-fractional-reserve-banking

Vänligen
Catrin Arhusiander
Brevsvar
Finansdepartementet

 

************************************************

Min kommentar:

Videon Finansdepartementet hänvisar till berättar sagan om FRB och multiplikatorn den med.

Så de på finansdepartementet tror på sagan om “fractional reserve banking”! Helt otroligt! Och de här tomtarna ska sköta Sveriges ekonomi!

Enligt  Bank of Englands skrift om pengaskapande är multiplikatorn som hon beskriver en myt. Det är inte bara fel – sanningen är enligt Bank of England den omvända (kolla understrykningen i texten nedan)

” One common misconception is that banks act simply as intermediaries, lending out the deposits that savers place with them. In this view deposits are typically ‘created’ by the saving decisions of households and banks then ‘lend out’ those existing deposits to borrowers,for example to companies looking to finance investment or individuals wanting to purchase houses.

In fact, when households choose to save more money in bank accounts, those deposits come simply at the expense of deposits that would have otherwise gone to companies in payment for goods and services. Saving does not by itself increase the deposits or ‘funds available’ for banks to lend. Indeed, viewing banks simply as intermediaries ignores the fact that, in reality in the modern economy, commercial banks are the creators of deposit money. This article explains how,rather than banks lending out deposits that are placed with them, the act of lending creates deposits — the reverse of the sequence typically described in textbooks.

http://www.bankofengland.co.uk/publications/documents/quarterlybulletin/2014/qb14q1prereleasemoneycreation.pdf

Faktiskt helt otroligt att de “sakkunniga” på Finansdepartementet är så extremt okunniga. Sorgligt är bara förnamnet! Men det kanske inte är så konstigt då universiteten lär ut FRB-sagan i 99% av läroböckerna enligt ekonomiproffessir Richard Werner.

Erik skrev också frågor till Ingves som Ingves säker kunde svara på (eller delegera till någon annan som kunde svara – han kan väl inte vara ensam på Riksbanken som vet hur det fungerar?). Men Ingves fördrog att inte svara:

Eriks frågor till Ingves:

************************************************
Hej Stefan, jag hade för en tid sedan ett par frågeställningar till dig angående rätten att ge ut “digitala kronor” samt tre enligt mig avgörande frågor om pengar.
Vad jag egentligen som vanlig arbetare i detta land oroar mig för är hur vårt nuvarande ekonomiska system inte verkar fungera, skuldmättnad hos både privatpersoner och företag är högre än någonsin. Av den anledningen har jag därför funderat en del och har ett antal frågor som jag hoppas att du kan besvara.

1) Enligt Bank of England kan kundens konto enbart innehålla bankens skuld till kontoinnehavaren. Mao kan bankens kundkonton inte innehålla några kronor då en skuld aldrig kan vara kronor.

“Bank deposits are simply a record of howmuch the bank itself owes its customers. So they are a liability of the bank, not an asset that could be lent out.”
(Sid 3)
http://www.bankofengland.co.uk/publications/documents/quarterlybulletin/2014/qb14q1prereleasemoneycreation.pdf

2) I sista meningen ovan skriver Bank of England att banker därför inte kan låna ut till kundkonton. Men om jag går till banken och ”lånar” säger bankpersonalen att:

-”Den miljon kronor som du lånat finns nu på ditt konto”

Vilket ju enligt Bank of England är en omöjlighet då bankens kundkonto inte kan innehålla kronor och kontoinnehållet inte går att ”låna ut”. Om bankerna inte lånar ut kronor så måste de låna ut det enda som finns på kontot (i enlighet med vad BoE skriver ovan) – dvs. bankens egna skulder. Du ser ingen logiskt kortslutning i ovan?

3) Då det enda som kan finnas på ett kundkonto är bankens skuld till kunden så måste det betyda att vi betalar med bankernas skulder vid kontotransaktioner. Du får mer av din banks skulder på ditt konto och jag får mindre innehav av min banks skulder på mitt konto om jag betalar dig. Mao kan jag inte betala dig med kronor genom kontosystemet. Är det inte så att det inte finns något sätt som privatpersoner, företag etc kan betala varandra genom kontosystemet kronor? (Vi bortser från kontanterna då de ej är en del av kontosystemet)

4) Om det kontantlösa samhället skapas – hur ska då bankerna kunna betala sina skulder till kontoinnehavare? Det enda sättet bankerna idag kan betala sina skulder till kontoinnehavare är ju genom att kunderna gör t.ex bankomatuttag på kronor.

5) Bankerna Riksbankskonton innehåller kronor (Centrabankspengar). Idag har bara storbankerna tillgång till kronorna på Riksbankskontona som är kopplat till betalsystemet. Vad säger du om att öppna upp det monopolet så att allmänheten, företag, stat och kommuner kan hålla kronor på Riksbankskonton? (såsom Postgirot en gång fungerade innan Nordea köpte upp och stängde den dörren 2002).

6) Enligt BIS skapar bankerna en slags underpengar till kronor på kundkontona (jag har iofs svårt att se hur bankernas skulder kan vara ”pengar” – men det är på det sättet BIS framställer det). BIS skriver:
”The most familiar issuers of money are central banks, which provide central bank money in the form of both banknotes and deposit liabilities, and commercial banks, which generally issue private money (commercial bank money) in the form of deposit liabilities.”
Enligt BIS är dessa bankpengar växlingsbara genom clearingen i RIX-systemet:
”central and commercial bank monies are convertible into each other at par.
——
Conversion between different commercial bank monies takes place through payment systems when a customer of one bank makes a payment to a customer of another bank, using central bank money as the bridge in most cases. ”
http://www.bis.org/publ/cpss55.pdf
Om det nu är så att BIS har rätt och bankernas skulder (dvs kunders kontoinnehav) skapas av banken och är ”kommersiella pengar” växlingsbara till kronor (centralbankspengar) genom betalsystemet (RIX) som Riksbanken håller i – hur går det ihop med lagen att ingen annan får skapa pengar mer än Riksbanken?

7) Säg att det kontantlösa samhället införs – detta innebär att ingen annan än bankerna kan använda kronor (de som finns på bankernas Riksbankskonton kan allmänheten inte komma åt) då kommer alla pengar (i enlighet med BIS) som allmänheten kommer kunna använda vara privata bankpengar och inte kronor.

Jobbar Riksbanken på något sätt för att pengar även i fortsättningen ska skapas i formen kronor som kan användas av allmänheten eller jobbar Riksbanken för att alla pengar, i enlighet med BIS förklaring, ska vara privat skapade (idag utgörs ju redan 97% av penningmängden av bankerna skulder till kontoinnehavare – och endast 3% är kronor, dvs centralbankspengar som BIS kallar dem).

Mvh Erik Rydström.

***********************************

Här är Stefan Ingves svar:

Tack för dina mejl.

Jag får många brev med frågor som jag försöker besvara i så stor utsträckning jag hinner med.
Jag har dock ingen möjlighet att besvara alla (framförallt de mer omfattande breven) men kan ge dig tips på vidare läsning:
• Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik.
• Riksbankens rapport Den svenska finansmarknaden. Se särskilt avsnittet ”Att skapa pengar” i förra årets rapport: http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Publicerat-fran-Riksbanken/Finansiell-stabilitet/Den-svenska-finansmarknaden/

Vänliga hälsningar
Stefan Ingves
*********************************************

Så summa summarum har vi ett finansdepartement som tror på sagor och en Riksbank som inte vill svara på frågor om pengars skapande.

Ett stort tack till Erik.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s