Ingves om den vansinniga skuldsättningen

Det här blogginlägget är helt och hållet bloggaren Zekes förtjänst då han hjälpt mig försöka förstå hur bankparasiterna hittar på siffror på kontona  (fast det är ju givetvis inte hans fel om jag missat något i förståelse).  Han hittade följande exempelräkning som Riksbankens chef Stefan Ingves framförde i ett tal:

”Ett exempel kan belysa vad kapitaltäckningsreglerna tillät och fortfarande tillåter. Antag att vi har en husköpare som lånar 1 miljon kronor och belånar sitt hus till 100 procent. Riskvikten för bolån kan vi uppskatta till 10 procent. I så fall blir de riskvägda tillgångarna för lånet 100 000 kronor. Det totala kapitalkravet är på 8 procent, vilket innebär att banken måste hålla kapital på 8 000 kronor. Det mer relevanta primärkapitalkravet är 4 procent, så primärkapitalet måste motsvara 4 000 kronor. Av primärkapitalet kan 30 procent vara hybrider av olika former. Det innebär att en bank kan komma undan med ett eget kapital – riktigt aktiekapital och upparbetade vinster – på 2 800 kronor för en utlåning på 1 miljon kronor. Ger 2 800 kronor i förlustabsorberande kapital tillräcklig motståndskraft vid utlåning på 1 miljon kronor?
Mitt svar är nej”

http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Tal/2009/091119.pdf

Så baserat på 2 800 kr kan bankerna blåsa upp 1 miljon i kontopåhitt som de skuldsätter boskuldslavar med! Observera att Ingves inte säger att bankerna baserar kontopåhitten på insättningar som de lånar ut.  Det var ärligt av honom. Bankerna hittar nämligen  bara på siffrorna på kontot  rakt av – det baseras inte alls på några insättningar. Detta är grunden för den s.k. ”bostadsmarknaden”. Bankerna använder dessa påhitt och trissar upp priser på t.ex bostäder med och anskaffar på så sätt skuldslavar.

Vid en husförsäljning har inte köparna pengarna utan ”lånar” av banken som inte heller har pengarna men kan skapa kontopåhitt från luften som de ”lånar ut”
Så här har vi tre deltagare på denna ”marknad”
1) en säljare (tillgångssidan)
2) potentiella köpare (efterfrågesidan)
och
3)mellanhanden banken som vill sälja så mycket som möjligt av sin ”produkt” – dvs skulder skapade från ingenting
Det är ingen marknad, det är skuldslavsauktion där ”husägaren” får hyra huset av mellanhanden, parasiten=banken

Och bankerna marknadsför bostadsinflationen, som är en följd av denna upptrissning, såsom ”värdeökningar” (samma skit med IT-bubblor, aktier, guld, etc). På så sätt får de människor att tro att alla kan bli rika bara de skuldsätter sig maximalt och går in i pyramidspelet och spekulerar. Sist ut blir svarte Petter.

Vad Ingves inte säger dock är att reserver läggs till ungefär ett år efter kontopåhittningen  – detta är bevisat av bl.a två ”nobelpristagare” i  ekonomi.

Lite skoj är då att räkna ut räntan på påhittning till bostäder. Låt säga att de tar 4% ränta på den miljon de hittade på och ”lånade” ut. På ett år får banken in 40 000 kronor i ränta! Då kan de ju lugnt ta 2 800 kr av detta och lägga i reserven. De kan ta de intjänade pengarna utan att ha ett skit i början! (ok de måste muta de som har insättningar på banken med lite av dessa 40 000 kr så att de inte får för sig att plocka ut pengarna som banken inte har – men räntan på konton är ju nästintill ingenting.)

För att göra det än mer konkret. Om jag skulle göra samma sak som Ingves beskrev i sin exempelräkning skulle jag ha 2800kr i plånboken och ”låna” ut 1 miljon ”kr” som jag inte har och kamma in 40 000 kr varje år med 4% ränta. Och om inget av ”skulden” amorterades skulle jag nästkommande år kamma in 40 000 till – och nästa år igen osv. Samtidigt skulle jag behålla de 2800 kr i plånboken – de lånar jag aldrig ut – de ligger som ”reserv” i min egen plånbok.

Man kan då lätt förstå varför bankerna vill få folk att tro att de lånar ut folks insättningar och försöka få det till att de bara tjänar på mellanskillnaden mellan ”inlåningsräntan” och ”utlåningsränta” – den sk ”räntenettot”.

Man kan då även förstå varför bankparasiterna vill att vi ska använda kontokort då deras påhitt endast existerar på konton och då de nästan inga pengar (kontanter) har. Därför bombar bankerna och media oss med att vi alla är presumtiva brottslingar eller terrorister om vi använder kontanter.

Kan man annat än hålla med Bank of England-chefen, Mervyn King, om att detta måste var det absolut värsta sättet man kan sköta banker på! Men för parasiten är det givetvis helt optimerat.

38 thoughts on “Ingves om den vansinniga skuldsättningen

  1. Ping: Dagens Industri censurerar | Ett nytt penningsystem

  2. Ping: Ny TV-kanal om bankparasitismen! | Ett nytt penningsystem

  3. Ping: ”Jag betala INTE”! Grekerna är sköna! | Ett nytt penningsystem

  4. Ping: Det våras för svartjobb? | Ett nytt penningsystem

  5. Känns inte riktigt som ditt resonemang täcker hela kedjan. Bankerna måste ju finansiera sin utlåning med t ex bostadsobligationer, bankerna har ju inte tillgång till några digital sedelpressar, det är bara riksbanken som har det.

    Håller helt med om att det låga kapitaltäckningskravet är vansinne och kommer att driva landet ner i avgrunden. Det låga kravet är baserat på historiskt låga kredit-förluster för bostadskrediter men givetvis säger historiken inget om framtiden. Antag t ex en nedgång av priserna på 25% som leder till att 30% av låntagarna blir överskuldsatta och 10% av dessa slutar med kreditförluster. Antag vidare ett genomsnittslån på 1mio, alltså blir genomsnitts förlusten då 1000000*25%*30%*10%=7500kr, vilket överstiger 2800kr, och bankerna blir alltså insolventa. Jag förstår att Anders Borg vill höja kapitaltäckningskravet.

    • Jag har förståelse för att du har svårt att slita dig från den multiplikatormodell som du blivit indrillad i men den stämmer helt enkelt inte. Reserverna läggs till ungefär ett år efteråt (enligt bl.a de 2 Nobelpristagare som bevisat detta empiriskt) och bankernas ”utlåning” grundas inte på någon inlåning.
      Jo, de trycker bara på några tangenter så vips skapas krediterna och skulderna från ingenting. Din tro att bankerna har en sedelpress i källaren får stå för dig och visar mest hur fel du har.

      Bostadsobligationer finansierar inte de de påhittade ”bostadslånen”. Bostadslånen köps och säljs inom den sk interbank lending i RIX utgör kompensation mellan bankerna vid övertagande av varandras skulder vid clearingen. Den sk interbank lending har inget med ”finansiering” av påhittade bostadslån att göra överhuvudtaget.

      Läs ekonomiprofessor Steve Keens artikel som omnämns i bloggen så får du en bättre förståelse för systemet och du kan förhoppningsvis slita dig från vad handelshögskolan indoktrinerat dig med.

  6. du skriver:
    ”Reserverna läggs till ungefär ett år efteråt”
    ok visst det kan jag köpa, reserverna är ändå för små, läs min kommentar.

    ”Jo, de trycker bara på några tangenter så vips skapas krediterna och skulderna från ingenting.”
    varför skulle bankerna då ge ut bostadsobligationer för att finansiera sin utlåning om de bara kan skapa pengarna från ingenstans?

    ”Din tro att bankerna har en sedelpress i källaren får stå för dig och visar mest hur fel du har.”
    Nej det tror jag inte, bara riksbanken har en sedelpress.

    • Bostadsobligationer är inte pengar eller base money, de är förpliktelser (obligation), skuldebrev på att betala i pengar. Vem är det som skapar obligationer? Jo, bankerna! Så bankerna köper och säljer bostadsobligationer som bankerna skapat från ingenting (med ”lån” på fastighet som underliggande tillgång – men då bankerna inget lånat ut är bostadsobligationen skapat från nada)- och fortfarande är inte obligationer pengar.

      Jag citerar från Steve Keen, som du tydligen inte vill läsa, så kanske du kan slita dig från ryggmärgsoperationen som lärt dig att inlåning utgör grund för utlåning, den s.k multiplikarteorin.

      ”Thus loans come first—simultaneously creating deposits—and at a later stage the reserves are found. The main mechanism behind this are the “lines of credit” that major corporations have arranged with banks that enable them to expand their loans from whatever they are now up to a specified limit.

      If a firm accesses its line of credit to, for example, buy a new piece of machinery, then its debt to the bank rises by the price of the machine, and the deposit account of the machine’s manufacturer rises by the same amount. If the bank that issued the line of credit was already at its own limit in terms of its reserve requirements, then it will borrow that amount, either from the Federal Reserve or from other sources.

      If the entire banking system is at its reserve requirement limit, then the Federal Reserve has three choices:

      * refuse to issue new reserves and cause a credit crunch;
      * create new reserves; or
      * relax the reserve ratio.

      Since the main role of the Federal Reserve is to try to ensure the smooth functioning of the credit system, option one is out—so it either adds Base Money to the system, or relaxes the reserve requirements, or both.”

      Thus causation in money creation runs in the opposite direction to that of the money multiplier model: the credit money dog wags the fiat money tail. Both the actual level of money in the system, and the component of it that is created by the government, are controlled by the commercial system itself, and not by the Federal Reserve.”

      Bra att du kommit på att bankerna inte har en sedelpress i källaren.

      • Det är inte så att jag motsäger mig ditt inlägg eller artiklen som du refererar till. Jag tyckte bara att finansiering av bo-krediten var dåligt beskriven i ditt inlägg. Sen måste jag säga att jag tycker dina svar är extremt nedlåtande i tonen, vilket är tråkigt, speciellt om du vill ha diskussioner här på bloggen.

      • Du får tycka att mina svar är nedlåtande, det intressanta är att du backar och slutar hävda saker som inte stämmer, vilket du nu har gjort. Det som var dåligt var ditt argumenterande som var fel, bankerna finansierar inte sina påhittade ”lån” med inlåning – och obligationer är inte pengar. Själv retar jag mig på när folk tilldelar mig åsikter som jag inte har och insinuerar att jag har åsikten att banker har sedelpressar i källaren. Det är ett fult sätt att diskutera som jag kommer fortsätta slänga tillbaka till den som insinuerar att jag tror det. Så använd ärlig retorik om du vill ha ett trevligt bemötande.

  7. Den här diskussionen där man (medvetet i ditt fall?) blandar ihop fiatpengar med derivaten krediter har jag haft åtskilliga gånger. Jag råder dig att läsa samma artikel som jag rekommenderade Henrik. En light-variant kan du läsa här:
    QE, fiat och mångas förvirring.

    Historien kring Tyskland är intressant och inte alls som den som brukar framställas. Hjalmar Schacht har skrivit en del intressanta saker.
    Råder dig att läsa:
    The War of Private Vs Public Control of Society’s Money Power

  8. Tilltron till hållbarheten att vara ärlig och därför om folk visste vad de lägger sitt förtroende på utan att då själva äga sitt eget förtroende det kan man ju aldrig faktiskt kalla för något som helst bra så är det med det bara.

  9. Intressant blogg, intressanta resonemang.

    Dock håller jag med om kritiken som är riktad mot tonen i Lincolns svar.
    Bland annat läser du de inlägg du svarar på (imho) ganska dåligt, och svarar alltså på påståenden som aldrig skrivits. Dessutom är du raljerande och otrevlig, när det hade varit mer intressant att bara få ett svar på de frågor som ställts av intresse av det du skriver..

    Tillsvidare fortsätter jag att följa bloggen, eftersom huvudtemat är intressant. Jag hoppas fortsättningsvis att få lämna läsningen av kommentarerna och svaren utan en dålig bismak.

    • Jag tycker du är raljerande, nedlåtande samt pekfingeraktig precis som din föregångare. Dessutom framför du i sak ingenting (precis som den föregående – var det du det också? Tycker jag känner igen det ospecificerade sättet att skriva). Osakligt skriver du att jag inte svarar på frågor och jag ”svarar alltså på påståenden som aldrig skrivits”. Det är ett ospecificerat påstående från din sida och vad fan du väntar dig för svar på något du inte anger är ju en kortslutning som är ganska grov (liksom din föregående alter egos retorik).
      Jag tycker du ska komma tillbaka och sakligt uttrycka kritik och inte lämna en ”dålig bismak” av ospecifika anklagelser efter dig. Du och ditt andra alter ego kan ju också kanske börja diskutera det skrivna istället för att skita på mig och mitt sätt att skriva? Men det verkar ni (du?) ha svårt med.

      • Exportlånet är speciellt framtaget för att fler små och medelstora företag ska ges möjlighet att ge sig ut på den internationella marknaden. Exportlånet kan tas i utländsk valuta och det är en stor fördel eftersom valutarisken då minskar.
        Källa: komedi sidan sek.se

        ”Valuta risken minskar då”, Lincoln jag vet inte om jag riktigt hajar detta kan du hjälpa mig.

  10. Ping: Grekernas kamp mot bankskuldslaveriet är en kamp för alla! | Ett nytt penningsystem

  11. Hej,

    tror jag förstår i grova drag vad problem-bilden är. Men det jag även vill förstå i Ingves framställning är :
    1. Det totala kapitalkravet är på 8 procent
    2. Det mer relevanta primärkapitalkravet är 4 procent, så primärkapitalet måste motsvara 4 000 kronor
    3. Av primärkapitalet kan 30 procent vara hybrider av olika former

    Förstår inte
    a) relationen mellan totala kapitalkravet och primärkapitalkravet.
    b) Vad är dessa hybrider?

    Kan någon skicka en strimma ljus till en Finansnovis?

  12. En fråga som kanske inte ligger helt i linje med diskussionen, men är relaterad.
    Vad är dessa stimulanspaket som man sjösätter i USA. Är de luftpengar i form av krediter eller är det nya sedlar?
    Mao hur ser processen ut när detta verkställs? Gör man likadant i Sverige?

    • Det skulle inte vara några problem för riksbanken att skapa skuldfria pengar som de satt i omlopp (antingen som sedlar eller troligare som digitala kontanter). Men av någon anledning vill Riksbanken och politikerna ha befolkningen, stat/kommun och företag i skuldtvångströja till varje pris.

      FED är till skillnad från Riksbanken inte ägd av staten och pengarna de tryckt har bara hamnat i reserverna på bankerna och inte kommit ut bland befolkningen.

    • Det är av båda varianter! När man räddade bankerna tryckte man upp 15 biljoner (trillions) miljarder USD på ett bräde, dvs lika stort som hela statsskulden. En del har bankerna betalat tillbaka och resten ligger mestadels kvar hos bankerna (och har på så sätt fyllt på deras reserver). Till budgeten brukar man dock låna från FED (dvs av de privata bankerna som utgör FED).

  13. @Okunnig fråga

    Stimulanspaketen i USA är något som FED (centralbanken i USA) ger ut. Det är INTE luftpengar i form av krediter utan skuldfria pengar. Man kan säga att det är ”digitala sedlar” (riktiga pengar alltså). Det sista stimulanspaketet QE2 var menat att gå till Gouverment i USA (som ett lån med nästan obefintlig ränta). Istället så hamnade hela QE2 hos de största bankerna där de användes som kapitalbas för utlåning (av luft-krediter) och kanske mest som bas för den oreglerade derivatmarknaden på Cayman-öarna. Denna oreglerade derivatmarknad innehåller satsningar på c:a 10 ggr (tio) mer pengar än som finns i cirkulation i hela världen. Du kan läsa en del om detta hos Ellen Brown här……
    http://www.truth-out.org/qe2-shocker-whole-600-billion-wound-offshore/1310145225

    Lincoln har skrivit en bra sak om skillnaden på centralbankspengar, krediter o.s.v här
    https://parasitstopp.wordpress.com/2011/01/06/qe-fiat-och-mangas-forvirring/

    Jag har själv skrivit lite om den oreglerade derivatmarknaden
    http://superzeke.wordpress.com/2011/06/13/finansiella-massforstorelsevapen/

    Har även skrivit om en alternativ lösning av statsskulden (hela penningsystemet egentligen) i USA. Samma sak gäller alla länder inklusive Sverige.
    https://superzeke.wordpress.com/2011/07/31/ett-enkelt-satt-for-usa-att-betala-av-sin-statsskuld/

  14. Jag är så d:a förvirrad!!
    Man pratar om att reporäntans bana inte kommer vara si eller så.
    Vad fan har det med luftpengarna i bankkrediterna att göra? Fattar inte koppligen!?!?!?
    OM riksbanken höjer reporäntan, varför måste banken göra det då pengarna man lånar ut i princip är skapade hos banken och inte kommer från riksbanken???
    Vad i hela friden handlar det om? Rent lurendrejeri?
    Se artikel i DN
    http://www.dn.se/ekonomi/inte-akut-att-binda-bolanerantorna

  15. @Okunnig fråga

    Så här TROR jag att det är, rätta mig gärna om jag har fel.

    Reporäntan är den ränta som gäller för bankerna vid inlåning och utlåning av centralbankspengar (riktiga pengar) under EN 7-DAGARS-PERIOD när de lånar hos Riksbanken. När en bank lånar av Riksbanken så är det reporäntan + 0.75 % och när en bank ”sätter in” pengar så är det reporäntan – 0.75 %.
    Vi talar här hela tiden om Riksbanks (centralbankspengar) och INTE om ”kredit-bluff-pengarna” som bankerna skapar.

    Bankerna kan behöva ”riktiga pengar” ibland. De behöver det t.ex som utgångspunkt för att skapa ”kredit-bluff-pengar”. Med 2.800 kronor i riktiga pengar kan en bank skapa 1 miljon i ”kredit-bluff-pengar”.
    Bankerna behöver också ”riktiga pengar” för att överföra pengar till en annan bank. SEB godtar t.ex inte Swedbanks ”bluff-kredit-pengar” som pengar. Då kan Swedbank låna ”riktiga pengar” ifrån Riksbanken och överföra dem SEB.

    Sedan vet jag inte i vilken storleksordning detta påverkar räntorna på de vanliga ”bluff-kredit-lånen” i praktiken. Men om en bank behöver låna mycket Riksbanks-pengar och och under längre tid så borde ju det vara en förlust för banken som den kompenserar med att höja räntan på ”kredit-bluff-lånen”.

    Jag är inte riktigt nöjd med denna min förklaring, Kanske någon annan är mer insatt i detta än vad jag är och kan kasta lite mer ljus över det.

  16. Tack för ditt svar superzeke,
    men jag hänger inte med.
    OM vi resonerar såhär, låt oss säga att riktiga pengar som kommer från riksbanken tillhör mängden A.
    De pengar som lånas till skuldslavarna tillhör mängden B.
    När man lånar ut en miljon, så hittar man på pengar som tillhör mängd B. Men de riktiga pengarna som tillhör mänd A lånar man egentligen inte ut, då dessa ligger kvar hos banken som ”garanti”.
    Mängden A understiger ju med hästlängder (2.8% av hela lånet) mängden A. OM man nu höjer räntan på mängden A, så borde det krävas en ganska marginell justering på mängden B för att täcka upp för detta. varför måste räntan på B vara lika hög som på A?. Även om man nu har fyllt på med derivat upp till 10% så borde det ju fortfarande vara en spottstyver.
    Resonerar jag fel? Jag vet att jag är skadad av mängdläran i högstadiet under 70 talet……

    Kan någon kasta lite mer ljus över detta?

  17. Ja det är just det jag funderar på också, men om du tittar här……
    http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=8912
    så står det att ”Reporäntan är den ränta som bankerna kan låna eller placera till i Riksbanken på SJU DAGAR”

    Om det är så att reporäntan räknas i ”sjudagars-perioder” (istället för i 365-dagarsperioder vi brukar beräkna lån i) så skulle ju räntekostnaden kunna bli enorm.
    Jag menar att om en bank lånar 100 kronor av Riksbanken i sju dagar vid en reporänta på 2 % så skulle de vara skyldiga Riksbanken 102 kronor.

    Det framgår inte om de menar så eller om de menar att det här med sju dagar bara menas att reporäntan justeras var sjunde dag.

    Men om själva ”effektiva ränteperioden” är på sju dagar så kan det ju bli dyrt för banken. Väldigt dyrt med ”ränta på ränta”. Under ett år skulle det ju då bli ”52 x ränta på ränta”.
    Men om ränteperioden är på helår (som vanliga lån) så borde ju reporäntan i princip inte påverka räntan på ”kredit-bluffpengarna” mer än ytterst marginellt.

    • Tycker du förklarar det bättre än jag gör, Janne. Tack, för att du svarade! Jag har lite taskigt med tid just nu så jag hinner inte med bloggen i samma omfattning.

      Jo, repan (Repurchase Agreement) ska betalas efter en kort tid och motsvarande årliga ränta skulle bli mångfalt större.
      Men att ”låna” från Riksbanken är ett andrahandsval ifall bankerna inte kan låna centralbankspengar av av varandra genom den s.k interbank lending i RIX. Normalt brukar ju dessutom flödena i RIX ta ut varandra ganska bra. Så omfattningen av repolånen är nog inte så stor i vanliga fall.

      Dessutom: Om en bank, t.ex Swedbank, har ett stort utflöde av centralbankspengar till säg SEB-banken och interbank lending har brakat ihop, som den gjorde 2008, så kan jag förstå att Swedbank var tvungna att behöva ta repolån för att hålla balansen på sina centralbankspengar. Kanske skulle Swedbank kunna motivera en höjning av räntan mot sina skuldslavar (kunder) – men vad skulle SEB ha för skäl till att höja sin ränta? De sitter ju i så fall med centralbankspengarna som runnit över från Swedbank och SEB behövde inte ta något repolån. Ändå höjer och sänker bankerna räntan samstämmigt!
      Ovan borde ju visa att bankerna inte agerar på någon ”marknad”. För hade det varit en marknad skulle ju SEB-banken ha marginaler att SÄNKA sin ränta mot sina skuldslavar (”kunder”) och få än mer skuldslavar att flytta över till SEB från Swedbank. Bankerna konkurrerar således inte med varandra utan verkar som en stor kartell som håller varandra under armarna och sätter räntor i kör.

      Det här utdraget från artikeln ”Kuppen som räddade Banksverige från härdsmälta” (bara titeln säger ju något) är ju ganska klar över vilken kartellbildning bankerna är och om inte kartellen kan komma överens (t.ex genom att interbank lendig fryser) så går staten in genom Riksbanken och hjälper kartellen så att det flyter på ändå. Litet citat:

      Pär Boman, vd för Handelsbanken, hade surnat till, enligt Affärsvärldens källor. Här hade banken varit snäll och lånat ut pengar billigt till sina fyra konkurrenter natt ut och natt in – trots att vissa av dem hade problem.

      Just nu var Handelsbanken särskilt sur på Den Danske Bank som dag efter dag inte bara använde RIX för att cleara betalningar utan som billig finansieringskälla.

      Nu fick det vara nog. Handelsbanken hade inte lust att vara någon sorts krockkudde. Dessutom garanterade RIX inte de pengar som bankerna lånade ut till varandra över natten. Om något skulle hända någon av de andra bankerna riskerade Handelsbanken att förlora sina lån.

      Den 2 oktober hade Handelsbanken som vanligt slutat dagen på plus. Clearingen var klar, nu var det bara utlåningen mellan bankerna kvar.

      Handelsbanken ville nu sätta in de extra pengarna hos Riksbanken över natten i stället för att låna ut till de andra via RIX. Vissa aktörer var redan klara för natten, bland dem Swedbank och Riksgälden. Riksgälden hade hjälpt Swedbank i RIX ända sedan april 2008, enligt en av Affärsvärldens källor.”
      http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article596746.ece

      Vari ligger ”marknaden” i ovan citat? Det är ett stort skämt hela skiten!

      • Jag har ännu inte studerat detta men när man pratar ränta då avser man normalt sett ett år, dvs en reporänta på 2% under 7 dagar blir i praktiken 2/52%, ungefär 0.04%. Detta låter också rimligt med tanke på att bankerna i sin propaganda förhåller sig med ett räntegap till just reporäntan. SÅÅ illa tror jag inte att räntan i verkligheten är 52 veckor X 2 % (om vi förenklar och inte räknar ränta på ränta) dvs 104%.

      • Hittade den här ordlistan:

        ”Reporänta

        Räntan för en repa. En repa (repurchase agreement) gör man genom att sälja ett värdepapper för att senare köpa tillbaka det till ett högte pris. Skillnaden i pris motsvarar den så kallade reporäntan. Oftast är dessa kontrakt korta, typ over-night-repo, en-dags-repa, veckorepa etc.”

        http://prosoftware.se/Explorer/Derivat_Yield.htm

        Så då skulle det enligt denna definition (vilken ju inte behöver stämma) vara mellanskillnaden i pris på repan när den köps tillbaka som utgör räntan.
        Men de är ju inte så där extremt duktiga på definitioner dessa ekonomer – det mesta är skrivet för att snurra till det.

  18. Ping: Krugman! Krisen hotar visst Sverige! Och det rejält | Helena Palena


  19. Apropå MORGONDAGENS NATIONALEKONOMI (= pdf-skiss) – så kan den berikas med det följande: ”Pengar har i sig som princip noll värde – ifall de ej används = är i rörelse (som kan ses som styrkt av videon ”Let’s make everything FREE! An introduction to The Free World Charter” (ca 6 min). När ett land har lågkonjuktur – så finns det för lite pengar i rörelse – och när det är högkonjuktur – så finns det för mycket pengar i rörelse.

    Staten kan själv reglera detta – genom att trycka upp mera av sin egen valuta när det är lågkonjunktur – och ”dra in” valuta när det är högkonjunktur – istället för att som nu direkt eller indirekt låna (det vanligaste) LuftPengar (= pengar utan substantiellt värde) till hög ränta av den globala BankingLigan.

    Mexiko hade för en hel del år sedan en näst intill helt obetalbar statsskuld – när dom i smyg började trycka upp mera av sin egen valuta – istället för att låna. Bl a därför har idag Mexiko en statsskuld som i procent sett är LÄGRE än den svenska är.

    Hitler-Tyskland tryckte själva upp riktiga pengar = riktiga D-mark – för att finansiera sin välfärdsutveckling med (såväl som hela kostnaden för kriget som sådant). Det medförde att D-marken – som var en av världens lägst värderade valutor – ca tre år före krigsutbrottet – på ca TRE år ”förvandlades” till Europas starkaste valuta – och förblev så under hela kriget.

    Segrarmakterna tillät efter kriget ej Tyskland att fortsätta med sin egen nationalekonomiska styrning – utan tvingade in Tyskland i den globala pyramidekonomin med LuftPengar – med bl a Marshallhjälpen som ursäkt.

    Så varför i helvete gör ej alla länder i världen som t ex Tyskland gjorde under andra världskriget – och som Mexiko gör i dags dato = statskulden är ca 5 dollar per medborgare (den svenska statsskulden är ofattbara 116 375 kr per invånare) = trycker upp sina egna RIKTIGA pengar ? Mera om detta bl a HÄR.”

  20. Kan det vara så att utfasningen av kontanter är ett led att göra bankerna skuldfria, eftersom kontanter och RIX (rätta om jag har fel) kostar bankerna på riktigt men om kontanter inte finns så har bankerna inga kostnader och kan således inte bli betalningsskyldiga. Enligt deras logik.

    • Helt rätt! Det kontantlösa samhället är det samma som en total skuldavskrivning som bankerna får gentemot kontokunderna.

      Det som finns på ditt konto är bankens skuld till dig (detta är entydigt då ditt konto ligger på bankens skuldsida på bankens balansräkning). Om du går till bankomaten och plockar ut kontanter (=kronor) så betalar banken av på sin skuld till dig (skulden stryks genom att du får mindre på ditt konto).

      Ovan är det enda sättet bankerna kan betala sina skulder till kontokunderna då bankerna har monopol på kronorna som finns på Riksbankskontonoa inom betalsystemet.

      Så vi har två sorters ”pengar” i systemet

      1) Kronor som bara kan finns fysiskt som sedlar och mynt samt digitala kronor som bara kan finnas på Riksbankens datorer

      2) Bankernas skulder till kontoinnehavarna på kronor (dvs ditt kontoinnehav)

      Sedan är systemet uppbyggt så att bankerna kan bolla skulderna mellan varandra mellan våra konton när vi betalar. Du får mer av din banks skulder på ditt konto om jag betalar dig och jag får mindre med min banks skulder på mitt konto.

      Och då 97% av penningmängden består av bankernas skulder (=kunders kontoinnehav) så blir slutssatsen precis den du kom fram till. Bankernas mål är att göra så att hela penningmängden består av deras skulder och inga kronor längre kan användas.

  21. Fåtalet verkar förstå att denna sida är till för att hjälpa andra. Förolämpa som flera gör är barnsligt och det borde ha upphört strax efter högstadiet tycker man. Ska det vara så svårt att samarbeta?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s